No. 2 q THE SWÄSH PRESS NYA SVENSKA PRESSEN Subscription $3.00 per year. Vancouver. B. C.< Torsdagen den 14 jan. 1954 Single copy 7 cents. Vol. XVII CANADENSARE PÄ NYA KUNGSHOLM Rasande vinterstormar över Sverige Trafikkaos och svåra niateri- ella skador — skogarna . ’ illa härjade I 1 Stockholm den 7 jan. (ASNE* I Orkanvarning från väderskepp Hela Sverige så när som på nom delar av västkusten härjades • — “BESK” ger snabba väderlekskarlbr Väderlekstjänsten kunde ge- sina snabba stormvar Skånesalt och Norrlandskoppar under 1954? När Svenska Amerika Lin- ‘ v. Mr. Jan Anderson, Assist jens nya M/S Kungsholm nyli- District Manager vid Winnipeg-gen låg förtöjd i New York un-1 kontoret, Mr. Erik Petersen. der sex dagar efter iungfrure- Passer‘Ser Agent från Calgary-der sex aagai ertei jungrrure kontoret; Mr Earnest B. Bear-san över Atlanten, gav Linjen narth, Passenger Traffic Manlunch för bl. a. ledande agenter ager, New York, samt Carl E. i U. S. A. och Canada samt lin-: Waselius, District Manager vid jens distriktchefer. Här ses fr.1 Montreal-kontoret. Kristina Nilssons meteorbana ETT HUNDRAÅRSMINNE av de våldsamma vinterstormarna över Europa under årets första vecka. Snömassor och kullvräkta träd spärrade vä garna, telefontrafiken och .strömtillförseln bröts på många håll och i hamnarna vräkte vattenmassorna upp över kajerna, och vållade allvarliga ö-versvämningar. Åtskilliga fartyg råkade illa ut, och isbrytarna hade mycket att bestyra. Tre fyrskepp slets loss, men kunde räddas. Danska lastfartyget Hans Boye verkade ett tag förlorat i Bottenhavet men red ut orkanstormen med stark slagsida och eskorterades av Jagaren Visby in till Gävle. En stockholmsång-are måste sättas på grund u-tanför Gävle. Det blev förseningar i tågtrafiken, och järnvägsvagnar skadades av- ningar och andra förutsägelser föhindra större katastrofer under stormdagarna. En av statsmeteorologerna framhåller att det väderleksskepp som man har liggande mellan Norge och Island med sina rapporter bidrog till att den s.k. sto- ra varningen för orkan, kraftigaste farosignalen i rige, kunde sänlas ut på dagsmorgonen> Tidigare det varit tal om att dra in ta väderleksskepp. den Sve-sön-har det- Stockholm den 4 jan. (ASNE) Fynd av salt och koppar som kanske kan täcka landets behov hoppas man på för 1954 inom ämbetsverket Sveriges geologiska undersökning. I Höllviken vid Falstérbokana-lent har verkets experter redan borrat ner till 2.000 meter och funnit starkt salthaltigt vatten — där eller på någon av de tre andra borrplatserna i Skåne finns det måhända fast salt liksom tvärsöver Öresund i Danmark. Verkschefen direktör N. H. Magnusson har en stor klump fast danskt salt på arbetsbordet som en ständig påminnelse om målet. Ärsimpor-ten av salt ligger kring 350.000 ton. Nya kopparfynd i nordvästra joner ton malm, som med nuvarande brytning bör räcka i 65 år. Och med nya letningsine-toder kan naturligtvis nya fyndigheter bli upptäckta. Sveriges geologiska undersökning har flera andra arbetsområden. I centrum står uppläggningen av kombinerade berg- och jordartskartor i skala 1:50.000, och agro-geologiska kartor för södra Sverige i skala 1:20.000 med främsta tanke på jordbruket. En inventering pågår av mossarna, framförallt i sydvästra Småland, som anses vara en viktig bränslereserv. Erosionsundersökningar pågår kontinuerligt. Under 1954 väntas den geologiska slutredogörelsen för raset i Surte den 29 september 1950, då ett trettio- Sverige