Sidan 4
THE SWEDISH PRESS
CBC International
(Forts, från sidan 1) I’
Medarbetarna på CBC, som'ligt större nöje av Cederborgs dagligen sänder program till | historiska romaner (och andra lyssnarna från Ystad till Hapa-; romaner) än tyska och matema-
randa vill inte att detta begrepp “lyssnare” skall vara någonting abstrakt. Lyssnaren är en Sven Olsson, en Karin Stål, en Bertil Bengtsson, kort sagt en svensk man eller kvinna som är intresserad av att hålla kontakt med världen och som gjort det till en regelbunden vana att lyssna till Canadas röst i etern, landets egen utveckling och dess åsikter i världspolitiken, som nu angår oss alla.
Breven från svenska lyssnare för ofta med sig en frisk fläkt från “det gamla landet” och ger intima glimtar från svenska hem och svensk vardag. Eller vad sägs om detta utdrag ur ett lyssnarbrev: “Vi hade fullt mea folk här i lördags på grund av att min fru fyllde 27 år, och alla som var här fick höra de gamla danslåtarna, en del nynnade till melodierna och frågade var musiken kom ifrån. När jag svarade" från Canada” så sade de: ‘hörs det så bra här i Sverige ? Folket bakomi mikrofonerna är för lyssnarna inte bara
tik. Det var därför till familjens
“hallåröster” från andra Atlanten utan helt enkelt människor på en planet
blir mindre och mindre dag dag.
sidan med-som
för
stora förvåning som den blivam de hallåmannen i Canadas Radio lyckades avlägga studentexamen i Högre Allmänna Läroverket för Gossar å Södermalm år 1944. Det var orostider då och svenska armén tog alla ny-bakade studenter. Efter två års stridsvagnsåkande i Strängnäs-trakten återvände han till Stockholm och fick ett sommarvika-riat på Svenska Dagbladet. Där väcktes journaiistinstinkterna till liv på allvar och under hösten 1946 pluggades journalistik till långt in på nätterna. En resa till London och Paris sommaren 1947 gav stoff till flera tidningsartiklar som på hösten 1947 resulterade i en fast anställning på United Press i Stockholm. Redaktör Sjöblom satt på UP:s Foreign Policy desk i två år varefter Radiotjänsts kortvågsav-delning helt fångade intresset. Efter ett och ett halvt år “på kortvågen” dök så en annons upp i tidningarna om ett arbete i Canada på CBCs svenska avdelning. Han fick platsen och efterträdde Gunnar Rugheimer som Senior Editor i januari 1952. Är gift och har en dotter på nio månader.
nästa anhalt där Anne - Marie och senare
Matthew Lindfors och Gunnar Svalander har radioin t e r v j u med indianhövdingen C h i e f Mathias Joe Capilano.
i Montreal, där han
åter sattes i skola. Hon hade blev maskinsättare på Montreal nu på grund av detta flackande Herald. Efter en andra sejour i utlandet blivit fullt tvåsprå- i Winnipeg och en tid på tidnin-kig, varför hon när skoltiden1 gen Sun i Swift Current i Sas-
var över snart ‘kidnappades” av CBC:s Svenska Sektion, som hyser stort intresse för tvåspråkiga svenska flickor, speciellt om de är intresserade av radio och vad därtill hörer. Anne - Marie pysslar mycket med brevlådan och svenska lyssnares önskeskivor på grammofon även om hennes intresse för modern dansmusik stundom måste dämpas ned av sektionens övriga medlemmar.
katchewan, återvände han 1936 till Winnipeg och Canada - Tidningen och där stannade han. 1946 övertog han aktiemajoriteten i bolaget. Korrespondent till den svenska avdelningen på CBC har han varit sedan 1947. Pearson är gift men är också intresserad av sport, amatörteater och svenskt föreningsliv.
största upplevelse'
kriget läste han först ett års
tid andra människors brev i den canadensiska censuren, se’n anlitades han som tolk i canadensiska armén, och strax efter kriget blev han gymnastiklärare i Ministeriet för Krigsveteranernas Angelägenheter. När CBC:s svenska sektion började sina reguljära sändningar for han hem för att ge pånyttfödelse åt sitt modersmål. “Min hemkomst efter 18 år är mitt livs
, säger han. I Sverige tillbringade han bl.
» »** i några veckor i uppsaliensiska studentgäng, där han behan “ des väl och togs ömsom för
svensk - amerikanare ömsom för skånsk - canadensare. Till Canada återvände han som en bättre människa och som sådan finner vi honom på CBC:s svenska sektion. Han är gift, har 7-årig son. På fritid sysslar han med träsnideri och trädgå skötsel.
