Sidan 2
SWEDISH PRESS
Torsdagen den 7 oktober 1954
KUNGÖRELSER
Föreningsmedlemmar, besök edra möten regelbundet! « • »
Vasalogen Nornan No. 413 möter numera andra söndagen i varje månad kl. T e. m. i Svenska Hallen, 1320 E. Hastings St. Finans sekr. Helmer Oslunä, 2623 Grant St., tel. HA 5325-Y; Protokollsekr. Mrs. Helga Carlson, 1520 E. 49th Avenue. Tel. FRaser 7263. Sjukkom. ordf Algot Swanson, 1400 William St. Tel. HA 2522-Ix Mötesförhandlingar-na föras pä svenska.
* v *
Det var en gång i Delsbo
Av PER NILSSON TANNÉR
hit. Hon rodnade som om hon] sagt något fult.
Fadern betraktade henne misstroget, han kämpade med sig själv.
SVENSKA KULTURFÖRENINGEN möter andra tisda gen i varje mänad kl. 8 e. m. i Svenska Hallen, 1320 East Hastings SV OrdA G. Svalander, FA. 6877; Sekr Olga de W. 42nd. KE. 3496-L.
Kassör E. Trygg, GL. 1127; Bibliotekarie M. Person, PA. 7285; F. Ordf. M. M. Lindfors; V. Ordf. H. Rydberg; Mötesförhandlingarna föras på svenska språket.
Svenska Klubben
har middag och möte tredje onsdagen 1 varje mänad kl. 7 ejm. a Hotel Georgia President, Matthew. M. Lindfors; Sekr., Otto Nordling; Kat-sör, Arvid H. Anderson; V. pres. Oscar Eckman; Rådgivare, Gunnar A. Abbors: Klubbmästare, Charles Swan son
Föreningen Svea möter andra fredagen 1 varje månad i Svenska Hallen, 1320 E. Hastings St. Kassör, Richard Edenholm, 1320 East Hastings, HA«t. 4090; Kor.-sekr. Algot Swanson, 1330 E. Hastings St. HAst. 2522-L. • * •
Vasalogen Valhalla No. 612 New Westminster.
möter andra lördagen i månaden kl. 8 e. m. i Fraternal Centre, 620 Royal Ave. Sekr. Mr. Torsten Carlson, 1302 6th Ave. New Westminster, B. C. Finanssekreterare: Mrs. O. Jacobson, 1515 Kennedy Road, R. R. 6 New Westminster, B. C.
Valhallas Systrar håller möte den fjärde lördagen i varje månad i medlemmarnas hem. Se under förenings-notiser f< r mötesplats och tid.
Runebergorden, Avd. 124 möter första och tredje fredagen 1 varje månad kl. 8 e. m. i Svenska Hallen, 1320 E Hastings St. Ordf. J sjukkom. är Mrs Axel Holm, 1927 East 55th Ave. Tel. FRaser 6840.— Fin. sekr. Arvid Johnson, 3648 Oxford St. Tel. GLenburn 2073-L.
Bellman Male Chorus Rehearsal every Thursday night at T.30 p. m. at the Swedish Hall. New slngers welcome! President, John Eastman, 3467 E. 26th Ave. Phhone: DE. 2373-L. Secr-y, Alec Soderling, 6470 Clarendon St. Phone DE 3281-R. Treasurer, W. J. Cherry 4165 Rupert St Phone. DE 2902-L.
Folkdanslaget Lekstugan
Ordf. Carl Erickson; Sekr. June Baker, 1320 East Hastings St. Dans-övningar hålles i Svenska Hallen, pä tider som ordföranden meddelar.
DINE FOR PLEASURE a t the
PALL MALL CAFE
366 W. Hastings Street
Svenska Tidningar
Svensk-Engelska och Engelsk-Svenska ordböckeT.