har rest förhoppningar । tal hus följde med 24 hektar Det är jämt 100 år sedan Kristina Nilsson första gången sjöng offentligt - för bevärin-gen på Krbnobergs hed — och efteråt fick en rejäl risbastu av sin upprörda mor. Kristina Nilssons meteorlika karriär överglänste både Greta Garbos och Ingrid Bergmans, Med sin sång, sin charm och sin skönhet lade “Stina i Snugge” hela världen för sina fötter, och här berättar’ Jan Kuylenstierna hur det gick till. — Man kan alltjämt råka gamla spanjorer, som med syd-länsk entusiasm berättar oförgätliga minnen av Kristina Nilsson, säger fru Cornelia Winther, maka till vår minister i Madrid. Kristina Nilsson måstet ha ägt en sällsam charm, fortsätter hon, nog för att spanska språket ligger väl till för superlativer, och spanjorerna spar ju inte pa beröm, då de grips av beundran för na-I gon etller något, säkerligen dal man anar att Kristina Nilsson måste ha varit en sådan där människa, som det endast föds en under ett sekel, åtminstone säger de spanjorer som sett henne och hört henne sjunga att de aldrig har upplevat något liknande. In i sena ålderdomen lyckades hon bevara en sällsam charm. — Biträdande borgmästaren i San Sebastian Don Ramon Ohlsson, som bett min man förmedla överlämnandet av det i vårt land hittills okända porträttet af Kristina Nilsson, är son till den Olof Petter Ohlsson — konsul i San Sebastian — som var nära vän till sångerskan och hennes spanska affärsombud. Trots formatet — det är två meter högt, och kol-losalmålningar brukar ju inte vara så roliga — det är ett mycket bra porträtt, målat omkring sekelskiftet. — På det här ovan återgivna porträttet ser man att vår frejdade landsmaninna har låtit avbilda sig från bästa sidan — i vänsterprofil. Högra sidan av Kristina Nilssons klassiska profil var nämligen en aning defekt, sedan i hennes barndom en piga råkat tappa sin järnskodda trätoffel från ett höloft rakt ner på den blivande världsstjärnans lilla nos, vilken nästan krossades. Verkligheten överträffar’ understundom dikten; detta nötta gamla uttryck faller en i tankarna då man läser om Kristi-na Nilssons liv. Som romanintrig skulle hennes' livssaga inte duga, ty läsaren skulle säga, att sådant aldrig händer i verkligheten, så vackra, begåvade och duktiga flickor finns det inte. “Mor var aldrig riktigt glad i mig”, brukade Kristina Nilsson säga på äldre dagar. Måhända var dock “Stina i Snug-gen”, som hon kallades hemma i Småland, något av ett problembarn, ty hennes fröjd var att klättra upp i de högsta trän, hjula som ca pojke, till tanternas fasa, och att stryka längs landsvägarna. När hennes mor' försökte tvinga henne till hus-| liga göromål svarade Stina: “II sa ente va enveten mor — ja i blir allri nån bonnapiga ändå”. Det är i år precis 100 år sedan Kristina Nilsson, enligt egen utsago, gjorde sitt första offentliga uppträdande, vid 11 års ålder, bland beväringen på Kronobergs hed, dit hon olovandes hade begivit sig, sedan hon trotsat moderns befallning att gå ut och “luka”, d. v. s. rensa ogräs. Hon sjöng “Näcken han spelar på böljan blå” så att både befäl och manskap lyssnade med häpnad; men då hon kom hem till mor sin fick hon smaka riset. Hon var 14 år då häradshövding Tornérhjälm upptäckte henne när hon sjöng, dansade och spelade fiol på en marknad i Ljungby. I Halmstad hos dåvarande mamsell Adela-ide Walerius fick det lilla naturbarnet sin första polityr, varefter hennes utbildning fortsatte i Stockholm hos den store