No. 28
Det finns 20.000 svenskar som är födda Sverige här i Brit-ish Columbia-
NYA SVENSKA PRESSEN
/going to take a long vacation i,n Sweden and the Continent.
Vancouver. B. C., Torsdagen den 15 juli 1954
We borrowed the title for this ^according to Ozzie, they were picture from that of the movie, /going to take a long vacation
Subscription $3.00 per year.
“HERE COME THE NELSONS
HEMGRANEN
Du stod där så stolt vid vår fädbovalls grind ■— mångsekelårig och knotig i barken — med rötterna djupt i den stenbundna marken och laven som flaggor för viddernas vind.
Var vår när vi kom stod du där trogen och visade vägen till hemmet i skogen: en grå gammal vall vid en gnisslande grind.
Du hörde till sätern med dess poesi. Vid foten bland rötter, ljung och enar vi lekte som barn med kottar och stenar och trodde att allting så skulle förbli. Vi satt vid din rot om kvällen och drömde, och sagornas trolltyg och vättar vi glömde och lärde oss tolka din mollmelodi.
PRESS

£
*
Single copy 7 cents.
Vill Ni hjälpa oss att få hälften av dem att prenumerera på Svenska Pressen?
Vol. XVII
Intressant boknyhet om
Sverige-Nordamerika
that Ozzie and Harriet Nelson^ and their two sons David (16: years) and .Ricky (13 years) I scored such a success with last1 year. “The Nelsons” recently sailed for a vacation in Sweden aboard the new Swedish American motorliner M/S Kungs-holm.
Well known from numerous TV- and radio shows, “The ad-ventures of Ozzie and Harriet”, the Nelson family has worked ihard under the Tast year and,
Ozzie Nelson was bom of Swedish-American parents in Jersey City. During his stay in] his ancestors’ country Ozzie Nelson will try to locate some of his distant relatives, presum-ably living in the Lysekil area.
In the picture, Ricky, David, Ozzie and Harriet are initiated in the mysteries of the bridge by the Kungsholms commander, Captain G. Nordenson.
Men timmarna svinner, och dagar blir år ...
-nu susar ej hemgranen mera vid grinden och vallen är öde; och bister känns vinden som nu sveper fram där ensam jag går. Hemgranen föll liksom drömmar om våren ... men långt ifrån skogarnas gömma dock når en dess sång ifrån barndomens år ...
John A. Fjällner.
New York den 25 juni ASNE.
Bågskjutande indianer och vindfyllda vikingasegel pryder utsidan på en läcker volym som nyligen utgetts på Almquist & Wiksells förlag. Titeln är “Sverige—Nordamerika, från upptäcktsfärd till linjefart” och författare är två unga historiker, en svensk, Jörgen Weibull och och en amerikan, Eric W. Fleisher. Boken har utkommit i engelsk såväl som svensk version och är mycket vacl rt illustrerad. Bokens åtta k ; cl flera
Debatt om fria lör
STORT ANTAL MÄSSOR OCH UTSTÄLLNINGAR I SVERIGE I SOMMAR
*i en person som kunde tala om att de efterlysta makarna utvandrade till Minnesota i Amerika år 1905.
Chicago tar över.
Och nu blev det major Lars-, f t f sons kollega i Frälsningsarmén/ i Chicago, som fick ta hand om heller vart dessa tagit vägen fallet. Denne gjorde så upptäck-J ten, att makarna Svensson för
MOR OCH DOTTER MÖTTES I SVERIGE EFTER 50 ÅR
50 år har varit en lång tid för fru Charlotta Lebérn från Falun. För ända sedan 1905 har, hennes lida dotter varit försvunnen. Hon hade tagits om hand av fosterföräldrar, men inte
av dem grundade pa självständigt forskningsarbete ger ett vederhäftigt svep över de svensk-amerikanska . förbindelserna från vikingatidens strandhugg till nutiden. Ett intressant kapitel behandlar de sven-nka kolonisationsförsöken på 1500-talet och ett annat avsnitt berör svenska insatser i sam-btnd med bildandet av den nordamerikanska republigen och
Handelsförbindelserna med
| Nordamerika efter Napoleon-tidens stormiga år växte sig allt starkare och den begynnande emigrationen från Sverige behandlas sagligt i boken, där de svenska insatserna i inbördeskriget också beröras. Efter kriget då den stora emigrationen från Sverige började, för att nå siffran en miljon under femtioårsperioden 1865 — 1914, blir fältet för forskning allt vidtre, och Weibull och Fleisher har försökt redogöra för de verkliga orsakerna till utvan-dingen. Försörjningsmässigt var svenska landsbygden inte i stånd att föda en den växande befolkningen, industrin och städerna kunde ej ta befolkningsöverskottet och enda utvägen var faktiskt för tusen och åter tusen att emigrera. Andra faktorer, Amerikabreven, rederiernas propaganda etc., kanske också betydde mera än vad många föreställt sig anser författaren.
