Torsdagen den 3 decniiosr 1953
Mdan 8
THE SWEDISH PRESS
TILL MONTRAL SOM SVENSK VICEKONSUL
Konsul Äke Johnson anlände nyligen til! New York Bllsam-
Familjen ämnar bosätta sig i Montreal, där herr Johnson skall tillträda befattningen som vice-
Ljus över tidiga svenska USA-emigrationen
CHARLESTON-SVENSK TOG TRAPPSTEN FRÄN BLEKINGE
hälften a v 1800-
Att svenskarna är ett litet under senare men naggande gott inslag i den talet för att sia sig ned 1 r 01 enstora smältgrytan som befolk-Ma staterna. Jordbruket \ai ningen i USA	utgör, var ett av	överbefolkat	och	landet kunde;
de fak‘*a som	Mr. Nils W. Ola-	inte försörja	alla.	I dag kan m
son fran amerikanska ambassa-	nyktert och	objektivt betrakta;
den lade fram	i ett föredrag om	emigrationen	som	hur kommit
The Swedish Element i Ameri-!i>åda länderna til! godo. Men det । n Histoiy i Malmö nyligen, är ett tråkigt faktum att inte • en'igt ett referat i Skånska Dag-. svenskarna liksom non mänunen bladet. Mr. Olsson har tillbrin-1 och tyskarna upptecknat sina gat åtskilliga veckor med forsk- landsmän och deras etterkom-ningar i statens arkiv i Was mandes öden innan dessa helt
i hington, där han tagit reda pa gätt upp i den amerikanska be ; upjzgifter om den svenska immi- tolkningen. Noirmånnen iai granterna under första hälften'gett ut 40-45 böcker om norsk-. av 180Q talet. Ingen av dem var amerikaner — i Sverige eller analfaliet och endast en av dem Amerika finns knappast nagot i ha le varit straffad för en min- litteratur alls om de ti liga emi j
<lre förseelse.
granterna.	, •
Folkräkningen i USA försig- ■
Mr. Olssons föredrag var det endagt vart tionde år> och; törsta 1 den sene på ‘ Six leetu-,* VQV <0^ som man bör-i
MINISTERFAMILJ Til L CANADA PÅ SEMESTER
Canadas minister i Sverige, Familjen Matthews, som vari*
mans med sin fru, Anna-Lisa, ( och barn, Maud och Tommy, konsul vid Svenska Generalkon-
ombord pä SAL:s “Gripsholm’
sulatet.
Oskriven lag
Vi fräste fram i disponentens åskliknande knallen, då våra lilla bil med flera kilometers öron plötsligt nåddes av ett hastighet utan att ta minsta Jjud som starkt påminde om en notis om alla liftare som stod bisvärm. Det kom bakifrån och
där med tummen i vädret-
— Nej tack, dom där ger vi allt 17 i, sa disponenten vid passerandet av den åttonde tummen. Man vet aldrig vad det är för sällar man har att göra med, och man kun inte vara säker om att de inte har en batong gömd i rockärmen. Se på den <lär figuren där framme — han kunde väl åtminstone tvätta tummen, innan han sticker upp den til! påseende, va?
Jag nickade villjelöst instäm, mande. Det var disponentens bil, och han har rätten pä sin sida. För att inte inge mötande tummar något hopp pressade han upp hastigheten till bilens förmåga, och av hans sammanbitna ansiktsuttryck förstod man att han räknade med att vilket ögonblick som helst passera ljudbarriären.
Jag satt just och väntade på den därmed sammanhängande
1 härrörde sig från en öppen ca-briolet. Man hann se att den var ljusblå.
— Det finns folk som har bråttom till de saligas boningar, sa disponenten, vad han nu menade med det. I varje fall uppgav han tanken på »att forcera ljudvallen. Det var liksom inte roligt längre. Tvärtom tycktes disponentens nöje ligga i att under de närmaste kilometerna sakta farten mer och mer, tids nöjet slutligen kulminerade, när bilen stod helt stilla. Det har sin förklaring. Den hejdades nämligen av en ståtlig ung man, vars bil råkat få bensinstopp. Hans bil stod vid vägkanten. Det var en öppen cabri-
olet. Med ljusblå färg
—Förlåt, herrarna har ingen extra dunk? undrade ståtlige unge mannen
Man väntade sig nu att
väl den
dis-
ÖVERRASKADE PÄ...