(Forts, på sid. 6)
EN PRESENTATION AV SVENSKA AVDELNINGENS STAB OCH MEDARBETARE
Först och främst dess CHEF
KARL - AXEL SJÖBLOM föddes på Sandhamn i Stockholms skärgård en stormig sommarnatt 1923 och trots frånvaron av barnmorska eller annan sakkunnig hjälp klarade han sig ganska bra igenom denna händelse tack vare vänliga grannars bistånd. Fadern, som var mäster lots, förflyttades så småningom till Stockholm och Sandhamn blev i framtiden endast sommarnöje. Sommarnöjet bestod dock ibland av ferieläsning eftersom den unge rospiggen fann betya-
MATTHEW M. LINDFORS,
ARTHUR A. ANDERSON föd- chefredaktör för Svenska Pres-des i Malmberget en säkerligen ■ sen, behöver knappast någon kall vinterdag, den 17 jan. 1894. ytterligare presentation i dessa Han tog realskoleexamen vid ; spalter. Han är född i Offerdal,
Luleå Högre Allmänna Läro- ' Jämtland år 1899 och emigre-verk. Examinerades från Skogs-'rade till Canada år 1924. och sågverksskolan i Här Vid Svenska Pressen • har han1
nösand 1919, varefter han hade varit sedan 1932. För CBC In-
anställning vid olika sågverk ternational Service har han vatills 1924, då han emigrerade rit ständig reporter sedan kort till Canada. Följande år blev <
STURE PERSSON såg dagens ljus i den limhamnska förstaden Malmö en stormig aprilnatt, 1904. Det lär ha legat en snapp-hane på lur någonstans i den perssonska släkten, vilket förklarar hans kärlek för Göinge-bygdens skogar. Under skoltiden deltog han ofta i gymnastikuppvisningar, säger han, vilket ingen bör betvivla som sett honom än i dag kunna hoppa jämnfota av ilska. Som ung stu-
Gunnar Kristiansson, Svenska Avdelningens första chef 1946-48 och hans maka Karin, född Färnström. Efter det Gunnar frånträdde chefsposten har de båda medverkat som free - lancers.
Arthur Anderson anställd vid Svenska Amerika Linjen. Sedan många år tillbaka är han chef för nämnda bolags Winnipeg-
diosus smakade han på den tys-efter svenska avdelningens till- ka litteraturens frukter i den
komst, eller från februari 1947. skånska lärdomsstaden och tog Under årens lopp har Matthew' ansträngande men givande ut-
ävenledes ägnat sig åt filmföre- flykter i de nordiska språkens visning med skandinaviska film- örtagårdar. Men äventyret loc-turneer tvärsöver hela Canada.: kade, och han slog böckerna
kontor och blev förra året vid turneer tvärsöver hela Canada.1 kade, och han slog böckerna högtidligheter i New York hed-ävenså lokal radioverksamhet ■ samman så dammet yrde, tog rad med Kungliga Patriotiska med -svenska program, samt un- en kurs i sjukgymnastik för att fl V 11 _ 1_. 1 J	« 1 4	zAVXT» o v» i VI r»	T	rvnl olrn	rvz» In	o yta ■ ■	m L-tL.4-	1 r , » m m «	TÅ ^4-4-	4
Sällskapets guldmedalj. Under krigsåren var han redaktör för Canada Tidningen. Arthur An-
dervisning i engelska och sven-' snabbt kunna få ett jobb på
derson och signaturen “AAA”’ är en av de bäst kända svenskarna i Canada. Som skribent i tidningar och tidskrifter är han । väl känd för sin rikt flödande : ådra av både poesi och prosa, i Hans diktsamling “STOFT”, ; utgiven för åtskilliga år sedan, intar en värdig plats i svenskamerikansk diktning. Han är också sångare och älskare av sång. Sedan icke mindre än 20 år tillbaka är han ledare för I Swedish Male Choir i Winnipeg. t Dessutom är han aktiv medlem | i ett flertal skandinaviska och andra föreningar. Humorist och । kåsör är det ofta humorbetona-i de kåserier, som Arhur berättar för CBC:s lyssnare i Sverige. Arthur A. Anderson har två
ska. Han är också aktiv medlem andra sidan Atlanten. Ditkom-i ett flertal föreningar. I sitt' men gick han som så många före radioreportage söker Matthew honom igenom ekluten. Under helst upp saker med dramatiskt eller humoristiskt innehåll.
