Sid. 4
THE SWEDISH PRESS
Torsdagen aen 26 juni 1952
)
;< 7 r } T a i b t-e t. f v v
C
( ]
THE SWEDISH PRESS
Published Every Thursday.
Office: 427 Hamilton Street, Vancouver 3, B. C. Télephone: PAcific 2745
Anna och Anker
Av CLAES GILL
Canada
M. M. LINDFORS, Managing Editor.
RUD. MANSON, Editor.
Subscription Price: ........— $3.00 Outside Canada.....$3.00
Printed at the Central Press, 427 Hamilton St. Authorized as s e c o n d class mail. Post Office Department, Qttawa.
British Columbia
Ny medborgare.
En dotter föddes de 7 juni på Langley Memorial Hospital till Mr. och Mrs. Oscar Nordman, 2604 Allard, Cresent, R. R. 2, Langley Prairie.
Uppvaktad
på sin födelsedag blev den 7 juni Mrs. F. Johnson i Jaffray av en skara vänner och fick mottaga vackra presenter.. Som helt oväntad gäst anlände Mrs. Larson från Vancouver.
Miss Nancy Erickson.
dotter till Mr. Dave Erickson i Bloedel, har varit hemma några dagar före sin avresa till St. Jeans, Quebec. Miss Erickson tillhör RCAF. W. D.
Mr. och Mrs C. Larson,
Coast Meridian Rd., Tynehead, Surrey, har fått välkomna en dotter till familjen.
Förlovning
har tillkännagivits mellan Mr. James Gammie, Duncan, och Miss Betty Erickson, dotter till Mr. och Mrs. Paul Erickson, Chemainus. Vigsel i Chemainus den 5 juli.
En son föddes
den 5 juni 1952 på Chemainus General Hospital till Mr. och Mrs. Andrew Strom.
Mr. och Mrs. Ole Olsen,
Galloway, har fatt välkomna en dotter till familjen den 4 juni 1952.
Dödsfall i Aldergrove.
Oscar Frank Erickson, Station Rd., Aldergrove, avled den 17 juni i en ålder av 76 år. Närmast sörjande äro två bröder och en syster, Mrs. A. Roland.
En son föddes
den 17 maj 1952 på.Bulkley
Valley District Hospital och Mrs. Roland Olson, ers.
Sålt sin farm.
Mr. och Mrs. Olson i
till Mr. Smith-
Cedar-
vale har sålt sin farm och har rest på en semestertripp till Ed-monton.
Från Finland
har som immigranter anlänt Mr. och Mrs. Vilho Nurmi och deras två barn. De ämna bosätta sig i South Hazelton, där Mrs. Nurmi har en syster, Mrs. Frank Suomi.
Art Johnson
har anlänt till' Horsefly för att öppna upp sin Camp för sommaren.
Varit i Idaho.
Mrs. T. Sjöblom tillsammans
med sin dotter, Mrs.
Horn-
buckle och Mrs. Helgi Arpi. samtliga från Sunbury, har just återkommit från en bilresa till Couer d’ Alene, Idaho, där sällskapet besökt Mrs. Sjöbloms dotter, Mrs. Ed Rimmer.
B. A. Westerberg,
Sunnybrae, Salmon Ann, är f. n. patient på Shaughnessy Hospital i Vancouver.
En son föddes
den 14 maj i Rossland till Mr. och Mrs. Walter Johnson.
Gordon A. Grundström
har avlidit i sitt hem i Galloway den 11 maj. Han var 17 år gammal och född i Thorsby i Alberta. Utom föräldrar sör-jes han av en syster och andra nära anförvanter.
Antalet medlemmar
i Canadas Boy Scout rörelse steg med 5,455 förra året och räknar nu 134,215.
Ernest Nordquist, lärare vid skolan har insjuknat och stängts.
Misses
Ingrid Erickson
i Cedarvale, skolan har
och
Svea
Cedar, Vancouver, voro i förra häl-
veckan i Sandwick där de sade på sina föräldrar.
Svensk sågverksdirektör besöker Prince George.
För några dagar sedan
l»e-
Jag minns det, inte som
ker kastade hon huvudet bakåt och ropade: Spela Poranek! Ser du inte att jag vill dansa
efter
I vår
j At
tv Det var medan Anker spelade
Poranek. den vackraste vals vi
Poranek i kväll, kanske jag inte
Anker! dansar
det skulle ha varit i går, ty l yar medan Anuer speiaae jag har glömt många av dem 1 p.oranek-	V-8 jV1
som var med. Men jag minns y^ste, det var då det hande, kvällen, en kall novemberkväll,'Ingen ay oss lade marke till nui och månen, fjärran och frostig. det började, ty vi var al a i -'Anna minns jag och Anker, a^m inneslutna i vår egen lycka, 'spelmannen, och jag minns att ^en så fick yi se att Anna ha-
det var då det hände.
industriella varumässan i Tö-
vi var unga.