kompositören Frans Ber-wald, i vars familj hon blev upptagen som barn i huset. Och så — utställningssomma-i ren 1867 — fortsatte hon till sina drömmars mål, Frankrike. Fjärdingsmannen Magnus Andersson i Lövhult antecknade i sin restlängd: “Pigan Kristina Jonasdotter. Vistas i Paris”. Kristina Nilssons bana blev meteorlik. Nog för att både Greta Garbo och Ingrid Bergman har nått berömmelse, men i fråga om konstnärlig triumf kommer de inte upp i nivå med Kristina Nilsson, som endast kan jämföras med Jenny Lind. Hela världen tog emot henne med öppna famnen. Kungar och kejsare överöste henne med juveler — på den tiden var monarker, i all synnerhet tsaren av Ryssland, rika män med välfyllda skattkammare t. o. m. drottning Victoria av England och kejsarinnan Elisabeth av Österrike visade den största uppskattning av hennes konstnärskap och personlighet. En bidragande omständighet till kejsarinnan Elisabeths beundran torde dock ha varit att Kristina Nilsson, liksom kejsarinnan var mycket intresserad av ädla hästar —i som liten (Forts, på sista sidan) . om att landet också skall kunna mark ned mot bli självförsörjande ifråga om | jätteskred som I donna viVHo-a mo^aii; den in-para krävde ett liv men vållade ------- enorm materiell förstörelse. Tre väderlekskartor som det1denna viktiga metall: <_____________ normalt skulle tagit ett halvår hemska produktionen är nume-att räkna fram har kunnat ra kring 15.000 ton om året, en framräknas på tjugo minuter j tredjedel av införseln. Med Göta älv i ett märkligt nog att vardera med den nya svenska matematikmaskinen “BESK”, omtalar professor Carl-Gustaf Rossby på meteorologiska institutionen vid Stockholms fallande träd. Tak på fabriker i Höiskola. Han spår att maski-och andra byggnader blåste av | nen komrner att få mycket stor och lyftkranar knäcktes av ■ betydelse för väderlekspro-stormen som ofta nådde full, gncserna, även om man ännu orkanstyrka. Flera hundra per-J befinner sig på det inledande soner isolerades i Stockholms skärgård söndagen den 4 januari, då ovädret rasade som värst på mellersta ostkv sten, och fyra personer fick övernatta i kylan på ett skär efter en förlisning, men klarade sig. På stadiet. Docent Norman Phillips vid Princeton-universite-tet, där metoden redan prövats med framgång, har tillsammans med licentiat Germund Dählqist vid den svenska ma-matematiknämnden i Stock- måndagen-drog sig vädret ner.hblm sammanställt det räkne- mot Skåne, vars östkust var särskilt illa utsatt. Några liv krävdes i olyckor till föjld av vinterstormarna. De materiella skadornas värde kunde till en början inte överblickas. Skogsägarna i Mellansverige drabbades särskilt hårt — antalet stormfällda träd i Gästrikland motsvara verkning. beräknas ex. tre års normalav- Vargavintern i början på ja- nuari följde på en ovanligt mild och snöfattig december, som krönte varma senhös- ten. Fram till årsskiftet rådde barmark ända uppe vid Haparanda, och snötäcket var bara ett par centimeter tjockt i det inre Lappland som hade 6-7 värmegraders överskott mot det normala för december. Hela 1953 var för övrigt ett påfallande varmt väderleksår i Sverige. program, som “BESK” måste genomföra för att man sedan skall kunna ställa väderleks-progroserna. Många miljoner räkneoperationer behövs. Utgångspunkten är en väderleks-karta, som ger en bild • av det atmosfäriska tillståndet på t. ex. 5.000 meters höjd. Kartan sträcker sig över ett område 'av jordytan med 6.000 kiiome- hjälp