THE SWEDISH PRESS
Torsdagen den 5 februari 1963
Bidan 6
MED HÄRJEDALISKA ...
(Forts, från sidan 1)
för inkommande varor fick en mera liberal utformning. Sålunda kunde 600 kilo malen spannmål, 20 kg. socker och en mängd andra varor tullfritt införas från Norge över Funäsdalens tullstation. Där skulle man försäkra att varan infördes för husbehov och icke i handelsav-sikt eller till orter som hade moderna kommunikationer.
Det var fransk och polsk spannmål som gick transito genom Norge för dumpingpriser.' Vetemjölssäcken blev 5 och 6 kr. billigare här i Tännäs än i Skåne och mot kvaliteten var ingenting att anmärka.
Det var många här i orten som körde foror till Röros till lanthandlaren för att tjäna till en säck mjöl. Men for lönen var urusel, 21/3 öre per kg., och då man icke gärna kunde lasta mer än 700 kg. på de små remslädarna — innan kälkdonen
Bland bohusfiskare och dalkarlar
Stort ägoskifte i Dalarna
Före detta inrikesministern,
1 landshövdingen gärna socker i 'fickan — “det går bättre med
1 moroten än käppen”. Men, meu, ibland hjälper varken morot ek ler käpp. Den1 envise dalkarlen sätter fram jiakan, och fördår. | ves han platt om han viker en tum.
Landshövding Mossberg pratar hellre om den enorma ägosplittringen. I 200,000 hektar, eller lika mycket som. två tredjedelar av Blekinge, skall skiftas, ett jätteproblem som för närvarande kostar staten 600,000 kr. om året bara i löner. Bönderna är tveksamma förstås.
Broarna hör också till Dalarnas största problem. Huvudparten av väganslaget skall gå till broar — på fem år skall 114 byggas eller repareras.
Landshövdingen talar om det goda samarbetet mellan de stora ndustrierna och kommunerna, om byggnadsplaner (det finns t. o. m. en plan för Kalfjället — sportstugeområde i Sälen), bostadsbristen, om sina duster med konservative dalamän.
Hr Mossberg har ingenting emot de där dusterna ute i socknarna, han tycker om när folk säger rent ut (“vi har väl demokrati”), även om orden ibland är vårdslöst valda. Så småningom kryper fram en kompromiss. I umgänget med dalafolket har
__ Att vara landshövding äi ' numera landshövdingen i Kop-
nya landshövdingar berät-l — Att vara landsnovcnng ai tar om sitt arbete	en ^od sysselsättning — egent-
Ur om sill aroeie.	gtycken berattar han
Bland skeppsredare och kon-'för Dagens Nyheter. Dels är ............................... —
suler i traditionsbundna Göte-|jag chef för ett ämbetsverk drygt ett år sedan. För all del, borg regerar f. d. radikale fri- med 250 tjänstemän och vad han var inte obekant med land-fräsaren Per Nyström sedan1 därtill hör av administrativa1 skåpet. Han hade tidigare arbe-drygt två år. Från sitt granit-1 uppgifter, dels skall jag ha kon- tat med kommunsammanslag-grå residens i Lennart Torstens- takt med folket i länet, ta del ningar och blivit populär där sons hus har han Broströmskon- av deras problem och och re-' dalkarlarna fått sin vilja fram cernens och Transatlantics mag- presentera dem uppåt inför den och mindre populär där de inte nifika ordercentraler under centrala myndighetten, säger Yått det, vilket framgår av tack-ögonkontroll, men också utsikt per Nyström, över hamnens mindre strömlin- växlande och jeformade, men mist lika själv- Men ibland undrar jag om jag inte börjat i fel ände. Man borde
Två
säkra lyftkransparad.
Under hans domäner sorterar
parbergs län Eije Mossberg har träffat många dalkarlar sedan
han drog in
i länstyrelsen för
SAL-CHEF BESÖKER...
