t»

THE SW
ÖH PRESS
NYA SVENSKA PRESSEN
No. 8
Subscription $3.00 per year.
Vancouver, B. C., Torsdagen den 26 februari 1953
Single copy 7 cents.
Vol. XVI
Kraftverk utan vatten
byggs i norrlandsskog
Kraftverksbyggena i Sverige mer timret att sorteras upp och pagar nu för fullt. Ideligen i föras till Ångermanälven i en regleras vattendrag. Landets ..... '
senaste kraftstation, Kilforsen beräknas vara klar kommande april. Det är utan tvekan världens märkligaste kraf tverksbygge.
Några mil norr om den vackra Ådalsliden, långt inne i skogen mellan Ångermanälven och Fjällsjöälven, byggs världens märkvärdigaste kraftsta tion, som kommer att bli Sveriges näst största. Det förbluffande med bygget är att där finns inte en gnutta vatten. Där förr var bara skog och berg sprängs nu tunnlar genom bergen, anläggs en kostgjord sjö och byggs ett kraftverk som kommer att få en effekt på 240,000 kilowatt. Anläggningeh, som påbörjades 1948, skall vara klar första april 1953 och beräknas då ha kostat 125 miljoner kr. Den har fått sitt namn efter den vackra fors och skall heta Kilforsens kraftstation.
Fjällsjöälven gör en stor slinga innan den mynnar ut i Ångermanälven. I denna slinga finns än så länge nio forsar. Nu skall naturen ändras om pa så sätt att Fjällsjöälven kommer att mynna ut i Ångermanälven sex kilometer ovanför det nuvarande utloppet. Genom denna konstgjorda förbindelse mellan de båda älvarna tar man ut kraften ur de nio forsarna på ett ställe. Deras gemensamma fallhöjd är 100 meter.
Vid Imnärforsen i Fjällsjöälven bryts strömfåran av en väldig dammur. Denna kommer att röja vattenytan ovanför med cirka 15 meter. Vattnet tvingas därigenom in i den konstgjorda strömfåran som börjar med en lång öppen kanal.
särskild byggd timmerränna.
Jätterum under jorden.
Själva kraftstationen är helt nedsprängd i berget och det är här vattnet skall störta ned 100 meter till tre jättestora turbiner i maskinhallen och kraften omsättas i elektricitet. Än så länge gapar ett hål ner i berget som är 100 meter långt och 18 meter brett. 45,000 kbm. berg har sprängts bort i maskinhallen och man får en känsia av att befinna sig i en underjordisk katedral där orgelmusiken bytts ut mot nithamrars knatter och svetslågors fräsande. Ytterligare en lika stor hall finns för transformatorerna. Från maskinhallen förs drivvattnet ut genom en 2.7 km. lång avlopps-tunnel till Ängermanälven.
Kraftbygget skapar skogsstad
Det är märkligt att se hur ödemarken kan förändras till ett i industrisamhälle där omkring [ 900 personer arbetar. Praktiskt) taget allt som behövs för bygget, görs på platsen. Industrin är| överansträngd och man har varit tvungen att bilda sin egen industri här uppe. Där finns bl. a. mekaniska verkstäder, sågverk, borrverkstad, cementblan-deri, bilverkstad samt åtskilliga förråd. Allt som allt är 15 grävmaskiner sysselsatta vid bygget 1 och 36 stycken 13.5 tons lastbi-'] lar transporterar dagarna i än- . da bort jord och berg som schaktats eller sprängts undan. När bygget är klart räknar man med att ha förflyttat 1.5 milj, kbm. berg och 1.25 milj. kbm. jord.
CHRISTINE JORGENSEN ARRIVES IN U.S.
Christine Jorgensen (nee George Jorgensen) arrived Feb. 12 at New York International Airport via Scandinavian Airlines from Copenhagen, Den-mark. Miss Jorgensen, who
through surgery, was trans-formed from a man to a woman, has been undergoing treatments in the Danish capitai for the past four years — the length of time it took to make the com-plete transformation.
50.000 arbetslösa redan nu i Finland
Byggmaterial omsfritt, sysselsättning planerad.