av en förfinad elektrisk malmletningsmetod, som utarbetats av laborator Sture Verner inom verket och som möjliggör malmpejlingar på 300 meters djup mot tidigare 50-100 meter, planeras intensiva undersökningar vid Kristine-bergsområdet och Adak-fältet i Västerbottens urbergsområde, vid Frostviken och Stekenjokk inom norra Jämtlands och sydvästra Västerbottens fjällområde samt inom Kirunaområdet i Norrbotten. Lapplandsmalmen räcker minst ett par sekel. Direktör Magnusson dämpar också farhågorna för att den viktiga svenska järnmalmen skall sina. Norrbotten beräkar rymma cirka 2.000 miljoner ton 62-procentig järnmalm, vilket skulle räcka i 200 år med tilltänkt brytning. Mellan-Sveri-ges kända tillgångar är 410 mil- ters sida med nordvästra hörnet söder om Hudson Bay, nordöstra hörnet bortom Ural-bergen, sydöstra i Libyen och sydvästra vid Kanarieöarna. Kartan visar det kändä lufttrycket på den önskade höjden vid 400 olika punkter på 300 kilometers avstund från varan-drt Matematikmaskinens uppgift är att räkna ut hur detta tillstånd timme för timme kommer att förändras enligt de lagar som anses reglera luftens rörelser. Inbjudan till arkitekttävlan Arkitekter och blivande arkitekter i Sverige har inbjudits att deltaga i den internationella Calvert House-tävl ingen, som gäller den cabadensiska enfa-miljsvillan av i morgon och har utlysts av McGill-universite-tets arkitektinstitut i Montreal, Canada. Tävlingen är öppen för arkitekter i Storbrittanien och länderna väster om järnridån samt för arkitekter och blivan-। de arkitekter i Canada. Calvert House internationella pris och 5.000 dollar tilldelas insändaren av den bästa ritningen. Förutom det internationella priset ges ett särskilt pris och 2.500 dollar vardera för den bästa ritningen från Europa och Canada; vidare tio hedersomnämnanden, med vilka följer 200 dollar vardera. Tävlingen är inte öppen för arkitekter fdån USA eller Sydamerika. Professor John Bland vid europé, Eric Arthur, F. R. I B. A., professor i arkitektur vid Toronto universitet, Humphrey Carves, A. R. I. B. A., ordförande i forskningsrådet vid ca-nadensiska statens bostadskor-•^»oration, Ottawa, samt Gio. Ponti, italienskt arkitetkt och redaktör för Domus, Milano. Europeiska arkitekter har inbjudits att deltaga i denna tävling emedan de som finansierar tävlingen önskar låta ca-nadensarna — både arkitekter och allmänheten — få en viss Svenska stadsbor nu nära 3.5 milj. Tämligen liten ökning i Stockholm — elva städer har över. 50.000. Stockholm den 4 jan. (ASNE). Sjuhundraåriga Stockholm ö-kade under 1953 mindre än både Göteborg, som fyller 333 år under det nya året, och Malmö som celebrerade sitt 600-årsju-bieum stax före jul och överskred 200.000-strecket lagom till jubileet. Norrköping håller en säker fjärdeplacering bland Sveriges 133 städer, men Hälsingborg på femte plats hotas av örebro och snabbt tillväxande Uppsala. Skanör-Falsterbo ligger sist med knappt över tusentalet invånare, och närmast i kön kommer en annan typisk turiststad, Marstrand, där kommunens egen renhållnings-fordon fortfarande är den enda bilen på gatorna — andra Snö och festyra över nyåret Stockholm den 4 jan. (ASNE). Det kom litet snö även i mellersta Sverige, lagom till nyår och ett par dagar senare satte vintern in på allvar över hela landet med svåra snöstormar och stark kyla. Det blev tid att ta fram skidorna och lägga undan skridskorna som dominerat friluftsfirandet under julen och mellandagarna. Stockholm