Torsdagen den 26 augusti 1954
f
Sidan 2
SWEDISH PRESS
kungörelser
Föreningsmedlemmar, besök edra möten regelbundet!
ELD OCH BROD
Vasalogen Nornan No. 413 möter numera andra söndagen
i
varje månad kl. 7 e. m. i Svenska Hallen, 1320 E. Hastings St. Finans sekr. Helmer Oslund, 2623 Grant St., tel. HA 5325-Y; Protokollsekr. Mrs. i Helga Carlson, 1520 E. 49th Avenue. Tel. FRaser 7263. Sjukkom. ordf. Algot Swanson, 1400 William St. Tel. HA. 2522-U Mötesförhandlingar-
svenska.
aa föraj på
SVENSKA
Bartha, 2896
KULTUBFÖRENINGEN möter andra tisdagen i varje månad kl. 8 e. m. i Svenska
Hallen, 1320 Hasitiings St,.
G. Svalander,
East
Ord4 FA.
6877; Sekr Olga de W. 42nd. KE. 3496-L.
Kassör E. Trygg, GL. 1127; Bibliotekarie M. Person, PA. 7285; F. Ordf. M. M. Lindfors; V. Ordf. H. Rydberg; Mötesförhandlingarna föras på svenska språket.
Svenska Klubben
Bar middag och möte tredje onsdagen 1 varje mänad kl. 7 e:m. a Hotel Georgia President, Matthew. M. Lindfors; Sekr., Otto Nordling; Kae-sör, Arvid H. Anderson; V. pres., Oscar Eckman; Rådgivare, Gunnar A. Abbors; Klubbmästare, Charles Swan son.
Föreningen Svea möter andra fredagen i varje
xiänad
I Svenska Hallen, 1320 E. Hastings St. Kassör, Richard Edenholm, 1320 East Hastings, HAst. 4090; Kor.-sekr. Algot Swanson, 1320 S. Hastings St
HAst. 2522-L.
Hon pendlade mellan raseri och sentimental sorg och höll på att glida in i en ny gråtperiod.
Uno tog också åt sig. Han förstod att de måste vara hans
E. HAMMARSTRÖM
DUNBAR HARDWOOD FLOOR Ltd.
All Types SuppUed and I-ald — Sanding — Reflnlshlng FOR RENT — Sanding Machines — Edgers — PoUshera HARDWOOD FLOOBING F OB 8ALE
5665 West Blvd. — (Between 39th and 40th Ave.) — KErr. 36M
olycka som var yttersta orsaken.
। Sjukhuset och alla resorna, all [bortkastad tid hade bidragit till
I i gång med en insamling till ett ge- konstgjort ben. Folk skänkte vet kronor och kopparslantar. Det Nu var dyrt att köpa sig ett nytt
av Albert Viks t en
(Fortsättning.}
— Jag ska säja , att hon nomgått mycket, så hon nog vad olyckor vill säga, är det tre år sen- De hade fattigt hemma, fast hennes
det ben När Ockårs-Pelle hörde
far summan blev han häpen och-var en rivare i arbetet. När han funderade länge.
inte rumlade och söp förstås. — Man går ett helt liv pä si-Ingen visste något förrn det ha- na ben, förståsedä, och vet inte de hänt. Det slog om i huvu’t vad de kostar, sa han.
på’n, så han gick till granngår- Och en dag kom benet väl in-den om natten och slog ihjäl'packat- Marssolen lyste så vår-alla kräkena. När folk kom för ligt förhoppningsfullt genom att ta honom, tog han bössafil, fönstret, när man öppnade den och sköt ned en pojke i byn.! stora förpackningen. Det var Han sköt honom genom fönstret; mycket riktigt ett ben med leder
Vasalogen Valhalla No. 612 New Westminster.
uioter andra lördagen i månaden kl. 8 e. m. i Fraternal Centre, 620 Royal Ave. Sekr. Mr. Torsten Carlson, 1302 6th Ave. New Westminster, B. C.
Finanssekreterare: Mrs. O. Jacob-
•on, 1515 Kennedy Road. R. R. 6 New Westminster, B. C.