MAJKEN LÖFGREN föddes på sin pappas gård utanför Ulricehamn 1907 och gick i Bords lä» roverk. Då hon var 19 år kom hon till London som arkivarie på Svenska Generalkonsulatet. Hon I gifte sig med en engelsman och' flyttade till Montreal, där dött-j rarna Ingrid och Astrid kom till 1 världen. Under de tio år familjen bodde här fick hon också j tid att då och då ta vikarietjänst på Svenska generalkonsulatet. Vid krigsutbrottet skingrades familjen genom makens krigs-) tjänst utomlands, och den' kvinnliga delen av familjen flyt-
ARTHUR A. ANDERSON Winnipeg, SAL-chefen, poeten och sångaren.
söner i ett tidigare gifte, Len | tade till Ottawa. Under ett år och Jan, den senare bitr, chef | tjänstgjorde Majken Löfgren för Svenska Amerika Linjens på Svenska Legationen i Ot-kontor i Winnipeg. Hans fru)tawa. Efter kriget och makens Agnes, född Johnsen, är dotter hemkomst upplöstes äkftenska-
Arne Skoog, CBC:s kontrollavlyssnare i Sverige, vid apparaterna i radiorummet i sitt hem i Danderyd.
Torsdagen den 22 Januari 1
till förre redaktrisen för Norröna, fru Karen Myrvold Johnsen.
BÖRJE HULTH rapportör i Saskatoon.
Red. Matthew M. Lindfors, Vancouver, har hållit över 250 radiotal till Sverige.
BÖRJE HULTH föddes 1923 i Grankulla i Finland, där hans far var metodistpastor, men ankom till Sverige redan vid tre års ålder. Han gick i läroverk i Huskvarna och Jönköping, och studerade sedan vid Bröderna Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm, där han avlade examen 1943. Efter ett par års inkallelse som signalist i svenska armén arbetade han ett tag som försäljare i Jönköping. Hösten 1947 emigrerade han till Canada och skrev in sig vid universitetet i Saskatchewan, där han utexaminerades 1950. Nu arbetar han som direktör för en firma i Saskatoon som exporterar och importerar europeiska varor över hamnen Churchill vid Hudson Bay, och aktiv medlem av The Junior Chamber of Com-merce, The Saskatchewan Farmers’ Union och Hudson Bay Route Association i Saskatoon. Han är gift med en Canaden-sisk - svenska.
pet och Majken Löfgren fick anställning på parlamentets Hansardkontor, där underhusets handlingar redigeras och görs i ordning för tryckning. Från 1949 har hennes parlaments-och huvudstadskrönikor hörts regelbundet på CBC:s svenska program. Döttrarna Ingrid och Astrid, nu 19 och 16 år, har också hörts på radion. Förra året gifte hon om sig och namnet byttes till Rutherford, men då sekunderna på utsändningarna äro dyrbara, kvarstår det ursprungliga — Majken Löfgren.
BILL HERBERT
var före Miss McKenzies tillträde representant i Vancouver för International Service, vilken befattning han skötte med takt och intresse. Nu ägnar han sig helt åt “Special Events’-reportage för CBC och är ofta på resande fot — på skilda platser i Canada såväl somi fjärran länder. I år skall Mr. Herbert bl. a. övervara drottning Elizabeths kröning och genom sina rapporter därifrån låta lyssnare i Canada “uppleva” den stora händelsen.
HELGE PEARSON är chefredaktör för Canada Tidningen och kommer från det lilla fiskeläget Vik utanför Simrishamn, där han såg dagens ljus 1910. Han var bara 17 år då han stack i väg till Canada. Han hamnade i Winnipeg där han fick anställning på Canada - Tidningens tryckeri. Så småningom började han röra på sig för att få lite mer erfarenhet av tryckeribranschen och hamnade i Toronto
Högsta ledningen för CBC International Service är Mr. JEAN DESY, Director General och CHARLES R. DELAFIELD, General Supervisor, båda stationerade i Montreal.
RED. RUD MANSON, vid Svenska Pressen har också varit radiorapportör för CBC, då han i fyra månaders tid under Mr. Lindfors besök i Sverige på hösten 1948 vid sidan om tidningen också skötte radiosysslan med två rapporter 1 veckan.
ANNE - MARIE LARSSON är född i Malmö, (enligt hennes egna uppgifter 1932) men det kan man dock ej märka på dialekten som mera lutar åt * det rikssvenska. 1939 flyttade familjen till Stockholm och kvar-stannade där till 1947, då det bar av till Los Angeles i USA. Det blev alltså friska svenska fläktar i Beverly Hills High-school, när Anne - Marie stormade in där för att efter ett halvt år till sin stora sorg få flytta till Seattle och efter ytterligare ett år till Stockholm igen. Reslusten satt emellertid i familjen och Montreal blev
i a i jonea utan i or »acKviue, m. b.
Inspelningsrummet med dess 20 upptagningsapparater