No. Subscription $3.00 per year. NYA SVENSKA PRESSEN Vancouver, B. C., Torsdagen den 23 april 1953 Single copy 7 cents. Vol. XVI Runebergkören håller sångarfest och konferens i Vancouver lördag och söndag Sverige får 80.000 ton dieselolja från Sovjet Nytt svenskt-ryskt handelsavtal RUNEBERGKÖREN VANCOUVER, B. C. Sittande: Körens dirigent, Mr. Gunnar A. Abbors, och pianist, Miss Gunvor Linquist. Främre raden (från vänster) : Mrs. Maria Nygård, Mrs. Hilma Vickson, Mrs. Vera Roebuck, Mrs. Hilma Linquist, Mrs. Helen Seaholm, Mrs. Gerda Sundsten, Mrs. Anna-Lisa Sandberg, Mrs. Agnes Rodas, Miss Janet Brann, Mrs. Helena Brann, Mrs. Thyra Freelund, Mrs. Anna Johnson. Andra raden: Mrs. Jenny Holm, Mrs. Hilda Vallstrom, Miss Norma Soderblom, Miss Joan Lagerström, Mrs. Alvina Lagerström, Miss Alfhild Bjorkroth. Nästa flicka i raden nu icke med i kören, namnet oss obekant) Miss RUby Skog, Miss May Stoor, Mrs. Ester Sandquist, Mrs. Astrid Norgard, Miss Helen Vickson, Miss Nancy Anderson. Miss Doreen Nygård är med i kören, men var frånvarande då denna bild togs. Tredje raden: Victor Nygård, Victor Johnson, Sven Seaholm, Hans Sjövik, John Marander, Gunnar Jungarå, Uno Rodas, Arthur Ostman, Hugo Sandberg, Axel Holm. Fjärde raden: Nils Karlström, Ivar Vickson, Elmer Lagerström, Jonn Brann, Bror Fredbeck, Albert Asplund, Ed, Roebuck, Bill Klockars, Emil Ostergard. Årets handel mellan Sverige och Sovjet beräknas få ett värde av omkring 75 miljoner kronor i vardera riktningen, eller omkring en procent av hela svenska utrikeshandeln. Det nya avtalet, som nyligen undertecknades i Moskva av ambassadör Rolf Sohlman och Sovjetiske utrikeshandelministern Mikojan återför det svensk-ryska varuutbytet till traditionell omfattning enligt 1940 års varuutbytes och betalningsavtal. Förra året var värdet av den svenska exporten till Sovjet över 230 miljoner kronor och importen 104 miljoner. På exportsidan ’ berodde ansvällningen på de , eftersläpande leveranserna enligt 1946 års femåriga svenska milj ar dkredit, som endast utnyttjats till något över hälften och nu är utlupen, medan den I svenska importen svällde genom | införseln av stora kvantiteter ; ryskt vete för att täcka bristen ■ efter den svenska missväxten L951. Den ordinarie svenska exporten i fjol vid sidan av kreditleveranserna hade ett värde av 70-80 miljoner kronor, och j därför uppstod ett större I svenskt betalningsunderskott. Det beräknas kunna minskas i år genom att de s. k. osynliga betalningarna torde ge ett svenskt överskott. Bl. a. inflyter räntor om cirka 8 miljoner på rysskrediten, ett belopp som kommer att stiga år från år. Krediten skall amorteras på 15 år. Årets svenska införsel från Sovjet skall omfatta 80,000 ton dieselolja, 20,000 ton motorfotogen, 30,000 ton oljekakor och 30,000 ton majs. Importen av asbest ökas med hälften till 6,000 ton och manganmalm sjunker en fjärdedel till 15,000 ton. Importen av krommalm ökas till 15,000 ton. Av apatdt-koncentrat inför Sverige 60,000 ton. Bland andra smärre im-portgrupper märks fjäder och dun, fårtarmar, fårskinn, tobak, antracit, pälsverk och personbilar. Importen av vete har fallit bort. Den svenska exporten till Sovjet består av traditionella varor såsom smör, rayonull, olika slag av järn och stål, svetselektroder, ankarkätting, rakblad, armatur, ackumulatorer, glödslampstråd samt diverse maskiner och apparater för ett värde av 5 miljoner kronor. Problemet Norr - Söder Av Albert Viksten Vi rullar ut välkomstmattan för sångare och medlemmar inom Runebergordens Cirkel No. 1 Västra Distriktet vilka denna weekend samlas i Vancouver till stor sångarfest och till reguljär halvårskonferens. Inom denna cirkel eller krets, som omfattar British Columbia, Washington och Oregon, finnes femton Runebergloger. vilka samtliga väntas vara representerade på konferensen, som hålles i Svenska Hallen på söndag förmiddag. I samband med konferensen anordnas, som redan nämnts, konsert eller sångarfest, vilken hålles i Clinton Hall på