(Forts, från sid. 1.)
skratta åt en god historia. Aftonens första pris tillföll George Johanson, för en historia
res about the United States” som ABF anordnar. Under 400 dr har hans förfäder varit Mal-
möbor. Det var på sätt ingen främlig som på dande Chikagoengelska tade om våra landsmän
och vis Väl!ju-berät-i USA
under drygt hundra år från 16 31 då Delawarekolonin grundades, fram till Erik Jansarna, sekteristerna, som i slutet av 1840-talet bröt upp från sin hembygd och reste över till A-merika, där de bildade en koloni i Mellersta västern.
— Vi behöver inte beklaga, sade Mr. Olsson, den åderlåtning som Sverige blev utsatt för, då drygt en och en halv mil-
det var först 1850 som man bör-;
jade ta uppgift på vars och ens Mr. Wilmo* Matthews. anlände 1 Sverige ett år, ämnar tillbrin-ursprungliga nationalitet. Där- häromdagen till New York tillaga två månarers semester i To-för finns det inga officiella siff- rammans med sin familj om- ronto, varefter de återvänder ror om den svenska emigratio-1 l>ord på SAL:s “Gripsholm”. till Stockholm efter jul.
nen före den tiden, men Mr .Olsson har funnit ut att c:a 12,000 svenskar lämnade landet under de femtio år som föregick den stora emigrantvägen, då hela socknar i vårt land avfolkades Han har nämligen finkammat över två miljoner namnuppgif-
Ny amerikansk honnör för svensk inredningskonsi
. x .	.. .	.. „ Även Märta Mäås Fjetter-I Även i febn.-arinumret 1954
ter 1 statens arkiv 1 Washmgv ström är nu upptäckt i USA En kommei draperiet i färgbild tillton och aven statistiska cen ral-. väggix^ad av henne har en- sammans med tvä artiklar om
byrån i Stockholm har lämnat । bidrag med uppgifter om pass
som utskrivits för svenska medborgare
Om en ensam svensk i Char
jon svenskar lämnade sitt land leston. Sydkarolina. berättade
ponenten på sin höjd skulle ge den unge mannen en dunk i ryggen och uppmana honom att köra som en människa, men — som disponenten sa efteråt — “det finns en oskriven lag mellan motormän att alltid i hjälpa varandra”. Så kom det
sig att disponenten inte bara
PÄ SM EKMÄN ADSTRIPP I U. S. A
kom beställts av den stora hem-inredningstidskriften House Be-autiful’s chefredaktör, Elizabeth Gordon, för att bl. a dekorera 1954 års modellhus. Tidskriften låter nämligen bygga, möblera, visa och sälja ett sådant pa olika platser varje år i staten New York. Och på färgomslaget till novembernumret ser man också
Sverige och
svenskt konst-
nantverk. Den ena är av redak-
tör Arthur
Hald i S\enska
slöjdföreningen, den andra av Elizabeth Gordon själv, som berättar om de föremal hon köpte under sitt besök i Sverige härom året- Det hela skall anknyta till den skandinaviska vandringsutställningen som öppnas i
det vackra och välkända drape- januari i Richmond, Virginia, riet i gult och grönt hänga som för att sedan under tre år flytta bakgrund till danska stolar och mellan olika amerikinska koriot-finsku lampor. Miss Gordon som museer.
först fatt löfte att låna drape-t	------
riet av dess ägare, Estrid Eric-1	. w •
son, lyckades genom Svensk- Ä w 1 I-
Amerikansk? nyhetsbyrån i Stockholm få en kopia vävd i Båstad på rekordtid.
utan ord utförd i pantomin.	...	,
och andra pris til! Bruce Olson. | ädelmodigt overiamnade sin ex-Mrs. Lundberg, som är från I fra-dunk till den unge mannen
Stockholm, kom till Canada 1903 u^n, L va»rade a-t ta och Eric Lundberg, som kommer emot	under motive-
från Sundsvall kom til! Canada |r!n*U Na^ta gang ar det kan-1907.. De hade sitt bröllop itsk® min.tur!
Montreal. De har vistats här' Dessvane var nog inte dis-
på västkusten i 26 år	| ponenten 1 detta ogonbhck med digt som rörelsen, fast ingen
Det populära paret är gamla	sinure7t fabulösa in- hade brytt sig om att transpor-
tuition. Han bjod med en stor- tera bon den.