Valhallas Systrar häller möte den fjärde lördagen i varje mänad i med-lemmarnas hem. Se under förenings-notlser f< r mötesplats och tid.
och sen sprang han till skogs och hängde sig i ett träd.
—Det var en förfärlig historia! utropade Per Erik upprörd.
— Hustrun blev sjuk 1 nerverna av det där och Julia nöl| på att bli kollrig. Ett helt år visa hon sig inte för folk, för hon trodde att alla människor vme henne ont för det far hennes hade gjort. Så började hon ga i gårdarna och hjälpa till, och hon är flink och duktig. Och det är som om hon vill prata jämt, så att inte folk skall ge sig till itt tänka på det onda som skett, och som om hon inte törs vara ensam, för då kommer väl alla grillerna på’na, förstås
När Per Erik mot kvällningen gick hem, hade han mycket att tänka på. Historien om Julia hade gjort ett djupt intryck pa honom och händelserna därnem-
för knä, fotvrist och tår, ett hen av glänsande aluminium mea doftande nytt läder, ett ben med en tub att sticka benstumpen i och remmar att spänna över axlarna. Uno var själv mycket nyfiken att prova den nya kropps-
att förvärra ställningen. Och nu hade man också offrat Skog. Det var som om man hade sålt en av familjens egna medlemmar, ett högt pris för att leva.
Den dagen gick Uno för första gången med hjälp av en käpp över golvet. Det var som om han företagit ep vandring till världens yttersta gräns med smärtor som ingen fick veta.
Under de följande dagarna knöt han samman allt vad han ägde av seg vilja och förbittrad energi. Han beslutade sig för att välja en ny levnadsbana. Han visste förr att så måste ske, men nu hade han vägen klar. Uno var praktiskt lagd, nykter i tanken och beslutsam. Det föll sig helt naturligt, att han skulle välja den ekonomiska banan, och nu
gällde det att finna en utväg lemmen. Nu är det bara att sat- till den lämpliga utbildningen.
ta i gång igen, tänkte han, ocn‘ tog sikte på en stol på andra sidan rummet. Men det var en främmande lem som inte lydde hans vilja, ett dött föremål helt utanför hans egen kropp. Ocn så kände han häftiga smärtor, när den hårda lädertubens inre kant genom hans tyngd pressade mot det ömtåliga partiett I
Men först ville han pröva sm
skrevet. Han visste att skulle övervinna det, att
ma låg över honom prässande tyngd. Det på glädjen.
Arvid överraskade måltid av nyfångad
med en var slut
med en laxöring.
Runebergorden, Avd. 124 möter första och tredje fredagen
i
7arje mänad kl. 8 e. m. i Svenska Hallen, 1320 E Hastings St. Ordf, i sjtikkom. är Mrs Axel Holm, 1927 East 55th Ave. Tel. FRaser 6840.— Fin. sekr. Arvid Johnson, 3648 Oxford St. Tel. GLenbum 2073-L.
Bellman Male Chorus Rehearsal every Thursday night at 7.30 p. m. at thg Swedish Hall. New singers welcome! President, John Eastman, 3467 E. 26th Ave. Phhone: DE. 2373-L. Secr-y, Alec Soderling, 5470 Clarendon St. Phone DE 3281-R. Treasurer, W. J. Cherry 4165 Rupert St. Phone, DE 2902-L.
Folkdanslaget Lekstugan
Ordf. Cp.rl Erickson; Sekr. June Baker, 1320 East Hastings St. Dans-övningar hålles i Svenska Hallen, på tider som ordföranden meddelar.
Vasalogen Enighet No. 500 Aldergrove, B. C.
möter första lördagen i varje månad kl. 8 e. m. i Vasa Hall, Aldergrove. Sekreterare: Pelle Swenson, Telefon, 601., Aldergrove, B C.