lördag kväll. Detta är en gemensam prestation av kretsens samtliga tre körer, nämligen från Portland, Seattle och Vancouver. Den samlade kören kommer att omfatta cirka 100 röster. Det blir alltså många både delegater och sångare såväl som andra gäster från söder om | GENE SUNDSTEN Sopranosångerska från Seattle gränsen. Men värdarna, Runebergorden Avd. 124 i Vancouver och Runebergkören i Vancouver, vill gärna lägga alla våra läsare på hjärtat, att såväl sångarfesten på lördag kväll som banketten på söndag eftermiddag är öppen för allmänheten och de hoppas få en fulltalig publik. I British Columbia finns det två Runebergloger och kommer givetvis systerlogen No. 130 i New Westminster att också livligt deltaga i mötet och festligheterna. lan körens framträdanden medverkar flera välkända solister. Dessa är sopransångerskan G e n e Sundsten, violinisten George Halvar, tenorsångaren Gunnar A. Abborsi, och violinisten Ragnar Helin. Pianister är Prof. Sundsten, Miss Gunvor Linquist och Miss Sheila Kirk-wood. Konserten är annonserad att börja 7.30, och kommer att efterföljas av dans, då det blir tillfälle för alla att bekanta sig med varandra. Konserten på lördag kväll kommer säkerligen att bli ett Runebergorden är nu och har alltsedan dess tillkomst varit, en kraft av stor betydelse i vårt kulturella liv, särskilt inom det skandinaviska folkskiktet. Logen No. 124 i Vancouver bilda- des år 1925. New Westminster-avdelningen No. 130 stiftade 1943. De är medlemskraftiga och livligt verksamma föreningar. Runebergkören av 1929-30 och däromkring minnas vi med särskilt nöje — det var den friska ungdomen från svenska Finland. Den vackert klingande sången tjusade örat, medan vackra flickor, som räknades i dussintal, var en fröjd för ögat. Men livets gång förändrade det. De gifte sig och försvann, så att säga. Sjöng vaggvisor och blev bundna vid tusenden famil-jeplikter. —Och kören var död. Men sången levde i deras sinnen och det kom en dag, för, några år sedan, då de samlades ånyo. Somliga med unga döttrar som anslöto sig till sångarskaran. Och så har kören än en gång under Gunnar Abbors ledning vuxit sig stark och mäktig och åter får vi höra — i kanske skönare och fylligare toner än förr — Hur härligt sången klingar på älskat modersmål. * • • Banketten som hålles på söndag eftermiddag i Svenska Hallen med början kl. 1 är, som redan nämnts, också öppen för icke-medlemmar av Runebergorden. Och måltiden efterföljes av ett förstklassigt program, i vilket varje besökande loge skall medverka med någon valfri programpunkt, varför det torde bli särskilt omväxlande och intressant. Runebergordens sångarfest, konferens och bankett i dessa två dagar i vår stad är en sak som säkerligen kommer att uppmärksammas av skandinaverna här med en känsla av gemenskap och solidaritet. För vår egen del vill Svenska Pressen nu passa på att tacka Avd. 124 och 130 för det goda samarbete som alltid givits oss, på samma gång som vi hälsar runebergar-na utifrån välkomna till vår stad samt slutligen tillönskar orden, dess loger och körer all framgång i deras betydelsefulla verksamhet. VICTOR NYGÅRD Ordf, i Runebergorden avd. 124 i Vancouver Från Stockholms-Tidningen av den 28 jan. 1953 klipper vi följande intressanta artikel av Albert Viksten. Även för oss svenskar utomlands kan det vara av intresse att få en titt på hur det gamla hemmasvenska pr o b 1 e m e t Norr och Söder ter sig i dag som är. — Red. Vid en intervju i Sveg sist- förflutna höst förklarade stats- sett ut i dag, om inte den norrländska exportindustrin funnits. Sydsverige skulle absolut inte kunna klara sig utan Norrlands rikedomskällor. Norrland skulle däremot med glans kunna leva och utveckla sig utan Sydsverige. Denna sanning tål att tänka på. Men här är inte fråga om några separatistiska planer. Vi i norr fordrar precis vad alla människor fordrar — rättvisa. Här är inte fråga om att ta upp i förflutna höst förklarade stats- ^e norrländska rättsproblemen rådet Sköld, att det vore ett hu-1 j heia sin vidd. Stockholms-Tid-vudlöst företag att fullborda ningen har i en serie artiklar järnvägssträckan Ljusdal —'tidigare gjort en orientering, Sveg — norska gränsen. Utta-1 i nrtnn sf nr fnr- ! , Sveg — norska gränsen. Utta-! som — särskilt på kulturfron-landet väckte i orten stor för-, ^en — på ett utmärkt slående stämning blandad med bitter-' satt objektivt och drastiskt, ginet. Visserligen är norrlännin- i läsarna insyn i de odrägliga garna härdade i besvikelser ge-1 svårigheter Norrland råkat i nom det skånska styrets känslo- ■ tack vare riksmyndigheternas .