dagar inom svenska metallindustrin
En dabatt om arbetsfria lördagar under sommarmånaderna påbår f. n. i Sverige mellan å ena sidan Svenska Metallindustriarbetarförbundets ordförande Arne Geijer samt å andra sidan Svenska Arbetsgivareföreningens direktör Bertil Ku-gelberg. Metallarbetarna önnka arbetsfria lördagar under sommarmånaderna med inarbetning av tiden den övriga delen av året. De anser att orsaken till Arbetsgivareföreningens nej till lokala överenskommelser är en principfråga. Produktjonen skulle enligt arbetarsidan vjnna på arrangemanget, då större trivsel och tillfredsställelse skqlle Skapas. Arbetsgivareföreningen apsér att problemet med fria sommgrlördagar inte är så enkelt att lösa som motparten gör gällande. De länder som genomfört en sådan ordning har antingen befunnit sig i en gynnad ekonomisk situation eller oekså har de fått betala fördelen på annat sätt. För mycket betydande delar av det svenska näringslivet är det av tekniska eller ekonomiska skäl omöjligt att genomföra en sådan tvådagars weekend, säger hr Kugelberg.
Stockholm den 25 juni. ASNE.
En rad utställningar och mässor har öppnats i Sverige i dagarna, och det artar sig till en rigtig utställningssommar. Den 18 juni öppnades Sydöstmässan i Karlshamn och i järnvägsknuten Alvesta slog den 4 juli Små-landsmässan upp. portarna.. Tre stora lantbruksutställnin-gar invigdes likaså den 18 juni, nämligen i Länghem i Sjuhä-radsbygden, i Axvalla, som också ligger i Västergötland, och i Ängelholm. Sistnämnda utställning är Skånes enda för året, och samtidigt landets största.
Lantbruksmötet
Norrtälje
öppnades den 17 juni och blev en demonstration av den höga husdj ursstandarden i Stockholms län.
HOLMgNS — SERIGES STÖRSTA PAPPERSPRODUCENT — FYLLER HUNDRA ÅR.
Holmens aktiebolag i Norrköping högtidlighöll den 20 juni
sin hundraåriga tillvaro som
hade fru Lebérn haft en aning om.
Men fru Lebérn hade inte gett upp hoppet att en gång få se sin flicka och tala om för henne vem som var hennes mor. och nyligen inträffade det stora undret. Ute på Bromma steg । en medelålders kvinna med redan vita stänk i håret ut ur <15 dinarie NewYork-planet. I pas-sagerarlistan stod hon uppsatt som Mrs. Thora Paulsen från Duluth, Minn. Det var henne fru Lebérn väntat på i en hel timmes tid på flygplatsen.
Det var aldrig minsta tvekan mellan de bägge kvinnorna. De rusade rätt i varandras armar.
— Mor Lotten, mor Lotten, stammade den yngre.
— Välkommen hem, kära barn.
Sedan blev det inte mycket i sagt till en början. Bägge grät glädjetårar, och så var det ju så svårt att finna ett gemensamt språk,
Desto mer pratades det några timmar senare uppe på ett rum på Frälsningsarméns hotell vid Drottninggatan. Då hade Mrs. Paulsens make Ralph, en glad-1 y n t jack-of-all-trade-be tonad
länge sedan voro döda och att deras fosterdotter hunnit bilda familj och sätta två barn till världen i Duluth.	I
Nu kunde major Larsson skri-' va till Mrs. Paulsen och på fru Lebérns enträgna uppmaning, tala om att i Falun satt en gam-1 mal dam och väntade på att återförenas med sin dotter. t Det brevet vände upp och ned på hela Mrs. Paulsens värld. Dittills hade hon trott att hennes verkliga föräldrar var dö-
da och att hon själv var Svensson.