Greven och grevinnan Jan med “Gripsholm” var en del Carl von Rosen, Stockholm, an-' Parets bröllopsres och smek-lände nyligen til! New York ^naden, S"™1, . de tiRbringa J 6	1 hte varstans 1 America for
ombord på Svenska Amerika att därefter fortsätta ned till Linjens “Gripsholm” Resan Lima och Peru-
av
Mr. Olsson en ganska rörande 1 historia. Nils Fredrik Klint, född 1772, fick sitt pass 1803 då han lämnade Sverige. Han lyckades bra, drev upp en blomstrande affär och byggde sig ett präktigt hus i staden. I ett brev som bevarats, skrev han Ull Blekinge och bekiagade sig över att han inte kände nagon som kunde överta hans affärer och bad att nagot av hans syskom barn skulle komma till honom. Vid ett besök i Charleston besökte Mr. Olsson huset som fortfarande står kvar. Man berättade att huset fått tjänstgö-
Svenska Rayon AB,
i Älvenäs vid Vänern, vilket grundades under kriget med Kooperativa förbundet och enskilda textilindustrier som hälf-tendelägare, fyller i dagarna 10 år. Til! skillnad från mänga anrra “krigsindustrier’’ har rayonbolaget kunnat hävda sig och utvidgas även under efterkrigstiden. Arets produktion, värdevad till 45 miljoner kronor, blir cirka 10,000 ton rayon-ull — tidigare kallad cellull — samt 3,200 ton konstsilke för textilindustrien och cord för bilringar. Hälften av produktionen. som är baserad på förädling av cellulosa, exporteras till ett 40-tal skilda länder. Företaget har 1,100 anställda och har byggt 500 bostäder samt
ra som högkvarter för en syd-, iämväir kaier och vårar statsgeneral under inbördeskri-I	7n
eet och att ti annstewn unn till 1 egen re*L Over 70 milJoner kr. get. oen att trappstegen upp till investerat8 , detta unika direkta samarbete mellan kon-
medlemmar i Logen Valhlalla, och Mrs. Lundberg är också med i Svenska Teater amatörer-
sint gest farväl till cabriolet-
sint gest farväl till cabriolet- — Vi får lifta till nästa krök, gossen, som tände en cigarett sa jag- Är din tumme ren ?
och satte sig på dikesrenen. I Och så satte vi i gång. Jag
na som regissör. De äro gamla ________...	-. -	, ,. .... - —.
nreniimprunter nA Svenska Förmodligen 1 avsikt att dar-1 borjade med att satta upp tum-
Pressen, som. även om lite sent'	ett M™-"' vilM.resulterade i att en
har den äran
att gratulera I t^M^nde försprång.	I bilförare saktade in och tittade
| Disponenten insåg förvisso på den och skrattade. Jag har
ELITGYMNASTER. . .
(Forts, från sid. 1.)
vikten av aB bevara detta för- skomakartumme.
språng för att slippa att ännu
Ingen bil stannade. Alla kör-
en gång tömma förödmjukel- de förbi. Vi försökte med aV
Dj urgårdens
ingången var av en alldeles sär-
skild kvalitet. Nils Fredrik Klint	..	.
hade nämligen !åtit frakta öve ^entkooperationen och pn-
Sport-Nytt
fotbollselva be-nov. en kinesisk
, .r,	,	, -	segrade den 17
----------------------.	_____i sens bittra kalk. Allteftersom lägga oss på knä vid vägkanten kombination i kommer att acceptera inbjudan- (prestigedjävulen ryck‘e sina med sammanknäppta händer I7 1 och den 22 nov ett kombi-' det.------------------vassa klor djupare och djupare Men antagligen
Hongkong med I
trodde dom
nerat japanskt lag i Osaka med 1
Arrangörerna bekostar trup- 1 disponenten, steg hastighets-1 att det var två turistande mo- 5 1 Degerfors vann den 22 pens resor och uppehälle i USA mätaren, vilket man inte kan hammedaner. som på detta sätt nOV i Quito över ecuadorianska
medan gymnastikförbundet sva-
säga om
bensinmätaren.