Antalet arbetslösa var för en vecka sedan 51,437, men antalet I kan lätt fördubblas om åtgärder j inte vidtas i tid framhåller eko-; nomisk-politiska planeringskommissionens arbetsutskott i det betänkande som av generaldi-i rektor Aura överräcktes till statsminister Kekkonen. Plan-- neringskommisionens arbetsutskott har koncentrerat sig på sysselsättningsproblemet och konstaterat att en förutsättning för en lösning är att den nuvara n d e stabiliseringspoliti-ken fortsätts, att 20 —25,000 personer placeras i skogsarbeten av olika slag, att omsättningsskatten slopas för viktigt byggnadsmaterial så att byggnadsverksamheten stimuleras.
i Produktionens inriktning och utveckling bör i mån av möjlighet dirigeras av sysselsättningslägets utveckling framhåller arbetsutskottet inledningsvis. Den säsongbetonade och av konjunkturerna framkallade arbetslösheten måste bekämpas systematiskt, påpekar man vidare, samtidigt som statshushållningen, ränte och penningpolitiken mås-
I te beakta fluktuationerna i sys-selsättningssituationen.
För att motverka arbetslösheten föreslår utskotten att avverkningar som avser anskaffning av bränsle ökar med 1 miljon kbm. varigenom arbete bere-
des 5.000 skogsarbetare, att industrins råvarulager ökas genom avverkning av sammanlagt minst 2 miljoner kbm. varigenom 11.000 —14.000 man kan placeras i skogsarbete under 3 månaders tid.
I skogsförbättringsarbeten kan placeras cirka 4.000 man och i Skogsröjnings- och dik-ningsarbeten kan placeras 3,000 man, anser utskottet.
Byggnadsverksamheten bör också intensifieras och de understöd som utgår bör i mån av möjlighet ges orter där arbetslösheten är kännbar. Statens egen byggnadsverksamhet bör ökas med hänsyn till sysselsätt-ningssituationen och skattelättnader borde beviljas företagare som genom att bygga motverka arbetslösheten. För att stimulera byggandet borde också omsättningsskatten for de viktigaste byggnadsmaterialen avlägsnas. Detsamma gäller fa-briksmässigt tillverkade byggnadsmaterialer för byggnader som börjat uppföras 1953.
Dalmasen skapade vårt
Väger 650 ton men kan gå.
Denna grävs av “jättematro-nan Mario” Europas största grävmaskin. Med sin skopa vräker hon upp 6,5 kbm. jord eller sand i varje tag på kanalens sidor. Hon tar ett skoptag varannan minut. Det är roligt
*
Kraftverksbygget är dock inte bara en plats fylld av lyftkranar, bilar och traktorer. Här
lands största postorderfirma
“Agenter i alla åldrar anta-
ges av John Fröberg, Finspong,
har ett helt samhälle vuxit upp^ ----------------------------x-—<=
mitt inne i den vackra skogen i skriv och begär agentvillkor.” med 1,300 invånare. Samhället
att se henne arbeta, men
en verklig henne gå.
sensation att
det är få se
Ja, hon
*
kan verkligen
gå —
med två fötter till på köpet. När hon klafsar iväg med sina jätte-fötter, tar hon steg som är 1.75 meter långa. När fotterna får stadigt fäste, lyfter hon ovigt den tunga buken, som hon annars vilar på. Det går inte fort, men gå kan hon trots att hon väger 650 ton och har en arm som är 65 meter lång.
Världens största tunnel
Från kanalen sprängs sedan en tillopstunnel genom berget som blir 37 kilometer lång. Tunneln är som en storstadsgata med en bredd av 13 meter och en höjd på 17 meter. Människor som arbetar där ser ut som små ynkliga kryp. Tunneln har den största genomsnittsareal bland världens alla tunnlar med 208 kvm. och är unik i sitt slag.
Det är nämligen inte bara vatten som skall transporteras i tunneln utan där skall också allt timmer forslas ner till Ångermanälven. I taket på tunneln kommer vidare en inspections-bil att gå fram och tillbaka hängande i en räls, så att en kontinuerlig kontroll av timret kan hållas. Bilen kommer att ta fyra personer och blir mycket extrem i sina linjer.
är också ungefär lika stort som Trosa eller Marstrand och där finns allt från affärer, post- och telefonstation till Folkets hus (som både är nöjeslokal och kyrka) samt en skola.
Kraftverksbyggaren är en utpräglad vagabonderande människa, som ständigt flyttar från ett bygge till ett annat. Han har sitt hem i ett samhälle som inte stort skiljer sig från andra samhällen, men han är alltid rotlös. Han älskar sitt hårda arbete, därför följer han med vidare till nästa plats.
Om man frågar någon i samhället vad han skall göra när han får ledigt från arbetet, svarar han, “jag skall åka hem”. Hemmet för dem är inte var de har sina tillhörigheter och sin arbetsplats. Hemmet är den plats dä de är födda, där de har sina släktingar och anhöriga. När de skall åka tillbaka till sin bostad säger de bara: “jag skall åka tillbaka till Kilforsen”.
