Sid. 4 THE SWEDISH PRESS Torsdagen aen 3 juli 1952 THE SWEDISH PRESS Published Every Thursday. Office: 427 Hamilton Street, Vancouver 3, B. C. Télephone: PAcific 2745 M. M. LINDFORS, Managing Editor. RUD. MANSON, Editor. Subscription Price: Canada.........— $3.00 Outaide Canada.... $3.00 Printed at the Central Press, 427 Hamilton St. Authorized as second class mail. Post Office Department, Ottawa. British Columbia Bröllop firades i Rqvelstoke den den 7 juni då John Alex. Johanson från Taft, B. C. blev vigd vid Miss Hazel Mary Carlson från Taber, Alberta. De nygifta skall bos-sätta sig på en ranch i Endiver. En dotter föddes den 16 juni till Mr. och Mrs. Nels Anderson i Penny. Tillbaka från Tacoma. Mr. och Mrs. Frank Gustafson med familj, Grand Forks, har just kommit hem från ett besök hos Mrs. Gustafsons föräldrar i Tacoma. Miss Elsie Franson, Christna Lake, har varit på en längre tids besök i Trail. Mr. och Mrs. Bernard Anderson, Fernie, reste nyligen till Calgary för att närvara vid examen med deras dotter, Elsie, vid Mt. Royal College. Miss Anderson har antagit plats på Canadian Bank of Commerce, Calgary. Dödsfall i Creston. I en ålder av 75 år avled den 10 juni på Creston Valley Hospital Mrs. Anna Huth. Hon hade varit sjuk en längre tid. Mrs Huth var född i Stockholm, Sverige, och kom till Dixton, Nebraska, med sina föräldrar år 1883. Är 1901 gifte hon sig i Omaha, Nebraska, med William F, Huth. Hon sörjes av en son, en dotter; två bröder Eric Johnson i Creston och Victoi' Johnson i Parksberg, Sask. Utmärkelse. Mrs. A. Erickson i Creston har blivit vald till ordförande för Ladies’ Auxiliaries to Canadian Legion Branches, B. C. Mrs. Erickson har tillhört Canadian Legion i Creston sedan år 1936. Hon är en energisk arbetare inom sitt samhälle. Mrs Erickson hade en son, Eddie, vilken dödades i kriget i Europa år 1944. Vigsel ägde rum i Bralorne den 14 juni 1952 då Mr. Harry Skoglund ingick äktenskap med Miss Annie Maximchuk frän Yorkton, Sask. Till Mr. ochl Mrs. Alex. Johnson, Prince George, föddes den 13 juni 1952 en son. Vigsel. I Websters Comers vigdes den 21 juni 1952 Mr Peter Bok-strom Haney och Miss Violet Onerva Katainen. Websters Corners. BREV FRÄN ALDERGROVE Gäster hos Mrs. Roland voro nyligen Mr. och Mrs. David Roland, Miss Agnes Roland, Mr. och Mrs. B. Johnson samt Mr. och Mrs. Bill Bats-worth, samtliga från Vancouver. Mrs. Signe Clingwall har haft besök några dagar av sin syster, Mrs. Helga Peterson, Vancouver. Ett antal damer voro förra veckan inbjudna tifl Mrs. Gust. Staff för att säga farväl till Mrs. Axel Johnson, som i dagarna tillsammans med sin syster, Mrs. Hugo Carlson från Vancouver, reser till Sverige för att besöka släktingar. De ämna stanna borta i två månader. KON - TIKI - SVENSK ÄTER TILL ÖN RAROIRA Expeditionen skall studera den “lyckliga ön”. Stockholm 11 juni. — Författaren till bestsellern “Den lyckliga ön”. Kon - Tiki - svensken Bengt Danielsson, flög den 31 maj tillbaka till Raroia, “den lyckliga ön”. En sju man stark expedition amerikanska naturvetare från olika universitet skall på Raroia studera förhållandet mellan människa och miljö, och eftersom jag sedan mina två år där känner folket väl, skall jag hjälpa dem, berättar Danielsson vid avresan. “Vi skall stanna, där i tre månader, och sedan reser vi till Honolulu, där vi på Bishop Museum skal) bearbeta materialet. Om ungefär ett år räknar jag med att vara hemma igen.” skyddsrocken, men de