Utan nationalitet.
En annan konsekvens att hon plötsligt inte var
född
var, med-
bolag och stXn	^7™
månt för att hylla företaget,!^ Lebérn funnit varandra som är det största i nanners-’ett ener?iskt teckenspråk, me-"XlÄÄ da »wr och dotter under tiden Mnlmpn» bruk kan inte kunde slaPPa varandra med
borgare i något land. Maken Ralph fick på grundval av födelseattest från Stockholm ansöka om ett nytt amerikanskt medborgarskap åt sin hustru.
Men den saken var snabbt avklarad och så började Tora Pa-ulsen försöka dra sig till minnes den svenska hon lärt sig som barn. Hon måste skriva hem till sin mamma och tala om att hon gärna ville komma och hälsa på.
Och så steg Tora och Ralph ombord på planet som skulle
PARK AVENUE HILLBILLY” SINGS ON “KUNGSHOLM
anställda. Holmens
ståta med avsevärt der än aktiebolaget 329 år på nacken
bruk kan
högre ål-— det nar
— men nu
TUSENMANNAKÖR GAV SVENSK KONSERT I CHICAGO
The AmerleanUnion of Swedish Singers högtidlighöll sitt 60-årsjubileum med en kongress och en stor konsert i Chicago där konserten hölls i Chicago Opera House och blev en ganska enastående manifestation av svensk sång i Amerika. En jättekor på närmare tusentalet sångare h$de fråmfördp med stor träffsäkerhet och tonrenhpt verk av Gunnar Wennerberg, Feljif Körling och Fredrik Hjort. Operasångerskan Mimi Benjell och Chicago symfoniorkester pied verkade i festprogrammet inför tretusen åhörare. Sångarkon-gressen valde också styrelse för de kommande fyra åren. Ordförande blev Gustav E. Ric-kan från Svithiod Singing Club i Chicago.
var det den yngre koncerner} jubileet gällde. Hundraårsfiran-det jnleddes med en högtidlighet i St. Olai kyrka med landshövdingarna H a m i 11 o n och Hammarskjöld som hedersgäster, liksom Norrköpings borg-
mästare Holmens tian von let' och den roll
och stadsfullmäktige, chef, disponent Chris-Sydow, höll högtidsta-poängterade särskilt som Carl Wahren spe-
ögonen.
Detektivbragd utförd av fräls-ningsoffjcpr,
Pen som fru Lebérn främst av allt vill tacka för hennes innersta önskan tyivit uppfylld är major Evert Larnon vid Frälsningsarmén. Det är nämligen han som genom ett tålamodsprövande detektivarbete | äntligen lyckades leda spåren
föra dem till Sverige. Tora nervös hela tiden. Skulle känna igen sin mor?
Men allt gick bra och nu den återförenade familjen
var hon
har rest och
upp till Leksand i Dalarna där firade de en äkta midsom-
mar.
Genom ett buss
fönster
Glöm jnte den stora Vasafestpn i den natursköna parken i Blaine söndagen den 18 juni I
lade som nydanare under epoken 1907 — 1938. Jubileet blev i övrigt en pensionärernas dag, ty som jubileumsgåva instiftades en pensionärsfond fpr änkor eftpr arbetare i Holmen-koncernen- Pen innebär en ekonomisk förpliktelse på omkring fyra miljoner kronor, En stor middag gavs på kvällen för omkring 1,000 personer pft Folk-i borgen i Norrköping, medan 400 pensionärer avtackades i Stadshuset. Holmens årsprodukaion av papper uppgår till omkring 200,000 ton. Föetaget gör nu också bestruket papper av den typ som användes i världens färnämsta tidskrifter. Koncernen är också en av Sveriges största textilfabrikeanter med tillverkning av ylle, rayon och bomull. Denna gren har omkring 1,650 anställda
bort till Minnesota.
Major Larson berättar för Stockholms-Tidningen, att han! för ungefär ett år sedan fick, begäran om hjälp av fru Lebérn. ...........