När j firade sin bönetimme. Vi beslöt Audas med 5—1 och AIK i Jaffa ।
rar för dit och-hemresan som bilen slukat den ena kilometern; att spela trötta och förbi när den 21
beräknas kosta cirka 50.000 efter den andra blev den proppkronor. Truppen kommer att mätt. Disponenten tittade på bestå av 15 man. Första fram-, bensinmätaren och frampressa-trädandet äger rum i United de ett av de kortaste men det State Military Academy West oaktat fulaste ord, som står att Point, New York. Därifrån går . uppdriva i svensk lågprosa tärden vidare genom östern* — Vi får gå till näshi ben-och Mellanvästern ända til! Min- sinmack, väste han och uppre-nesota och Colorado, vidare åt pade det enstaviga ordet me-söder och sydost ner till Flo- dan han låste bilen.
rida varefter slingan fullbor-* — Kan vi inte invänta Mgon das längs atlantkusten.	motorman, som känner till de
Det 30-tal universitet, colle-1 oskrivna lagarna mellan mo-ges och gymnastikföreningar. tormän. försökte iag lamt, som tar emot svenskarna har! — Det ligger en" mack strax garantertat bidrag med tillsam- l>ortom kröken har jag för mitr mans 10.000 dollar.	r- J -	-	— -
vi gick vägen fram och vi bör-
nov över Kapoel med f
jade ragla. Men ingen trodde;
General Gustaf Dyrssen samt ' de båda moderna femkamparna1
att det var av trötthet.
Allt såg hopplöst ut. Jag manade disponenten att styvbent och stödja sig mig, och han gjorde det
en sådan inlevelse brunbränd blondin, cyklade förbi, såg ut.
— En sådan
att en som
GLÖM INTE ATT FÖRNYA
PRENUMERATIONEN!
vatindustrien. Driften är kontinuerlig, vardag och söndag,
gråsten från Blekinge för trap-
pan till sitt ståtliga hus. Mr. , , -	. -..	.. u.
Olsson besökte också kyrkogär-
den, där Klint begnavts, och där I nt	',a Ungland for
upptäckte han nederst på det 3 ra rniJoner kronor.
höga monumentet en liten kop- Sävsjö äldsta invånare, parplatta med en tydlig inskrip- änkefru Matilda Pettersson, tion: Anderssons Stenhuggeri. Uppikra, har avlidit i en ålder Stockholm, 1860. Tydligen vai | av 100 år. Hon var född i Hult-inte den amerikanska stenen , sjö och sörjs av ättlingur i tre god nog åt den gamla svensken.; generationer.
BEREDD AV IMPORTEAD STOLK HSK. UTVALD KVALITET. JUST LIK HEMLANDETS.
FINNS NU I ALLA
AFFÄRER. OM INTE PÄ LA-
GER, LÄMNA EDER ORDER TILL ER HANDLARE. DIREKTA ORDER ENDAST FRÄN DJl TVÄTTENBÅT
sa disponenten. Vi går så långt vi hinner och kommer det nå-
gon bil. kan vi åka med en bit.
— Lifta, menar du? undrande jag.
Utan att bevärdiga denna fråga, med ett svar anträdde vi
vår fotvandring mot kröken. I Där låg mycket riktigt en mack
| vem som nu lagt den där Den 1 hade väl blivit nedlagd samti-
ga Lase Hall och P. O. Nilsson fly-] mot #er den 24 nov. till den. chilen-1 med' ska staden La Rocca de Santos ung Domingo för att delta i VM-täv-just Ungarna den 5—10 december.
paralyserad, ——————————
Och ser man på! Aldriv ha-förtjusande, ver en öppen ljusblå cabriolet
flicka, stönade disponenten. —1 slagit till bromsarna häftigare! Om jag skulle ropa pa henne för att göra en god gärning Och och be att få åka på pakethål-1 aldrig har en brunbränd ung laren ...	| f!jcka med cykel villigare hop-
Han drog andan för att kun- pat in i e*t förarsäte, sedan en na skrika av sina lungors fulla ståtlig man chevalereskt pla-kraft, då han plötsligt ångrade _______ ‘	______
sig. Det icke obekanta ljudet Det skadar visserigen lätt in-
en bisvärm hejdade honom j redningen, men det finns en Ett dammoln med ndgot ljus-, oskriven lag mellan motormän, blått i närmade sig med lavin- att man ska hjälpa varandra,
laren ...
cerat
cykeln
På
baksätet.
av
artad
fart,
gjorde en
och disponenten även om den ena motorman-
anmärkningsvär* nen skulle vara en kvinna utan fulländad imitation av en ricin-1 motor.
oljesmord semafor.
Cello i 3. T.
Beredd av RELIANCE FISH CO. LTD
BEHÖVER NI n
trycksaker;
w ////ed. dem
SVENSKA PRESSENS TRYCKERI