Vi stod och hängde i hörnet
fde ramlat på vägen, och hon 'skrattade så hon hickade, och
ronto och där demonstrera nå- vid tobakskiosken. Det var sent.
gra av de moderna maskiner, De gamla och de gifta och de som användes vid avverkningar-
। vi kunde inte annat än skratta med. Vi fortsatte att dansa, och
na i tan han
de svenska skogarna. I vän-på mässans öppnande tog tillfället i akt att se hur
skogsarbetet bedrives här i Canada.
Miss Ruth Lindquist, provsjuksköterska i dale, har varit hemma sat på sina föräldrar.
...	... en och annan skakade på huvu-
som annu var barn hade gått och sa; Nej den Anna den och lagt sig. men vi hade ingen Anna och en av de yngsta ro för vi måste ständigt soka. de; hej Anna får jag föl. Det var val lyckan vi sokte, kan jaPmed dig hem i kväll? Så jag tänka.	'med ens körde vi att hon grät,
Vad vi talade om? Jag minns som förstenade blev vi stå-
— Jag vet inte. Jag vet inte varför (fet inte blev vi två.
Sen blev det inte mer sagt. Men när vi kom till det ställe där vi skulle skiljas stannade vi. Anker stod med halvslutna ögon. Några skiftarbetare gick förbi, gokväH! ropade de. Månen hade gått bakom moln, ljuset från fabrikens smältu g n a r flammade upp mot himlen.
Då talade Anker.
— Hon var väl så, sa han. Hon skulle pröva allting. Alla andra skulle få del av hennes ungdom. Alla andra. Hon var väl så.
— Ja, sa jag. Och nu har hon bränt sig.
Jag frågade inte med vem. Kanske Anker heller inte visste det.
Och det kunde förresten vara detsamma.
GIFT SVENSKT PAR
önskar arbete. Helst på lager eller dylikt.
Svar till Sven Elvefjord. Tel. GLenburn 0508-L.
JA, DÅ ÄR DET VÅR
När syrenerna blommar, och marken är grön.
Och vinden den susar, gör vågor på sjön.
Ja, -då är det vår, då vägen du går, hän till din vän, dit alltid du trär.
Om kärlek du talar, vars längtan är svär. Om Hon den besvarar. Ja, då är det Vår.
(Insänt)	Yngve.
det inte.	; ende med armarna om varandra
Men plötsligt ropade Anna, men vända mot Anna som vack-och jag ser henne tramför mig lade hit och dit med handen och hör den blanka rösten, som för ögonen. Först dä hon sjönk om det skulle varit i går. lihop över en sten förstod vi att — Jag vill dansa! Kom så'det var allvar, och några av flic-hämtar vi Anker och dansar pä koma slet sig loss fran sina poj-vägen.	jkar och sprang bort till Anna,
En sen, kall novemberkväll! och vi andra följde langsamt och Ja. men vi var unga. Och vi drog tafatt efter. Anna Imh
i Fairmont * v*8 arm * arm sjöng “Va- stenen,
Esson-och häl-Mr. och
NÄR MAN LÅG I LUMPEN
Mrs. O. Lindquist i Kimberley.
En dotter föddes
den 27 maj till Mr. och Mrs. William Unger i Galloway.
E. M. Olson, Vancouver,
tidigare bosatt
två flickor
försökte
Hot Springs, var nyligen på visit i Canal Flats.
Mr. och Mrs. F. Johnson
i
Jaffray hade nyligen gläd-
jen att få ha som gäster Mr.
och nie.
Mrs. A. Wallner från Fer-
Långfärd ensam.
En 8 år gammal flicka från Oslo, Norge, anlände nyligen till Montreal för att fortsätta resan till sina föräldrar i Ques-nel, B. C. Hon hade färdats ensam hela den långa vägen, 4.000 miles över havet och skulle sedan fortsätta med tåg, 3490 miles, till Quesnel. Flickans namn är Snefrid Ax.
lencia”, tror jag. Den hade natt stödja henne, lutade sig nei fram till vårt samhälle den hös-;och talade lågt med den vaima ten. och vi tyckte den var exo- röst som kvinnor gor nar det “ÄDet ”	S
Anker hade gStt och lagt	™ Ä
men v i skickade upp Mary for ss bara ännu vildare. Han att hamta honom ^et' ar en m	halvslutna ögon och
kngshst att skicka jurt Maiy, huvudet vridet så att örat tyckte vi, och vi pratade mycket nästan var inne , dragspelet, om det medan vi vantade. Vi	— •
blev nog litet bråkiga, från ett sovande hus hördes ett barn gråta, från ett annat hörde vi en rullgardin argsint smälla i vädret, och en svart ruta stirrade ilsket på oss. En hund skällde långt borta.