Det är många problem som dessa människor har att brottas med. Det allvarligaste hotet är
Så löd en annons i Aftonbladets halvveckoupplaga någon gång 1892. Den som bland andra lade märke till den var en trettonårig pojke i Åls socken nära Insjön i Dalarna. Det var något för honom, som ända sedan han var helt liten beslutat att bliva affärsman. Ännu hade han visserligen inte slutat skolan, mien han satte sig ned och skrev till den stora postorderfirman och fick omgående svar att han var antagen. Och så började Johan Petter Åhlén den framgångsrika affärsbana, som med tiden skulle resultera i det stora varuhuset Åhlén & Holm, vårt lands största postorderfirma, och de många Tempoaffärerna landet runt.
Åhlén hette han inte ännu, det namnet tog han efter en del år efter hemsocknen, utan Andersson, och fadern arrenderade jordbruket vid prostgården. Nå gon direkt misär kan man väl inte tala om, men hemmet var långt ifrån välbärgat, och alla barnen måste från tidigaste år
självfallet den stränga isoleringen. Vid början av ett bygge går allt bra. Alla har ett enda intresse, att tå sätta i gång m^	till åker och äng och
ett nvtt givande arbete och ta J	1	,“
ordna sin bostad. Vid dessa til- överhuvud taget var de kunde fällen är samhörighetskänslan' göra den minsta nytta. Någon nog större än på några andra' utbildning efter folkskolan var ställen och allt går som en dans. ej aft tänka på för någon av
„ ....	. .	i barnen, därtill fattades likvida
FnMen svärt problem. ,
Men med tiden blir arbetet. bem där barnen fick lära sig rutinmässigt	----1	....
*
Vi närmar oss själva kraft-
stationen och
kommer ut i en
konstgjord sjö. Den görs inte som sjöar i allmänhet. I stället för att gjuta botten av betong görs den här varvtals av lera och makadam. Man har aldrig prövat dessa lerbottnar förr men tror att allt skall avlöpa
och friktionen j arbetsamhet, sparsamhet och ._____ ____ -	Z*” S1£ allt'goda seder. Och att man kan
mera märkbar. Familjerna har komma mycket långt med så-ju alltid sitt att pyssla med, men dant, allra helst när det kryddas i samhället finns ju ett stort med gott förstånd, det skulle antal ungkarlsbaracker. Livet Johan Petter bli ett lysande där blir helt naturligt mycket' exempel på.
förslöande och detta är svårt | Så gJorde Johan petter affä. att finna någon lämplig lösning rer med Fröbergs, när han hade på. Fritiden blir outhärdlig for|tid fr&n jordbrukeU som han al-ungkarlaina om de inte nai nä- oivjoa	nto, affär*,
gon förströelse.
mellan invånarna gör
। drig trivdes med. Nej, affärs ,	., I man skulle han bli. När han var
Att många av dem klagar femton år lämnade fadern sitt
väl när vattnet släppes på. I alla ( händelser blir anläggningskost-1	-	{	«x	x—^x.»
naderna för just denna deLöver kvinnounderskottet i sam-, arrende och flyttade till Brittas-jnycket låga. I denna sjö kom-'	(Forts, på sidan 6J |backen, hustruns fädernegård.
Johan Petter fick plats på järnvägsstationen, där han fick hand om posten; efter något halvår lämnade han järnvägen och fick i stället plats i en diverseaffär. Men han kunde infe glömma Fröbergs i Finspong. Han skrev dit och lyckades efter en liten tid få anställning hos firman. Han skötte sig väl och lyckades lära sig hur allt gick till i en dylik firma. När han reste hem över julen bad chefen honom skaffa ännu en pojke; han skaffade sin åtta år äldre farbror Marits Erik Andersson, sedermera Erik Holm och kopanjon i firman. Två år stannade de i Finspong sedan tyckte de att de var mogna att starta egen firma.
Det var ett djävt beslut. Startkapitalet var 420 kronor. Men det användes mycket väl. Den nya firman, Åhlén & Holm med kontor och lagerlokal i Brittas-backens lillstuga i Insjön, inköpte 200 stycken olje-tryckstavlor över den kungliga familjen. Så köpte de material till lika många ramar, som de själva gjorde. Sedan fanns det jämt 20 kronor kvar till en annons i Aftonbladets halvveckoupplaga, som hade följande lydelse :
“Pryd hemmet med en vacker tavla över Den Svenska Konungafamiljen. Tavlan, som är försedd med en vackert ornamen-terad^ helt guldförgylld ram, föreställer ...” Så följde namnen på kungafamiljens medlemmar, pris etc. Tavlan kostade kr. 2.50.