(Forts, från sidan 1)
han var inte obekant med land-
1 dalkarlarna fått sin vilja fram
Det är ett om- och skällbrev. När han var rörligt arbete. • yngre — han är nu 44 år — hjälpte han till att döma dal-
kanske varit landshövdig först och sen statssekreterare i stället
också fisket, och det betyder____________________
att det ibland kan uppstå kom-1 för tvärtom*. Det är mycket lä-plikationer när landshövdingen rorikt att vara länschef nämli-skall möta sina fiskare. Lång- g€n. Man får se hur reformerna fredag- påskafton och midsom- (verkar och vad teorin är värd marafton är de enda dagar de . bortom skrivbordet. Per Ny-
rorikt att vara länschef nämli-
karlar i Hedemora, han är jurist nämligen. Eije Mossberg var
passageraretrafiken. Visserligen skall “Kungsholm” vissa tider insättas på kryssningar, men även i trafiken på Europa.
Från Vancouver avreste Mr. Beamarth i. sällskap med konsul Lundequist med Seattle som nästa mål och planerar besök i Portland, San Francisco, Los Angeles samt många platser på vägen österut.
kom på modet — blev forlönen mycket knal. Forbonden försåg sig med en säck tullfritt transi-tomjöl i Röros eller Brekken. Om han överlät den till handlarn fick han ett par öre i ökad forlön. (Det var så lätt att glömma försäkran vid tullen!)
Då en Rörosresa var det att packa fet och kraftig torrskaff-ning i den stora, järnbeslagna matspannen. I Röros kunde matförrådet kompletteras med färska sirapsbullar och annat gott. Foder till hästarna togs med hemifrån. Man stoppade hö i säckar, som skulle räcka för hela resan. I färdgårdarna lämnades en hösäck kvar allt eftersom och hämtades igen vid återfärden. Man fick lov att ha sin hösäck märkt för att hitta igen sin egen. Det fanns rymliga stallar i färdgårdarna, med från 12 till 15 spiltor.
Första gården på norska sidan är Vålldalens stora gård. Här skulle forbönderna vila eller ligga över. Bonden på gården, Olav Volldal, var en typisk representant for den norska självständigheten. Han var hatisk på de “storsvenske” och sarkastisk i sitt taL Hans gum-
har tid att komma till residens- ström var statssekreterare i so-
Per Nyströms föregångare 1944-45 som socialministerns närmaste man, innan han 1945 tog plats i regeringen. 1947-51 var han inrikesminister.
— Jag tycker om Dalarna och dalfolket. Dalarna för att
Dr. Victor O. Freeburg,
tidigare redaktör för the American Swedish Monthly, avled den 12 jan., 77 år gammal.
staden, och det får länschefen rätta sig efter. — Folk som rör sig i världen på det viset kan man ju inte hänvisa till tjänstetider, säger han.
cialdepartementet 1945 — 5U.
Regnvatten i reservoarer.
— Vi måste ha en ordentlig väg från norr till söder för tung trafik, men det räcker inte. Bus-
Här var trängseln inte så svår sar och långtradare skall dess-utan man kunde få ligga i säng ‘ utom köra rakt väster ut till och ta av sig en del kläder. kustlandet. Fiskebåtarna är
Under marknaden i februari' stora och blir större, hamnarna var det ett rörligt liv i den lilla' förslår inte. Det våta Bohuslän bergstaden med tillresande har ont om vatten. På Klädes-från många håll i Norge och i holmen samlar man regnvatten Sverige. De solida handelshu-' i reservoarer, men sådant duger sen hade sina ombud, som sålde
präktiga varor. Men så var det även klockskojare, kortspelare och schacker judar där. Efter
inte längre. Om det rika nä-
ringslivet i yttersta kustbandet skall finnas kvar och utvecklas måste vi skaffa vatten. Man kan inte slå vatten ur sten, vi
men också gedigna varor. Inne på gårdarna såldes de tyngre varorna, såsom mjöl, sill och torrfisk, salt och amerikanskt fläsk, pinnstolar, stora koppar-kittlar, slipstenar m. m.
Från de flesta byar i Härjedalen samt från Idre och Sär-na kom marknadsfolk liksom hälsingar, som sålde lin och köpte hästar.