söker varma ögon och händer. Men det blir bara snack om jobbet och den sista filmen och “så sa han och så sa jag” ... en flabb- och fimpgemenskap, som inte för någonstans. Jäktet tar dem, jäktet efter ett bra jobb och tak över huvudet. De blir kuggar i samhällsmaskineriet, små gråa “Punktliga Konrad'ar”, som sover, arbetar och älskar pä tid, enligt prcis samma mönster som alla andra. Både de och deras prägel bär konfektionsprä-gel, och det är väl knappast någon tillfällighet, att det är nu, som ordet “beteendemönster” skapas. Längtan efter det spännande, det annorlunda, tar- sig uttryck i biospring, “stötar”, stjärnkult och gängbildning. Bombraiderna mot auktoriteterna fick lika förödande verkan som mot Berlin och London. Det är barnsligt att tro på Gud. “Min stabbe sa ...” Han majestät konungen hette plötsligt Ve-Gurra. Den andliga hemlösheten ledsagas ofta av en rent lekamlig sådan, bostadsbrist och trångboddhet är skriande. Gatan och gänget har blivit ungdomens forum. Men mitt i sin något patetiska ensamhet kan en ung människa inte undgå att märka samhällets rent sakliga intresse för sina påläggskalvar. Ungdomen är värdefull, den skall föra livet och kulturen vidare, den har sin givna plats i produktionen. Den fåtaliga ungdomen i dagens krigshärjade Västerland med dess låga nativiteter hai- fått ett egenvärde, som den föregående generationen inte hade för femtio är sedan, då ungdomsåren snarast betraktades som ett tämligen ovärdigt stadium för mannaålderns rika och produktiva år. Nu ägnas tidningarnas ledande artiklar åt ungdomsproblemet, en rikhaltig litteratur om ungdomens känsloliv och problem finns att tillgå, i vilken man kan läsa allt om sig själv. Ungdomen har fått värde och samhället vill tillvarataga alla dess goda anlag. Högre skolutbildning. som för femtio år sedan var ett litet previlegierat fåtal förbehållen, står nu öppen för snart sagt varje begåvad ung människa. Stipendier och lån finns att tillgå för var och en som vill ställa sin begåvning i samhällets tjänst, och bosättningslån beviljas de unga par, som vill våga sig på att producera kanonmat och kulturbärare. Rent teoretiskt behöver ungdomen inte heller känna sig ensam i detta idealiska folkhem. Aldrig har väl föreningslivet florerat som nu. Inom industrierna frodas fackföreningar och verkstadsklubbar, skolorna har diskussionsföreningar, varje köping med självaktning har ett par idrottsföreningar. Alla politiska partier har särskilda ungdomsklubbar i likhet med de olika religiösa lägren. Detta existerade inte för femtio år sedan, det är en positiv sida, en tillgång i vårt nutida samhälle liksom alla andra sätt att döda tid, som tillkommit under de senaste åren: biografföreställnin-gar, danstillställningar, föreläsningar och idrottsevenemang. Ungdomen söker sig ju också I dit och sörplar lika begärligt i| sig hollywoodromantik, bebop, | expedition Kon - Tiki och vinterolympiaden. Alla som vill kan få uppleva gemenskapskänslan och kamratskapet, alla kan få lära sig den samarbetsteknik, som man får anse som ett av de positivaste dragen i dagens samhälle. Egentligen borde ingen ung människa behöva känna sig ensam, man kan ju inte undgå att märka att var och en behövs. Visst verkar det enkelt fölen modern ung människa att finna gemenskap, men ändå har aldrig människans ensamhet funnit så skakande uttryck som i vår tids litteratur, aldrig har det sprungit omkring så mycket vilsna barfotabarn i samhället som