M-- '■ ==	~	—	<1,1
D1NE FOR PLEASURE a t the
PALL MALL CAFE
366 W. Hastings Street
QUALITY SHOES AT POPULÄR PR1CES “A Fit for Every Foot” CORNETT BROS. LTD. — 33 East Hastings Street —
mannen
köper från
Globe Outfitting Company
— HERRKIJIDER —
Där Eder Kredit Är God
MAIN at BROADWAY
Emerald 1838
»
Men hon visste ingenting om van dessa steg mot människan hade
styrka i sin brottningskamp (kostat Uno, hon bara log ocn med det nya benet.	' tyckte att livet började bli värt
Om några dagar var han ure att leva igen.
på gårdsplanen. Det hade varit I Vill du åka en gång
ett helt äventyr att ensam klara ! Nu hade han en svår del av sin sig utför trappan. Nu stod han.långa resa kvar, att på egen
till.
i dagsmejan och kände sig som! hand ta sig upp för trappan och en segrare. Men han syftade län- in.
gre i sin kraftmätning med sig När han uppe på stugbron han själv.
41
For Per Erik och Arvid hade arbetet gått lyckligt och kolmängden blev över alla förväntningar. Det artade sig till ett gott resultat. Det hade blivit så mycken ved över, att de tvingats till att utöka kolbotten och göra en jättemila, inte mind-
—	vände sig om, stod pojkarna i
Hundra meter från hemmet en klunga och tittade på hans åter och åter skulle genomlida låg en kulle med utsikt över hela vedermödor. De var sex stycken, smärtorna, tills kroppen bildat omgivningen. En väl tilltrampaa Efraim hade växt duktigt sista ett pansar av brosk just pä denjväg ledde dit upp, det var vintern snart skul]e hail slu. punkt, där han maste stödja pojkarnas kälkbacke. Dit bru- ^a skolan. De skulle komma ef-sin kropp. Han måste också lara kade han gå om hösten för att
han
Även han hade förlorat intresset för arbetet och tagit sig ledigt att skingra tankarna med ett bäckfiske- Han blev glad när han hörde att Per Erik beslutat sig för att stanna, men ar la hans försök att lätta på den tryckta stämningen var förgäves.
Den natten sov Per Erik bra lite och illa. Han tyckte att livet liksom tagit en ny vändning och att ingenting härefter kunde bli som förr. När han etter sina onödigt många besök via milan slumrade till, var det under drömmar med hektiskt tumlande scenerier. Han skulle bryta sig ut ur detta liv, gå en ny väg och finna en annan utlösning för allt vad han redan visste om livet. Den ena stunden var han med och vinkade av' Uno, när båten lade ut, andra stunden såg han sin bror kämpa sig fram på kryckor mot ett mål som fanns någonstans i fjärran. Han levde med i Julias
sig at balanserä, att lära sig speja efter änder, och det föll benets mekanik, finna ut det honom in att pröva sig själv mea nya stegets hemlighet, lära sig en promenad dit upp. Det var känna genom det känslolösa. inget särskilt som lockade, bara Han fick börja om igen, börja1 behovet att övervinna en över-
med att lära sig gå.

’ .mänsklig svårighet. Han började I gå helt sakta. Ingen såg honom.
VAKTA FÖR PER NILSSON-TANNÉRS NYA FÖLJETONG “DET VAR EN GÅNG I DELS BO’’ SOM BÖRJAR SNART.
BIIV MED FRÅN BÖRJAN!

Och ibland tyckte han att det
Svenska Tidningar
Svensk-Engelska och Engelsk-Svenska ordböcket.
Prima Eskilstuna Rak-knivar Tidskrifter — Kuriko — Ole Oid m. m. till salu hos E. FRYKBERG
205 Carrall St„ Vancouver, B.C.
B. C. UD10 UN mmm
9311
Clark's Barber Shop _ 120 Kingsway at Broadway _ "ALWAYS GOOD SERVICE”
John Clark
Alf Lindahl
Abramson & Hollenberg
OPTOMETRISTS 734 Granville Street
MA 0928
MA 2948
Ground Floor, Vancouver Block.
Hours: 9 to 5:30 p. m.
Wednesdays, 9 to 12 Noon
ter honom tätt tätt, nya armar och nya krafter till det beträngda hemmets hjälp. De skulle muta slit och fattigdom, vånda och bedrövelse men också mycken glädje. Han kände både mean-dande och avund. Ingen av dem var så hjälplös som Uno själv. Till och med LillPer kunde nu överträffa Uno i att gå, springa och tumla om. En liten pluton
skavsåret i ljumsken brände som glöd och pressade svettdroppar i pannan. Då knep han samman läpparnas tång ocn st0(j färdig att rycka in och er-samlade sig till den kraftutveck- sätta både honom och PerErik.
ling som var hans egen stora så underligt var livet.
tillgång. Han halkade ibland । — Tror du att Skog kommer men hoppade och balanserade pä jgen 9 undrade Lill-Hinrik med sitt friska ben. Meter föi meter v^rsnoren dinglande över munnen.