Anker kom nea och log blekt
då vi tog emot honom med glada
Dödsfall i Creston.	emoi nuuu.u g
Den 28 maj avled på Creston rop I ena handen bar han diag-Valley Hospital Carl William spelet och med den andi a låt-Carlson i Wynndel, B. C. Han sades han hindia ‘ ■ \n var född i Sverige och kom som ryckte och drog i ho ■
.	_____ rt:	nvm i orm mpn
helt ung till Canada. Till Wynn-del anlände han från Wetaskiv-in, Alberta, år 1936. Carlson var med i första världskriget, varifrån han återvände år 1918. Vid sin bortgång var han 58 år gammal. Närmast sörjande är maka, en son i Wynndel samt två bröder och två systrar, bosatta annanstans i Canada samt en broder i Sverige.
Mr. och Mrs. Arthur Carlson,
Crofton, har haft visit av Mrs. Carlsons syster, Mrs. A.
Holm och hennes make och tva
Mary som
flickor ville gå arm i arm med Anker, och vi pojkar turades
om att bära dragspelet. Det var ingen måtta på vad vi krusade för Anker.
Åh, ungdom! Jag minnes ännu hur vinden blåste kall mot ryggen och i pannan, men vi frös inte, vi var ju unga och
som om han lyssnat till toner vi inte kunde höra. Så stod han alltid då han spelade, men nu var det annorlunda på något sätt. Jag såg att hans ansikte var omänskligt blekt, som hade det slagits av en dödande köld. Och jag minns att jag en sekund snuddade vid den absurda tanken att han var död där han stod, men så slog det mig att han måste vara levande ty svetten glänste i hans panna — och så spelade han! Spelade understämman i Poranek som om den var en röst från stumma drifter som äntligen kunde tala.
Eti rysning skakade hela min kropp, och det berodde inte på novemberkvällen och nattvin-
den. Jag såg mig omkring, men allt var som förr: månen fjär-
det gick ilningar av värme un-1 ran och frostig på himlen, moln der huden. Vägen låg glänsande; jagade mot söder, den svarta och vit framför oss. gruset |ön ute j sundet, väggruset gnistrade av frost och månsken, j gnistrade som en kungsväg till Pa himlen jagade lätta nattsky- ada varidens härligheter — ja,
ar varandra, det var som om adt Var som förr.
tiden, själva tiden stormat iväg; ^ndå annorlunda. Tiden
uaen, sjaiva nuen siumuu	ändå annonunoa. nuen
barn, Evelyn och Linnea från framför våra ögon, och det gav stormade fortfarande iväg där-Anacortes, Wash. Mrs. Carlson| oss en kansia av liv som var.|uppe himlen, men nu så och Mrs. Holm har ej traifa^|0Överv	Ty tiden var; obönhörligt och upphöjt likgil-
pa 26 år. Mr. och Mra. Holm år vän den gängqn. vi var un- ti t Ett väldigt hjul som inte besökte också Mr. och Mrs. rn- ga och ad vår längtan fanns i j gick att hejda eller driva pa.
de dagar och nätter som skulle inget lidande, ingen glädje el-komma. Det var många år sen.; jei? längtan, ingen sorg kan dri-
Vi gick dit där vi brukade;va på det eller hejda det, tänkte dansa på sommarkvällarna. enijag frysande där jag stod, kan-ödslig bit av vägen nere vid i ske jnfe precis med de orden, sjön. Vi frös nog lite, för nu i kanske var det mer som en kall novemberkvällen kom en råkall kansia j varm och tunn hud. pust från sundet som lag svart; Anna hade rest sig och stod i skuggan av ön. Men sa tog An-1 en stund och vacklade mellan ker upp Livet i Finnskogarna,1 de två flickorna som stödde och då kände vi det som om l henne. Hon andades tungt och värmen och kylan kom från; ibland for en skllvande snyft-samma källa, och jag är säker[njng genom henne. Langsamt på att det kändes likadant för -	- -	■	■ •
alla. Jag har rest mycket i livet
berg i Nanaimo.
Mr. Julius Peterson,
Crofton. har rest till Danmark för ett längre besök där.
Eldsvåda.
Sitt hem förstört genom eldsvåda fick nyligen Mr. W. Ny-kwist i Departure Bay, utanför Nanaimo. En brandsoldat J. Edgren, skadades vid försöket att bärga de inneboendes tillhörigheter.