Det var rätt så vanligt att flickorna fick följa sina manliga . . beskyddare till Rörosmarknaden ma var alltid strålande glad ...	' . ..utlandet-. fA kungiiet
Under statsminister Mikkelsens for att 1 utlandet P Kungligt
kyrkogatan låg stånd vid stånd (-------
med krimskrams av alla de slag, får ta dykarledningar från land.
roligt med dans och glam — och marknadsgott! I Larsensa-len anordnades dans på kvällarna med 25 öre i inträde, lika för pojkar och flickor.
Sedan marknadsdagarna avklarats och återfärden företogs
och Björnstjerne Björnsons tid matades den unionsfientliga norska tidningspressen med de våldsammaste anklagelser mot de styrande i Sverige och unionen.
Nästa rastställe var Skott-gården i Brekken, en stor gård med rymliga stallar. Även här skulle forbönderna vila eller, .-	...	„	, ,
ligga över. Härskaren på går- sk.ul'e aY: Dm det dim Per Skott - en hövdinga-^h snostorm då man passerade gestalt — var den, som våld- ‘	,e” Yar	i- Slg St?
sammast hävde ur sig om Sveri- ' d1^ * lasset och overlamna on-ge och svenskarna. Att säga enteringen helt åt hastarna. emot honom var lönlöst, då kän- Att komma på sidan om vagen de man ej till hur Norge pinades kunde vara allvarligt nog. Så-J	- - dant har hant. En gång korde
kunde det inträffa att överförfriskad måste
någon bindas
fast på lasset för att han ej råkade
under den svenska järnhälen ,,	, ,	-
Men i olikhet med Ole Volldal par forkorare ner genom !sen var Per Skott humoristisk och J D°s®Yn’ . öåde man oc 1 kunde berätta den mest otroli-. ha^.ar 1	•• j 1 „
ga äventyr som han varit med ^id tullen 1 Funasdalen m om. Att han ljög friskt var en- te var och en uppge vad han ha-bart roligt. Och då skrattade,de 1 laaset säval
Per Skott så att hans väldiga s°m det man hade for lanthandlarna mot forpassning. Den hu-
då både män och
Det kostar miljoner, men är värt miljarder.. Vi måste göra stora investeringar. Och så skall vi bygga broar — stora broar. Inom ett halvår skall bro-frågan vara knäckt för Orust-Tjörn.
Det händer en del i länet, fortsätter landshrövding Nyström En förändring som gläder mig mycket och kanske kan betecknas som den största i vår tid är utjämningen melan städernas och landsbygdens befolkning. Jag har ju vuxit upp i Lilla Edet och kan göra jämförelser i mitt eget län. En helt ny ungdom har vuxit fram. Förr var föreningsakiviteten, allmänintresse och diskussions-lusta ganska starkt begränsade till att gälla arbetareungdomen, men nu är t. ex. jordbrukets folk fullt i jämnbredd. Någon underlägsenhetskänsla inför stadsborna finns inte.
Att t. ex. de unga bohusfiskarna är av en annan generation än i min ungdom blev jag påmind om under mitt första år som landshövding. På långfredagskvällen ringde en av de yngre fiskeskepparna på Fotö och bad aft få besöka mig för att diskutera de urusla förbindelserna fnellan ön och Göteborg
—Det går väl bra, menade
kalaskula gick i vågor.
Man skulle tro att svenskhat skulle drabba de svenska forkörarna.
detta även Men
långt därifrån! Alla visade den största hjälpsamhet och välvilja. Forkörarna var som folk och kunde inte rå för att de storsvenske pinade Norge nära nog till döds. Övriga större färdgårdar med goda stallutrymmen var Kojan, Langen, Jensvoll och Kommendantvoll. I Djupsjön
mana tullbetjäningen såg gärna mellan fingrarna om någon hade några kilo utöver det lagstadgade, när de visste att varan skulle
jag. När vill ni komma?
— På påskafton.