Prima Eskilstuna Rak-knivar Tidskrifter — Kuriko — Ole Oid m. m. till salu hos E. FRYKBERG
205 Carrall St., Vancouver. B.C.
B C. UNO CAN mah«
Clark's Baxbez Shop _ 120 Kingsway at Broadway _ “ALWAYS GOOD SERVICE”
John Clark — Alf Lindahl
Abramson & Hollenberg
OPTOMETRISTS 734 Granville Street
MA 0928	MA 2948
Ground Floor, Vancouver Block. Hours: 9 to 5:30 p. m. । Wednesdays, 9 to 12 Noon
— Och kan herrarna säga vad som är det högsta straffet för tvegifte ?
_____ ? ? ?
— Två svärmödrar, naturligtvis.	I
(Fortsättning.)
När Kersti steg in i kammaren och hade stängt dörren efter sig, höll hon på att vika tillbaka. Det var något i mors blick som hon inte kände igen. Det härjade ansiktet var lika pinat av sjukdom som vanligt, men i ögonen lyste en livets glans, som gjorde Kersti förvånad. Modern låg alltjämt med käppen i sin hand, men det var något viljestarkt i själva greppet om den knöliga alpåken.
— Jag hörde att du knackade, sa Kersti.
Du har väl stängt dörrn? sa modern.
Kersti nickade.
— Ta stolen och sätt dig här! sa Engla med en röst som hade något av klangen från gamla dagar; det vax något i rösten, som liksom tvingade till lydnad.
Kersti satte sig på kubbsto-len, hon satt och slätade till täcket och väntade på vad modern skulle säga.
— Det är så, Kersti, sa modern, att jag kommit till klarhet nu. Jag vet både det ena och det andra. Det är ingenting att skyla över längre: jag har inte långt kvar- Det som skall ske, det kommer snart att ske ...
— Mor! sa Kersti undvikande.
Den gamla lade ned käppen vid huvudgärden och tog med sin benhårda hand över Kerstis varma arm.
— Det är ingenting att undvika — det skall gå så med oss alla. Nu är det min tur. Jag har som sagt kömmit till klarhet och nu vill jag att du skall be far komma in. Jag önskar tala med honom, jag vill att han skall hämta hit prosten-
— Prosten!? sa Kersti eftertänksamt, nästan skrämt. Ett ögonblick tyckte hon, att det var också hennes skyldighet att värja huset från något farligt och ont. Prosten? Han, Lång-Lasse? frågade hon slutet.
Modern nickade.
— Ja, just Lång-Lasse. Det är nog honom jag behöver tala med.
— Jag ska be far komma in! sa Kersti och gjorde tecken av att resa sig, men modern fattade tag i dotterns hand och höll den hårt. Det fanns ännu både vilja och styrka i den gamla.
— Vänta litet, jag har ett par ord att säga dig först, sa hon.
Det var ord som satt långt inne. Trots att modern hade kommit till uppgörelsens stund, besinnade hon sig länge innan hon fortsatte vidare. Hon har kanske orsak att väga sina ord, tänkte Kersti. Modern låg och andades djupt, det var något som måste övervinnas.
— Det är så, att man äntligen reder upp en del med sig själv, återtog modern, och blicken var stadigt fäst på dottern, som om hon nu på en gång upptäckt, att hon hade en ung och vacker flicka att lämna efter sig i världen. Ja, sen man gjort detta finns det ingen utväg. Måste- ser du, Kersti! Jag måste in genom nålsögat som bibelns kamel. Det kan inte hjälpas, jag måste. Den vägen kan man inte ta sig fram på utan att vara beredd. Nej, det måste ske med sakramentets och biktens hjälp, Kersti.
Den gamla klappade Kersti på armen med sin magra, blodlösa hand. Hon låg och smekte dotterns arm som om hon inte nändes släppa den, slöt ögonen, föll in i en slags slummer.
Kersti reste sig.
— Jag skall be far komma hit, sa hon och gick mot dörren. Kersti tyckte att det låg ett milt lev ende över moderns ansikte, som fått ett drag av frid. Eller kanske av nytt liv?