nu. Är då den rödblommiga och trygga bilden av hemkänsla och gemenskap falsk? Ungdomen är vilsen och ensam, och detta ej utan orsak. Inga socialkuratorer i världen kan ersätta föräldrar, en föreningslokal må vara aldrig så trevlig, en egen vrå i ett eget hem kan den ändå inte ersätta. Det verkar, som om man nalkas ungdomsproblemen från fel håll. Måste den borgerliga idyllens aftonlampa vara släckt för alltid? De äldre tycks ha tagit vara på ungdomens hejiga attityd: “Vi klarar oss själva ” Ungdom nu och För 50 år sedan Av BARBRO CARLSSON Barbro Carlsson är den första kvinnliga segraren i Stockholms Tidningens tävling om vårens bästa svenska student uppsats. “Aldrig har det väl sprungit omkring så mycket vilsna barfotabarn som nu”, säger hon i sin. välskrivna, öppenhjärtiga och tankeväckande uppsats. Vad hon skriver om den svenska ungdomen gäller i stort sett om det unga släktet litet varstanns i världen, även i Amerika. Ur evighetens synvinkel är 50 år- knappast någon lång tid. *Men för mänskligheten innebär denna tidrymd alltid, att en generation föds, lever och dör, och vad kan inte denna generation hinna med ? Den kan få ödemarker att blomma och bära frukt, den kan skapa oförgängliga skönhetsvärden i andens riken, den kan rädda otaliga liv genom vetenskapliga upptäckter. Men denna generation, som bär anlag till så mycket värdefullt inom sig, kan också användas till en helt destruktiv verksamhet; den kan bruka sin rika begåvning till att förinta gamla kulturriken, jaga människorna ut i skräckens och vanvettets mör-| ker, uppfinna helvetesmaskiner । och förintelseredskap. Därefter dör denna rikt begåvade, men olyckliga generation och lämnar till det uppväxande släktet sitt arv, där spillror av fin kultur, snille, vanvett, råhet, ondska och olycka ligger sammanrasa-de som efter en bombraid. “Ni får klara det. Vi litar på er”. Här stål- nu efterkrigsungdo-men i kylan, virrvarret och mörkret och känner ansvaret tungt. Den grinar glättigt, rycker nonchalant på axlarna. Ingen vågar ens för sig själv erkänna hur svårt det känns. Hur kan femtio år förändra världen och människorna sä? 1902 — det var början av ett nytt århundrade, det gamla trötta seklet var slut, allt var ungt, entusiastiskt, förhoppningsfullt. Det var de stora folkrörelsernas tid: arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och ungdomsrörelsen växte fram. Man samlades under fanorna för olika ideal, man demonstrerade föi- allmän rösträtt, skandinavism, åtta timmars arbetsdag, allmän nedrustning. Ännu kastade inte de onda jättarna Världskrig, Storstrejk, Depression och Revolution några skuggor framför sig. Om kvällarna samlades man i hemmen. Far och mor, liksom Gud och konungen voro ännu fasta auktoriteter. Ingen kunde märka när pa-triarkalismen och småborgerligheten låg i själatåget. Världskriget måste för de stora massorna, de i politiken oinvigda, ha kommit som en chock. När man hämtat sig efter skriken och skrällarna, var världen en annan. Den var gra och trasig, och gråa och trasiga var också människorna, som bar misstänksamhet och vaksamhet I i blicken. Detta blev det uppxäx-1 ande släktets signum. Ingen, eller i alla fall mycket få, märkte den darrande gråten bakom stålrustningen. Det andra världskriget gav dödsstöten åt de rester av det gamla samhället, som fanns kvar efter det nog så grundliga förstörelseverket 1914 — 1918. Samhällets struktur förändrades i grund. Industrialismens fullständiga