—Tja, svarade jag litet tänksamL nu är det ju så
användas i eget hushåll. Det var stora varumängder, som in-1
be-att
länstyrelsen har stängt på påskafton. Kan vi inte skjuta upp det till nästa lördag, om lördagarna brukar ni ju inte fiska.
det är ett vackert och intressant । landskap, dalfolket för att man vet var man har det. Dalarna representerar ju ett genomsnitt' av svensk natur och bygd, i norr de otillgänliga fjällen och till och med lappar, söder över de stora skogarna och sedan de öppna jordbruksbygderna, vida- j re alla industrierna, järn, trä,! papper gruvor, textil, och sedan alla småföretagen i snart sagt varenda by. Man blir förvånad då man reser genom storskogen och kommer till Malung och tar' veta att här finns över hundra: industriföretag. Eller när man stannar i en vacker gård i en Moraby och får veta att här tillverkas en världsartikel och har specialkatalog på japanska.
En landshövding får lära sig resa mycket. Hittills har Eijel Mossberg besökt många fler än hälften av socknarna och pra-! tat problem med sitt folk. Den långa svarta Chryslern studsar fram på vägarna och dyker upp än här och än där. Och dalkarlarna sjunger ut sitt hjärtas mening, ibland så det ekar i ber-1 gen. När han som landshövding första gången kom till Leksand läste kommunalfullmäktig ordl.' upp en skildring om hur leksin-' garna år 1753 tog emot sin hö v- i ding. Herr Mossbergs föregån-' gare trängdes alltså in i ett höm1 av hotfulla män, och först ett par timmar senare lyckades ko-' nungens befallningshavare rymma fältet genom ett fönster, j Två riksdagsmän — livvakten— i blev illa åtgångna, den ene sloga blodig, och den andre kastades i { en källare.
Nå, uppläsaren hade glimten ' i ögat, och landshövding Moss- i berg slapp lämna lokalen genom fönstret. Numera kan landshöv- j dingen komma undan utan att I ens en liten mas står bakom knuten och skräms.
— Vad säger landshövdingen i om Siljans reglering?
— Ingenting, absolut ingen-1 ting, Herr Mossberg förklarar i att eftersom den frågan int*. ar avgjord, vill han inte yttra sin j personliga mening. Han säger emellertid att vi (och här låter | vaxholmaren och uppfödde' värmlänningen som en redig' dalkarl) måste slå vakt om den I vackra naturen. Byggnadsfor-
bud har alltså införts på flera
var svuia varumaugua, wm «<-1 —Omöjligt, svarade fiskaren. I------ ------------—
fördes från Norge. Som ett ex.' Nästa lördag är jag med min' natursköna platser — Lerdals-"höjden vid Söderås, Digerbei
kan nämnas att under de första ‘ båt i Aberdeen, månaderna år 1912 infördes När kommer ni hem?
SERVE BURTON
TYPE
SPICY
RUT BROWN ÅLE
TO ADD FURTHER JOY to THE PIEäSANT-EST 0F ALL TIES...THE TIE 0F HOST AND GUEST...HAVE BURTONS DEUCIOUS, THIRST QUENCHING ALE ALWAYS 0N ICE AND READY T0 SERVE AT A MOMENTS NOTlCE. CHOOSE AN ALE AS Y0U W0ULD CHOOSE A FRIEND...FOR THE FINEST QUAMHES.
get, Skattungbyn... De gamla
månaderna år 1912 infördes, genom tullen i Funäsdalen 304,374 kg. livsmedel, foder l Naturligtvis fick han komma måste också skyddas och beva-m. m. Hur mycket som infördes på påskafton. Folk som rör sig var flera gårdar, som kunde in-|“udenom”' Dnns sjal^aiie^. in" *. vailden Pa det sättet kan man kvartera en eller två forkörare. &en statistik på. Säkerligen JU inte hanvisa till tjastetider, Vid marknadsresorna blev var det icke så litet smuggel- säger konsulers och fiskares ,	...—------------>, hövding 1 Goteborg.
— Till midsommar.