— Mor vill tala med dig, far, sa hon, då hon kom tillbaka till köket; fadern hade nu bänkat sig vi bordet bredvid sönerna.
Stor-Mattis såg hastigt upp, ligsom stungen av något, på en gång förväntansfullt och bekymrat.
— Är hon bättre? sa han, och I det var inte svårt att märka det ljusa tonfallet i rösten.
— Jag vet inte, sa Kersti, men jag tycker hon verkar riktigt kry i alla fall i dag.
—Vet du vad hon vill mig för nånting? sa Mattis. Hon sa inte något om att hon önskar få något mera ... Han avbröt sig tvärt, som om han yp-1
pat en hemlighet utan att tänka sig för.
Kersti tog ösan oeh rörde om i grytan. Det var som om hon sökte andrum; hon måste förbereda sig att uttala detta som måste uttalas.
— Hon vill att vi ska hämta hit prosten! sa hon på en gång och stirrade ner i grytan som om hon sökte något i det kokande spadet.
Stor-Mattis blev sittande och stirrade rakt fram, det ryckte litet i ena ögonlocket, mungipan drog sig till en grimas som om han på en gång fätt någon ettrig smärta någonstan i kroppen.
Mickel reste sig från soffan, stod högrest och storögd på golvet och siirrade på Kersti. Lill-Mattis såg sakta upp med en underlig glimt i ögat.
—En präst — hit, va fan? sa Lill-Mattis. Har ni blivit galna?
— Hon vill förstås tala om hur vi har det ordnat på alla sätt å vis, sa Mickel.
— Är det inte bäst att länsman följer med på en gång? sa Lill-Mattis spydigt.
Micked reste sig upp, gick fram till kopparsån vid dörren och drack en skopa vatten som för att svalka sin upphetsning.
— Bry er inte om’na! sa han med kvävd röst. Kommer prästen hit gör jag nåt galet! Han sköt upp dörren och gick ut.
Stor-Mattis hade satt sig -på långbänken och fick på en gång trassligt och besvärligt med nätet ; försökte reda ut garnet med skälvande händer, måste till slut fastgöra reven i en trä-knagg på väggen för att få någon ordning på härvan.
Han höll på både länge och väl, innan han sköt rödluvan bak i nacken, reste sig så lederna knakade och gick framåt-böjd över golvet. Han gick med tassande steg och med något skyggt i blicken. Det var inte likt Stor-Mattis att gå på det sättet. När han kom fram till dörren till kammarn, vände han sig mot Kersti.
— Du kan bli med in! sa han. Kersti märkte att fadern liksom sökte skydd. Han stod inför någonting som inte hade med kroppskrafter att göra. Han sökte hjälp hos Kersti.
Så gick de två in till den sjuka.
Stor-Mattis blev stående vid dörren, men Kersti gick genast fram till sängen.
Det var snällt att du kom, Mattis, sa Engla. Det är något jag måste tala med dig om i dag.
Han stirrade på henne nästan med förfäran, men han sa ingenting. Det var i själva verket inte Stor-Mattis som stod där nere vid dörren. I så fall att det var han, så var det första gången han slog ned blicken för en människa — för sin hustru.
— Jag har nog inte långt kvar, och nu vill jag tala med prosten, sa Engla. Jag skall ta nattvarden för att komma ut ur livet på kristet sätt.
Det stockade sig i Stor-Mattis hals. Det var ett tal, som var så främmande under gårdens tak, att det kunde tyckas, att de nästan viskade orden skulle på en gång riva ned väggarna och bringa dom och förödelse över alla, som fanns i huset.
Ja, ja, ja! sa han och kippade efter andan.
— Jag vill att ni skall gå till prostgården och hämta Lång-Lasse, för det är honom jag vill tala med.
— Lång-Lasse? sa Stor-Mattis Men du — var det inte som om sjukdomen lättade litet av häl-sovattnet? Är det alldeles nödvändigt att få hit Lång-Easse?