upplevde ett bullersamt nyårsskifte. Folkmassor vällde fram på Kungsgatan med tutande trumpeter och knallande lekssaks-pistoler, men polisen rapporterade påfallande god nykterhet. På Skansen gick det lugnare till, där leddes lekar runt flammande nyåisbål och fyrverkerier som lyste över staden. Landets alla domkyrkor ringde in det nya året via radion, och radiolyssnarna sveks inte heller denna gång av Anders de Wahl som trots sin höga ålder föredrog Tennysons “Ny-årsklockor” med sedvanlig bravur. Kungaparet firade nyåret liksom julen på Drottningholms slott, och efter nyårs-mässan i Slottskyrkan bjöd de på lunch för excellenserna Erlander och Undén, riksmarskalken Ekeberg och andra notabiliteter. På nyårskvällen välkomnade Mellösa kommun en ny invånare — det var statsminister Erlander som med familj firade nyåret på Harpsund, det vackra sörmlandsgodset som donerats till fritids- och repre-sentationsställe för landets regeringschef. kännédom om ku 'turutveck- lingen i Europas äldre länder. Byggnadsstil och byggnadsme-toder i Canada har påverkats starkt av grannlandet USA, och för närvaranle kan man nog knappast tala om en ty- motoråk får Stockholm tet 769.432 med 3.563), {4.426) och stanna på Koön. hade vid årsskif-invånare (ökning Göteborg 367.449 Malmö 202.316 (3. 671). Närmast följde Norrkö- ping 88.281 (830), -Hälsing- borg 72.827 (828), Örebro 69. 647 (894), Uppsala 67.159 (1. 318), Västerås 64.651 (1.018), Borås 60.798 (1.086), Linköping 58.735 (1.150) och Eskils- LYCKA Först när jag slutade söka på varje väg och stig i min värld efter lycka, kom hon stilla till mig. Först när jag slutade stirra på ytans bländande glans, såg jag den sanna skönhet, som i det fördolda fanns. Först när jag slutade lyssna på spänn efter varje ljud, hörde jag tystnaden tala från ändlösa rymder — från Gud. Anna Maria Persson _ . tuna 55.618 (136). På god väg pisk arketektur. Canada söker mot 50-000-strecket är Gävle berika sin egen byggmdnkonstj meci 49.132 (827) invånare och genom idéer, Bland europeiska arkitekters förklarade professor då han offentliggjorde tävlingsdetal j erna. Kopior av tävlingsreglerna på engelska och franska har sänts till de olika ländernas ar- Jönköping med 46.624 (692). Gävle är utan konkurrens Norrlands största stad, men malmstaden Luleå gick under 1953 förbi skogsvarustaden Sundsvall som andra norrländska stad i storlek. Luleå redo- McGill-universitetet och professor Pierre Morency vid l’Ecole des Beaux Arts i Montreal har utsetts till sakkunniga i tävlingen och prisnämnden består av två canadensare och en kitetktförbundj Arkitektor (eller blivande arkitekter som önska deltaga i tävlingen kan erhålla kopior från sina egna föreningar eller från canaden-siska ambassader eller konsulat. visade 26.986 (1.201) och Sundsvall 26.916 (355) invånare. Sammanlagt uppgick stadsbefolkningen till 3.494.044 personer. Det blev inga nya städer eller köpingar vid årsskif- tet. Flertalet städer ökade som vanligt, men minskningar inre-g strerades för Askersund, Gränna, Hjo, Huskvarna, Lindesberg, Kramfors, Lysekil, Mariestad, Sala, Söderköping, Tidaholm och öregrund. Sollefteå höll sig oförändrat. Stockholms folkökning var den minsta på många år. Stor-Stock-homs ökning med knappt tiotusen till 1.029.128 invånare var också mindre än tidigare. Utflyttningen från det inre Stockholm fortsätter, och alla innerstadsförsamlingar minskade i folkmängd. Huvudstadens kvinnoöverskott är närmare 54. 000.