Hon hade då sedan länge förgä-1 bron, och fortsatte genom en le-ves sökt sin dotter. Det enda hon visste v^r att fosterföräldrarna hette Svenson. Vidare] naturligtvis födelsedatum, fö-
I New Westminster, B. C.
steg vi på en av de bekväma, snabbgående Greyhound bussar-• na och susade i väg över Patullo
delseorten Stockholm och att dottern döpts till Tora.
så
ende bygd, klädd i sin fagraste högsommarskrud. Solen lekte “kurra-gömma” bland molnen och det var något varmare än
Dorothy Shay, the singing comedienne, who is better. known as the “Park Avenue Hillbilly”, recently arrived in New York aboard the S. A. S. | Kungsholm, after an extensivej entertainment tour of the U. S.j Armed Forces in Germany. Miss
Shay, true to the hillbilly habit, kicked off her shoes and, lack-ing a guitar, grabbed a cello and serenaded the press photo-graphers. The bull fiddle? Well, somehow it happened to get in to the picture!
att vända det halvtorra höet. Skogsdungar omväxla med grö-, na fält, som skifta i alla nyan-1 ser, från ljusaste grönt på den] unga sädesbrodden till mörkare grönt på vallarna och djupaste blågrönt på havrefälten, som just håller på att gå i ax. Här och var går en flock kor och betar så fredligt, och en och annan kalv, som skrämd av något, vem vet vad, skuttar i väg så ystert med svansen i vädret.
Det var något vaga uppgif" ter, men major Larsson satte genast i gång med att plöja igenom alla upptänkliga register. Svenssönerna var många, och då flickan inte var adopterad, fick major Larsson börja leta igenom en förteckning av fos-terföräldrar,
Här blev det äntligen resultat och nu kunde majoren gå till kyrkobokföringsregistret i fosterföräldrarnas hemtrakter. Ända fram till fosterföräldrarna och deras barn måste major Larsson gå, innan han fick tag
det varit på sista tiden, i detta hörn av världen.
Genom Fraser-dalen gick färden. Här och var skymtade en nätt liten stuga med en välvårdad trädgård runtomkring, med blommor prunkande i al'a tänkbara färger. Litet längre fram ser man farmerna utbreda sig, och efter det kuperade området vid Aldergrove och Abbotsford märker man den stora skillnaden vid Sumas-slätten och Chil-liwack. En doft av klöver slår
och i nästa hage kossor och idissla Dessa sömniga, se så fridfulla ut
ligger andra så förnöjt..
små städer i den tidiga
morgontimman omramade av skogklädda bergsluttningar med snöhöljda toppar i bakgrunren, och högst bland dem reser sig den majestätiska Mount Baker med sin ka]a, snöklädda hjässa.
Färden går vidare genom Chil-liwack. Nu börjar vägen slingra sig uppåt och terrängen blir mera kuperad igen. Med den mäktiga Fraser-floden på ena sidan och brant stupande berg på den
______________ andra kan man inte ta sina ögon emot oss genom det öppna fön- från omgivningarna för att ej stret, från de nyslagna vallarna, gå miste om något i den stän-Här ses farmaren pä sin hö vän- digt växlande tavlan som upp-dare göra rond efter rond, för rullas för ens syn.. Vi närma
oss Hope. Här göres kafferast. Så fortsättes färden. Den vilda naturen längs Hope — Prince-ton vägen har sin tjusning också. De hissnande, branta stupen ned mot flodbädden nedanom vägen, och de höga bergen ovanför vägen. Kala träd med bara något enstaka träd i skrevorna. Vägen slingrar sig än åt höger än åt vänster runt om klippblock eller uthuggen genom en klippavsats. Ett ständigt växande panorama. Här växer rododend-ron vilt en bit från vägen, och är skyddad av Canadensiska staten. Snön ligger kvar ännu i stora drivor inne i skogen.
Nu kommer vi till ett område där skogseld har härjat. Mil efter mil av kala berg, där de avbrända trädstammarna stå som skelett, eller ligga kors och tvärs som vitnande ben i sommarsolen .Det hela verkar spök-likt.
Högre och högre kliver vi och luften känns lättare och renare. Här omväxla berg och höga sandkudar och tallskogen frodas. Spensliga, raka stå tallarna tätt intill varandra som
(Forts, på sista sidan)