— Ja, sa hon bestämt. Han kan driva djävulen ur en gammal kropp!
Stor-Mattis stod ännu en stund krokig och villrådig. Men han reste sig under bördan, knyckvis och med stor ansträngning. Han sa hest , men myndigt:
— Jag bryr mig inte så mycket om präster. Själv går jag inte och leder honom hit. Det är som at hämta förbannelsen till sitt eget hus.
— Om jag vore stark, så gick jag själv, sade Engla. Men jag kan ju inte ta ett enda steg över golvet, långt mindre gå till kyrkbyn.
— Jag skall hämta prästen, sa Kersti trotsigt. Jag ska på en gång gå och be honom komma
— Gör det! sa han till sist. Han må väl få komma då. Jag kan inte gå, förstår du!
— Jag förstår det. Men nu gäller det inte dig Mattis. Det är bara till mig han skall komma, sa Engla.
Stor-Mattis höll på att sjunka ihop under sin börda, men han envisades att stå upprätt. Hans bruna, djupa ögon voro riktade på hustrun. Han sökte att grunda ut det innersta uppsåtet till detta, som nu måste ske. Mattis begrep inte hur en präst skulle bära sig åt att hjälpa, när det var så illa, att ingenting annat tycktes hjälpa.
— Har du riktigt tänkt över allting, Engla? sa Mattis, och hans röst hade återfått dei* gamla hårda klangen.
— Ja, sade Engla. Jag har tänkt en hel vinter och en hel vår, allt in till denna dag.
— Men du vet att Lång-Lasse vill oss ont. Han har lovat att sopa rent västpåsockna. Du vet att han far fram som en slagskämpe, han skonar ingen, han dömer alla!
— Jag vet allt, s^ Engla.
— Har du tänkt på, vad allt han kan göra när han väl kommer hit?
— Han kan göra mer än någon annan, a Engla. Och nu kände hon sig än en gång som en kycklingmamma med utslagna vingar. Det var bara detta, att nu fanns det inga kycklingar att ge skydd: det var som om hon energiskt spände ut vingarna för att skydda sig själv.
Det harmbet Mattis att han gett efter och nu stod och godvilligt medgav, att prästen skulle få komma. Så ynkligt svag hade han aldrig känt sig förr i sitt långa liv — och han hade stått inför hårdare påtryckningar ibland. Jag börjar bli gammal, jag börjar bli svag! ropade det inom honom . Jag är in.te herre i mitt eget hus! Jag leder själva undergången till min egen äril. Som man leder en gammal häst i panntofsen! Han I började se rött. Han bet sig i 'läpparna för att inte fara ut i otidigheter. Först när hans av ilska förblindade ögon som genom en sky upptäckte den sjukas pinade ansikte, kom han till besinning. Han blev inte vek men han trevade efter ett stöd. Grip! tänkte han och kände krafterna komma tillbaka. Grip kan hjälpa mig nu. Han är stark Grip vet, vad han vill.
Mattis tog ett steg mot sängen, strök sig över pannan och sa:
— Du mor, du ville ju råka Grip också?
Den sjuka funderade ett ögonblick.
— Grip, ja — var håller pojken till, eftersom han aldrig syns hemma?
— Jag skall gå till Grip! sa Mattis. Grip skall strax komma hem. Det är klart att Grip kommer hem...
Nu låg Engla och slöt ögonen igen; viljestyrkan var borta. Hon måste bita i tröjärmen för att inte fara ut i högljudd klagan.
En stund betraktade Mattis sin hustru, så vände han sakta om och gick ut genom dörren.
— Då får Kersti gå då, sa han, det blir ingen annan råd. Kersti får gå och hämta Lång-Lasse.
Jag skall skura golvet och göra snyggt innan jag går till prästen, sa Kersti.
— Nej, sa Engla. Det är så långt lidet, att du måste gå på en gång. Prosten måste komma medan det är ljusan dag, om han skall hinna hem utan ... utan att råka i fara.