Uno trodde det mellan sina av smärtor sammanbitna tänder.
— Han kommer nog, när vi kan lösa ut’en, tilläde han med
nya benet levde. Han kunde kom han framåt. Nu framstod känna hur det rände till neråt kullen som hans förnämsta livs-foten och hur det stack och sved mål. Kunde han inte nå dit, då till i tårna. Det hade han kännt (var han inte värd den insats han innan han fick protesen. Det j planerade. Han kände hur blodet var det gamla benet som låg be- sipprade ur skavsåret och drog gravt någonstans under det att en kittlande fåra utför benstum-kroppen, våndades och levde. ! pen. Han kunde inte vända, det Och Uno ville leva. Han kände skulle ha varit som en kapitu-
hur krafterna strömmade till. lation inför ödet. Länge höll han
1	" ’	'	’ ■	. på men närmare, närmare kom
dag från dag, bet samman tän-
derna och tog en ny brottning med de smärtor det främmande benet grävde upp. Han hade givit upp sin långa resa, men han hade inte givit upp sin tro på
,	,	,	; livet och dess möjligheter,
drama, var en av dem som hit- „	„	.. , ,
tade hennes far hängande i ett| 11 a u . av
träd. Han gestikulerade ocn skrek i sömnen, så att Arvid vaknade och trodde att han yrade i hög feber..
Vid ett nytt besök till milan fick han en ny idé. Han skulle
omsorg. Nu tog hon på sig en ny
bygga en liten vaktkoja vid den
börda till alla andra. Uno märkte också detta och visste att han måste bryta sig igenom och lyfta av sig själv från hennes skuldror. Modern var om möjligt intensivare än någonsin. Inte ens
han målet. Käppen gav inte stöd han måste vända kryckan ned för att den inte skulle ränna ned genom snön och kom honom att falla. När han äntligen kom upp, kände han att tårarna rann utför hans kinder. Det var smärtans tårar, men själv log han som en segrare efter ett slag. Han hade nått målet, och han kände sig stark och säker som aldrig förr.
så naturlig ton som möjligt. Helst skulle han ha velat skrika av smärta.
När Uno intog sin plats vid spisen, kände han sig stark och förtröstansfull. Han hade åter på egen hand tagit en dust med livet — och segrat.
re än tjugotvå famnar i omkrets, ungefär lika stor som tre sextonfamnars mila. Ingen kolare hade hört talas om ett sådant monstrum till mila och alla trodde att vågspelet skulle sluta med en katastrof. Det skulle vara ett par gröngölingar och tokstollar som kunde ge sig till med en sån galenskap., hade Asp sagt nere på byn. Men ändå sprang han titt och tätt emellan för att se utgången.
Milan hade gått över förväntan. Den slog och rumsterade i nära tre dygn, men de hade rustat sig med både fyllved och mycket stybbreserver och klarade gott de kritiska dygnen. Sedan blev milan lugn och godmodig. Men den tog en hel månad att kola ned. Och nu var det i slutet av mars. Rivningen hade pågått i tre dygn och kolringen växte i höjd och bredd, så ingen kolare hade sett maken.
Det gick sakta med arbetet. Båda två var till ytterlighet uttröttade efter en vinters vaka och spänningsfullt arbete. De arbetade som i ett sömntillstånd. Det fanns stunder, när de vacklade och bara önskade att kasta sig ned i en självuppgivande sömn.