genombrott följdes av flykten från landsbygden, fackföreningsrörelsen, kommunismen, bostadsproblemet, ungdomsproblemet. Aftonlampan var plötsligt släckt, men på ga-;orna flammade neonrampernas FLY FRIENDLY SCANDINAVIAN SCMWMWM/l Ni möter på SAS-planen, När får vi välkomna Er ombord? Varför inte tala med Er resebyrå redan idag. samarbete mellan tre ländei Det är Svensk effektivitet. Dansk gästfrihet och Norsk vik-ingaanda som tillsammans har skapat den berömda, vänliga SAS-servicen. De skandinaviska trillingarna symbolisera det zl//H/Vf S fWf/M New York • Chicago • Seattle • Minneapolis • Los AngeleS • Detroit San Francisco • Cleveland • Washington • Philadelphta fallss iyrelsen för att förhindra förhastad exploatering av denna jämtländska attraktion. Genom uppfödning av utvandringsfär-diga laxungar kompenseras bortfallet av lekplatserna i de svenska kraftälvarna, så att lar-fisket i Östersjön kan bibehållas. SVERIGE Landskampen i fotboll mellan Sverige och Danmark, som spelades på Råsunda i Stockholm den 23 juni, slöt med svensk seger 4 — 3. Det blev en ytterst spännande match. I första halvleken visade sig svenskarna helt överlägsna och ledde efter knappt 20 minuters spel med 3 — 0. Efter pausen var danskarna som förvandlade och tog initiativet. Mot slutet var de ytterst nära att kvittera den svenska 4 — 3-ledningen. Allsvenska fotbollsserien är nu slutspe-lad. Guldmedaljerna gick till Norrköping, som tog sin sjätte serieseger på tio år. Närmast följde Malmö FF och Hälsingborg. Därefter kom Göteborg och det andra göteborgslaget Gais, Degerfors, Djurgården, Örebro, Jönköping och Elfsborg. I kön kom Raå och Åtvidaberg, som alltså blir nedflyttade. I höst .återkommer i stället AIK och IFK Malmö i allsvenskan. En grävmaskin, vägande 22 ton, hamnade häromdagen i en 5 meter djup brandbrunn vid Kolstad utanför Borgholm. Maskinen var på väg till ett nytt arbetsställe, då den kom ut på brandbrunnens överbyggnad, som störtade samman för den tunga belastningen. Maskinisten undkom oskadd. En underlig ödets lek kan man säga inträffade häromdagen, när 74-årige pensionären Sven Fältman i Kristianstad föf första gången på 44 år träffade sin broder, Lars Schilt från Landskrona, vilken han trott vara död efter en järn-vägsolycka. Bröderna hade under denna långa tid bott knappa hundra kilometer från varandra, och vid ett tillfälle befann sig Schilt som gäst hos en dam som bor i samma trappuppgång som hans bror, utan att bröderna råkades. Även Landskrona brodern trodde hans bror i Kristianstad var död i spanska sjukan. Hur de upptäckte varandra är som klippt ur en roman. Fältman fick se en bild i en tidning och yttrade till sin principal: “Titta vad den karlen är lik mig”, och tillfogade: “Men vad i all världens dar, det är ju min bror livs levande. Vi har inte sett varandra sedan 1908. En ny epok för det västsmåländska skogsbruket har inletts genom att man i Berga anlagt en av Sveriges största plantskolor. Härigenom tror man att västra Smålands väldiga myr- och mossvidder skall kunna förvandlas till produktiv skogsmark. Dramatiska scener utspelades då en häftig brand ! ödeläde hemmansägare Johan Södermarks båda mangårds-byggnader i Risåkläppen, Burträsk, Västerbotten. Familjens åtta medlemmar fick i blotta nattdräkterna hoppa från ett fönster i adra våningen. Det nya vardrarhemmet Strömsberg i Trollhättan fick redan invigningskvällen ta emot sina första besökare, en skolklass från Askersund.