Det var spännande ögonblick som sedan följde för de båda kompanjonerna. Skulle det komma några order ? Det kom order. Allt fler och fler. Första upplagan var snart slutsåld. Under årens lopp såldes denna tavla i över hundratusen exemplar.
Efter en sådan lyckosam start var det bara att fortsätta. Snart hade firman sin första katalog färdig, som upptog inte mindre än 272 olika föremål av de mest skilda slag. Det var i slutet av 1899. Följande år var omsättningssumman 10.000 kr. och två år senare var den fyrdubblad. Det gick så snabbt, att
kompanjonen Holm blev betänksam’ och drog sig tillbaka från kompanjonskapet för att i stället inträda som tjänsteman. Men firmanamnet behölls. Åhlén & Holm var redan ett känt namn. Med otrolig energi, framåtanda och af färsblick fortsatte Johan Petter sin bana, som ledde till det mål, som i korthet omtalats här ovan. Det berättas, att när Johan Petter var 5 år följde han frivilligt och av vetgirighet sin äldre bror till småskolan, dag efter dag. I en ålder, då de flesta barn helt naturligt bara vil) leka, då ville han lära. Det var ytterst karakteristiskt för Johan Petter Åhlén.
Eric Leijonancker.
13-årig svensk dirigent
En 13-årig Eskilstunapojke Lennart Rabes, har varit i Hamburg där han dirigerat Neder-sachsiska symfoniorkestern och haft stor framgång. Det är inte första gången den unge mannen klivit upp i dirigentpulten och höjt taktpinnen i en stor symfoniorkester. Hösten 1951 ägde hans debut rum i Konserthuset i Stockholm. Den ordinarie dirigenten, Carl Garaguly, för vilken han även studerat dirigering överlät då med varm hand en av sina uppgifter på sin unge kollega. Det var säkerligen första gången i vår musikhistoria en så ung svensk fått dirigera en så stor orkester. Här tjänstgjorde Lennart Rabes även som pianist och båda uppgifterna klarade han utmärkt. I somras gästade han Italien, där han också hade ett par framträdanden. Efter sitt gästspel i Musik-halle i Hamburg erhöll han mycket god kritik som dirigent såväl som pianist.
Lennart Rabes föräldrar är Österrikare, vilka vid Anschluss flyttade till Sverige och någon månad efter deras ankomst föddes Lennart i Eskilstuna. Hans pianolärare har pedagogen Stina Sundeil varit och i musikteori har han fått undervisning av den lettiske professorn, förre operachefen i Riga, Teodor Reiters.
Nordiska rådet
en verklighet
Kung Christian öppnade första sessionen i Köpenhamn — Öresundsbro aktuell.
Stockholm den 17 febr. (ASNE)
I den försiktiga optimismens tecken inledde Nordiska rådet fredagen den 13 februari sin första session, som pågår i Köpenhamn under 10 dagar. I landstingets plenisal på Chris-tiansborg välkomnade kung Christian de 53 parlamentsdele-gaterna — 16 från vardera Sverige, Norge och Danmark samt fem från Island — jämte olika nordiska regeringsmedlemmar. Svenska regeringen företräddes av statsminister Tage Erlander och justitieminister Herman Zetterberg. Utrikesminister Östen Undén, inrikesminister Gunnar Hedlund och statsrådet Hjalmar Nilsson deltar också i den första sessionen. Finland är inte representerat i Nordiska rådet, men kan sända observatörer. Finska flaggan vajade vid sidan av de övriga nordiska flaggorna i danska riksdagsvestibulen, och ett 1 y c k ö n s k ningstelegram kom från finska riksdagen.
Till Nordiska rådets ordförande valdes förre danske stats-
ministern Hans Hedtoft, som leder den danska delegationen. Den svenska leds av professor Nils Herlitz, riksdagsman i första kammaren, den norska av förre statsministern Einar Ger-hardsen och den isländska av alltingsman Magnus Jonsson Bland de utredningsförslag som behandlas denna gång märks ett från framlidne landshövdingen Allan Vougt om en bro eller tunnel mellan Danmark och Sverige, av riksdagsman Rolf Edberg om en nordisk post-, telefon- oh telegramunion, av professor Herlitz om gemensamma institutioner för forskning och undervisning, samt ett av hr Petterson i Dahl om samarbete i hälso- och sjukvården
På svenskt initiativ upphävde de nordiska länderna inklusive Finland det inbördes passtvånget i mitten av förra året. Reformen har tagits upp som ett mönsterprogram inom Europarådet för arbetet på att häva eller lindra passtvånget inom Västeuropa. Sverige komplette-
(Forts. på sidan 6J