öshet inför Norrlands problem likgiltighet och kallsinne. Vi i norr tackar för den insatsen. Här skall endast framhållas ett delproblem — kommunikationerna. Det är betecknande att varje krav, varje uppvaktning, varje påpekande av en norrländsk svårighet i de flesta fall avfärdas med ett uttryck för norrländskt gnäll. Kustbanan i norr är bevisligen en livsangelägen-het och ett naturligt komplement till statens järnverk i Luleå. Den strategiska avsikten med stambanan är hela rikets och visserligen har norrlänningarna genom århundraden fått fara sig konsten att lida genom att bida, men i längden måste detta tillstånd föra fram till hopplöshet och misströstan. Om man kastar en blick på järnvägskartan skall man finna att järnvägarna förtätar sig till ett spindelnät över hela Skåne, under det att det väldiga Norrland fått ett par stambanor, mest av strategisk natur, och där avstånden mellan tvärbanorna ofta är flera gånger angelägenhet, men betjänar fö- mycket njutbart evenemang. Den stora blandade kören skall i fyra framträdanden sjunga “Suomis sång” (Pacius) ; “Älvens vågor” (Madetoja) ; “Österbotten” (Moring) ; “Finlan-dia - Dear land of Home” Sibe-lius); “Going Home” (Dvorak) ; nJag Gungar i Högsta Grenen” (Linsén); “Finken och Grenen” (Segerstam); “Vid Milan” (Palmgren); “Skördefolkets visa” (Linsén) ; “Song of the Vikings” (Faning) ; “Summer March” (Otto Anderson) ; “On-ward Ye Peoples” (Sibelius). De tre dirigenterna, Prof. John Sundsten från Seattle, Mr. George Halvar från Portland och Mr. Gunnar A. Abbors från Vancouver kommer att var ^ch en leda den samlade kören, i vissa sånger eller sånggruppei i ovannämnda omfattande program. Och som omväxling mel- RUNEBERGKÖREN, SEATTLE» WASHINGTON Skånes yta. Det är ingen som. —-j — ondgjort sig över detta. Skåne j ga ortsbefolkningen vid kusten, är tätt befolkat och därför har i Malmbanan Luleå — Narvik också järnvägarna kommit att ..... gå förbi varje stugknut därne- som hela landets järnvägsnät, i. inbegripet Skånes. Det var en- Att Skåne begåvats med så många kommunikationer beror« nen också darpa att skaningarna ^en genom sydsvenskarnas upp-kunnat konsten att halla sig skulle förverkligat denna framme Skaningarna har fo^Siktiga norrländska kom-drat och norrlanmngarna har, riK-svi^Måste det till ett hidnt Det är sant att Skåne och munikation. Maste det un eu bidat. Det ar sant att bkane ocn utländskt ingripande for i Mellansverige med sm hvsme- kommunikationen skall kun-, delsproduktion haft en stor be- au , .. | tydelse för landet i sin helhet, | na komp etteras |men det är lika sant att Norr- Jag pekar pa d 1 land genom sin produktion av åriga planen på J & råvaror av olika slag har lika sträckning Ljusdal ° , och kanske högre betydelse för norska gransen. Den bana p -landet. Hur skulle det övriga, nerades i slutet av Efter inlandsbanans kompleb-. Narvik ger staten lika stora intäkter re, Sverige sett ut just nu, om in- ten genom sydsvenskarnas upp- Jag pekar på den över 50- te Norrland hade funnits? En- tering gjorde ett ligt statistiken ligger det så till, och kom upp till H . " att Norrland per capita produ- kade mte Bana cerar dubbelt så mycket som där som ett rudiment, som ett cerar auuueil sa mycKet ovin — -- I sydlänningarna. Den svenska,pekfinger mot tomn a i > I valutan är inte mycket att hur- i monument over Rikssveriges ra fört men hur skulle den ha (Forts, på sidan 4.)