1 byarna
ras.
och bygemenskapen
det rörigt i de stora gårdarna, gods efter “krabbatsvägarna. ’ då hundratal körare kunde kom-| De va icke “till lyst” de mån-ma samma dag. Det var ange-, ga körningarna till Röros. Manläget att söka beräkna var in- ’ ga gånger under sommaren i
Studera i Sverige
kvartering kunde påräknas och störtregn och på vintrarna i ry-l “THE AMERICAN-SCANDI-mest angeläget var det att häs-1 kande snöstorm eller bitande. NAVIAN FOUND.” er b jutarna fick komma under tak.' köld ... Att “ligga värfast’ var der j samarbete med Sverige-Värdfolket gjorde sitt allra bäs-' icke så ovanligt. Det var en । Amerika Stiftelsen och Svenska ta för att hjälpa och bistå. Spil- värdefull förmån att man stadse lnatitutet för Kulturella förtorna var så trånga att hästarna rönt vänskap och hjälp under bindelser med utlandet i Stock-omöjligt kunde få ligga. För besvärligheterna när man i fär-lholm ett utomordentligt tillmännen var det flatbädd örd-1 degårdanrna nödgades störa, fälle för studerande att genom-nad på stuggolvet med halm-! den vanliga rytmen hos gårdens gå en kur3 j “The International
madrasser. Sängkläder kunde. folk i deras vanliga verksamhet. Graduate School for English icke gärna påräknas. Man lade' _ Nu är “den gamla goda tiden” -
, ~ ,	-------------- —„	...	, Speaklng Students” vid Sitock-
rock och väst till huvudkudde då man 1 alla vader med hast el- holms Högskola. Kurserna som och då alla hade pälsar vinter-' ler oxe färdades över	1
tid fick de tjänstgöra som fäl-j fjäll ett minne lar. Matspannen placerades som ur Härjedalens kulturhistoria barriär vid huvudändan för att är fullskrivet.Den nya tiden
11	I lrives På engelska språket cen-
blott. Ett blad traliceras på “Social Science”
ej det hela skulle flyta undan, brusar fram och den hundra-Någon inkvarteringsavgift före- Åriga färdevägen går i hetsens kom inte. Enda inkomsten var och jäktets tecken. Men i Brek-
iörsäljning av kaffe och mjölk. Kaffet kostade 5 öre per kopp och senare ökades priset till 7 öre och för nattlogit tog man 25 öre.
I Rörås hade man sina bestämda kvarter från år till år.
och jäktets tecken. Men i Brek-
ken skall en forbonde i sten minna om en svunnen epok i bygdens liv och om karavanei och trötta dragare och män, som under seklens lopp dragit fram här.
(Östersunds-Posten.)
och innefattar tre huvudämnen. “Political Science”, “Economics’ och “Sociology”.
Mer än 300 studerande hai under de senaste sju åren deltagit i liknande kurser. Klasserna, som börja i september 1953 avslutas i maj 1954, äro begränsade till 45 deltagare.
Kurserna som; anses synnerligen ekonomiska för utländsk utbildning kostar endast $100 för
undervisningen. Ett begränsat antal stipendier av omkring $500. vardera, jämte fri undervisning, finnas tillgängliga.
Med tanke på de fördelar som studier i utlandet erbjuder och dess betydelse för främjandet av internationell förståelse, “The International Graduate School” ger studerande ett utsökt tillfälle att få en inblick i Skandinavisk kultur. Besök planeras på Svenska Riksdagen, Kooperativa Förbundet och liknande institutioner, Museum, Skolor, Sjukhus och industriella anläggningar.
I Stockholm gives tillfälle att besöka Operan, teatrar och konserter, då säsongen börjar tidigt på hösten och fortgår till sent på våren. Möjligheter till utövande av all slags sport, såsom skid- och skridskoåkning, simning, tennis, 0. s. v. förefinnes.
För vidare upplysningar och ansökningsblanketter tillskriv: HE AMERICAN- SCANDINA-VIAN FOUNDATION, 127 E. 73rd Street New York 21, N. Y.
BE (WW CHOOSE BUBTON