(Forts. 1 nästa nummer.)
oygga en nuen vaKtKoja mg uen|H ä hade hon försummat, yttersta kolbottnen, bara en en-I ,	,	..	„	’
manskorn Dit skiillo han smmi0™ vavstolen tog nara en fjar-manskoja. Dit skulle han smita dedel av d fö t t å köket, undan med sm penna och sitt an- „ „ . , ,	»vmi.
teckningsblock Här skulle
anfortro papperet allt vad han för att få t inkomst till kande och visste. Han ville skri- hushåUet
va en novell om Julias harda „ ,	,
öde, nej, en roman, en stor ro-L aaF var Skog borta. Man man med spriten som grundmo-^F., , J?rs^ a^ han givit sig av tiv. Han skulle skriva om sig , konungen Men detta också själv, om allt vad hans fantasi'	aa han inte kunde
skapade i ensamhetens stora' _a a, _®n n^a drängen. Det gick stunder.
en hel vecka, och hunden var
I nästa stund föll han samman
borta. Inte heller följde han med Hinrik när han om kvällarna
i bitter resignation- Han hade ,_________j
ju inte makt att behärska ordet.	oian. Erika bor-
Medlet som han behövde för att nå målet hade livet inte unnat honom. Jo, han skulle försöka ändå, arbeta och övervinna.
Följande morgon tyckte han att han blivit som en ny människa, och han beslöt för att snarast skicka efter läroböcker i språket. Nu var han övertygad om att det var språket han be-: hövde som verktyg, inte kolkroken-.
FYRTIONDE KAPITLET
jade att ängslas. Skog var hen-. nes ögonsten i lika hög grad som |någon av barnen. Hon tyckte । att Hinrik tog saken på ett mystiskt likgiltigt sätt och börjaae misstänka det värsta.
— Du har sålt Skog! nästan skrek hon till vid kvallsvarden.
En svår vinter hade dragit förbi. Uno hade kommit hem.
Hinrik blev så att han svalde en och började dunka tet.
— Din ärmade
överrumplad het grötsked sig för brös-
karibel, du gjorde det ändå! Nu började Erika att stortjuta.
Han hade blivit djupt förändrad höst.
— Jag fick trehundra men jag har rätt att köpa den tillbaka i
och endast i yttersta nödtall| Även barnen började att grä-I förflyttade han sig på sina krye-1 ta. Skog var borta, han skulle l kor med sin hängande benstump.■ aldrig komma igen mera
Han satt mest i sitt hörn ocn j — Jag hade ingen utväg Det grubblade, liksom en vingskju- gällde hela hemmet, och vi måste ten ung örn som hade viddem ju försöka att leva. Hinrik ver-inom sig men aldrig mera kunae. kade själv både skamsen och nå den.	| förtvivlad.
| Ute i bygden hade man satt| Erika tog slaget mycket härt.
Han satte sig på en sten i vårsolen. Här och där var marken j bar, och han tyckte bestämt att han hörde lärkan, det var åtminstone sång i rymden. Sjön under , honom låg mörkblå i vårstöpet och långt borta böljade bergen,' de berg han kände så väl och som han nog aldrig skulle bestiga mera. Han satt länge och gruvade sig för hemfärden samtidigt som han kände. övervin- ( narens njutning i själva smärtan aldrig skulle han bli någon löpare, men han höll på lära sig gå, det var tillräckligt.
Flera gånger försökte han resa sig, men anspänningen hade kommit hans kropp att dommu. Det betydde så litet. Han hade vunnit. Och när Efraim kom från skolan, hojtade han åt honom och bad honom komma.
— Gå hem efter kälken! Nu ska du och jag åka kälke, sa storebror.
Efraim var så glad att han formligen skenade hem efter vedkälken. Det hade varit så fattigt med glädjestunder den sista tiden, men nu ville Uno åka kälke.
När han kom tillbaka hade han hela raden av småbröder med sig. Lill-Per satt på kälken' och körde, smackade och skrek | av förtjusning.	«
Uno kände sig som en trium-h fator, när han med småbröderna ’ omkring sig kom susande utför backen och in på gårdsplanen. *
Erika kom från ladugården med händerna fulla av byttor. S Hon trodde inte sina ögon. Uno ! höll på att bli människa igen.’’’
>1
•1
>1
U< U:
Goda märken att känna och köpa ...
Se att Ni får dessa märken när Ni handlar.
Vad Ni än behöver, är det tämligen säkert att Ni vill finna ett av dessa namn på den vara Ni behöver. Köp med förtroende i både varans kvalité och dess värde
.Endast från
EATON'S

oy