Kersti ryckte till — hon stod och tänkte på samma sak. Hon hade sett de hårda vinklarna kring Mickels mun, då han gick ut, och när Mickel bet ihop tänderna, så att munnen ritade två kritstreck i ansiktet, brukade det vara farligt för främmat folk, som hade sina vägar kring Västpåväna.
Kersti plockade undan en del kläder, strök med en trasa över stolen vid sängen och det lilla bordet i vrån. Sen lade hon varsamt kudden tillrätta, smekte modern på kinden och gick ut i köket.	I
I vindskammaren bytte hon snabbt kläder och kammade sitt stora, mörka hår. Hon märkte1 att hon darrade på handen, men hon försökte att slå bort alla tankar, som hade med prosten att göra. Hon ville inte höra på
Lumber & Plywood.
G. E. Home Appliances
E. HAMMARSTRÖM
DUNBAR HARDWOOD FLOOR Ltd.
AU Types Snpplled and Lald — Sandlng — Refinlshlng FOR RENT — Sandlng Machines — Edgers — Bolisher» HARDWOOD FLOOBIND FOR SALE
5665 West Blvd. — (Between 39th and 40tb Ave.) — KErr. S64«
QUALITY SHOES AT POPULÄR PRICES “A Fit for Every Foot” CORNETT BROS. LTD.
— 33 East Hastings Street —
De välklädda männen köper från
Globe Outfitting Company
— HERRKLÄDER —
Där Eder Kredit Är God
MAIN at BROADWAY — Emerald 1838
CANADAS FÖRNÄMSTA KLÄDES VÄRDE
r ti
SEDAN 1910
ha canadensiska män förlitat sig på Tip Top Tailors — Canadas äldsta och största klädes kedjefirma. Tip
>p gjorda-tilLmått kläder äro Canadas mest populära kläder emedan de leda i stil, kvalitet värde Fråga Er granne han berättar nog.
Dar finns en Tip Top butik eller handlande nära Eder!
HEM TILL EUROPA TILL
JULEN
bästa Julklappen är Ni själv i
Res med fartyg som är välkända för god mat, god betjäning, oöverträffad renlighet, och där ni praktiskt taget har hela fartyget till Ert förfogande, till låga sparsäsongpriser med tur-istklassbiljetter från $160,00 och upp. Första klass (39 passagerare) från $225,00.
Tredje ärliga julresan
MAASDAM«. nov.
(Från NewYork den 23. nov.) till Southampton, le Havre, och Rotterdam för hela Europa.
Personligt ledd tur med PIETER J. M. de BRUIN föreståndare för Holland-America'* Torontokontor som värd ombord. Han tar hand om alla Era biljettar-rangemang på kontinenten— och ser till att alla och envar njuter av julförberedelserna i hemlandet!
Andra personligt ledda jul-•esor frän New York!
IT'S GOOD T0
BE 0N A WELL-RUN SHIP”
RYNDAM den 13. det.
till Cobh, Irland Southampton, le Havre, Rotterdar».
Boka Er plats tidigt hos Er resebyrå
591 Burrard St., Vancouver 1, B. C., Tel. PA 5431 Kontor också i Montreal, Toronto, Winnipeg
Pearson Construction Co LTD.
1920 MARINE DRIVE NORTH VANCOUVER, B. G. •
0
Burrard Funeral Chapel Ltd
CLARKE
15th & Marine. Phone: West 912
Our personal service and gracious attentlon to every detail are available to every fa-mily — regardless of ! how moderate the cosb.
ERIC F. KUSCH
Lonsdale at 12th St. — Phone: North 626
HODGSON

berättelserna om hans styrka och hårda tag, om hur han slogs med brännare och for illa fram med folk som stal. Lugnt gick
hon nedför stegen, och i förstugan utanför lillkammardörren stod Mickel.
(Fortsättning nästa nummer)