ALBERTA
Flyttat till Alberta.
Mr. A. Erickson med familj från Saskatchewan har flyttat till Chisholm. Alberta, och där byggt sig ett nytt hem.
Guldbröllop
firades nyligen av Mr. och Mrs. H. O. Lund i Bashaw, och de fingo mottaga många lyckönskningar från sina vänner.
SASKATCHEWAN
Mr. och Mrs. Gus Alquist, vilka bruka tillbringa vitrar-na i San Antonio, Texas, har just återkommit till Admiral för att övervaka sina farmintressen.
Minerva Eklund, R. N.,
Roseray, har rest till Mission, B. C. för tjänstgöring på där-
varande lasarett.
Mr. och Mrs. Albert
Hanson,
har återkommit till Birch
Hills efter att ha vintern i Vancouver.
tillbringat
Miss Florence Benson,
Revelstoke. har varit och hälsat pä släktingar i Winnipeg under en veckas tid. På hemvägen stannade hon över i Swift Current där hon har sina far-
sedan dess och kommit många | människor nära, och jag har lärt mig att aldrig är man varandra så nära som i dessa svindlande ungdomsår.
Livet i Finnskogarna — drivande moln — månljuset på vägen — ungdom — ja, herregud vad vi var unga! Gruset var trögt, men flickorna dansade så lätt och pojkarna hade krafter som bara väntade på att bli tagna i bruk. Jag dansade med . Jenny och Mary och många an-1 dra som jag glömt namnen på. Men det var Anna vi följde med I ögonen, ty hon var vild och ga- i len. den kvällen. Hon trallade och sjöng i kapp med dragsnelet. och ibland skar hennes stämma igenom, hög och eggande. Och medan hon dansade med en av oss, rev hon sig loss från pojken och kastade sig i armarna på en annan.
— I kväll är du visst, alldeles förryckt, Anna, sa jag lågt till henne medan vi stod och pustade efter en hetsig vals.
— Åh, bry dig inte, sa hon och slog till mig lätt. Det är i alla fall inte dig jag är tokig i!
började de gå, när de kom förbi mig försökte jag läsa något i hennes ansikte, men det fanns
ingenting att läsa i det inte sorg eller lidande, det var tomt.
Ett skred har rasat i henne, tänkte jag. och jag hörde hur flickorna talade vänligt till henne då de gick förbi, sa tröstande ord. Men bäst minns jag Annas smala ansikte, de fina dragen och den bleka huden som stramade över hennes kinder — och nu var ansiktet tomt... .
Och jag blev stående och säg | efter henne, såg efter Annas smala, spensliga rygg, stod sa j länge efter de försvunnit i vä-! gens kurva. Och det gjorde ont, då jag ftilker på att ungdomen var slut för Anna. Äventyret var slut —• plötsligt, på en gång ... Åh, Anna!
Det var inte många kvar på vägen. Flickorna hade följt med Anna, några par som gick i sällskap ropade god natt och gick sina egna vägar hemåt. Vi var bara fem-sex pojkar i sällskap, jag passade på att gå bredvid Anker. Han var sluten och trött. Vi gick länge utan att säga ett ord.Ute i havsgattet syntes en
En mil över staden ritade två flygplan pararella vita streck, ivå andra plan kom västerifrån.
— Fy tusan sådana förstörelseredskap, sade den fromme skalden och tittade närsynt upp på de vita kondensationsslin-gorna i skyn.
— När jag var inkallad var det ett flygplan som höll på att tappa en bomb på oss, sade jag.
— Har jag berättat för dig om den gången vi skulle kasta handgranater i Tärnaby och en av killarna tappade sin i gropen där vi stod? sade skalden.
— Det påminner mig om när vi skulle lära oss desarmera landminor och en kille vred på locket så att...
—När jag låg pä Landsort i 1940 var det en grabb som gjorde mantelrörelse på sin pistol och skottet gick genom innertaket och’ upp i övervåningen dör furirerna läg och sov. ...
— En gäng när vi tränade eldmarsch på Kaknäs, visslade ett skarpt skott alldeles förbi örat på mig. Jag hörde ingenting på flera dagar ...
— Då skulle du ha sett när vi fick krypa under en lågt riktad kulsprutekärve vid en vänj-ningsövning ute på Järva. Man kände hur det fladdrade i byxorna och flera killar blev svank-ryggiga för livet.
— Det var väl ingenting mot när vi låg på ett stridsdomar-fartyg utanför Sandhamn och ett jaktplan tog miste på oss och målet och brakade av en salva så det stig ut som fontänerna vid Villa d’Este i vattnet runt om ...
— Kommer du ihåg den där vintern 1941 då det var så kallt. Då hade vi en tokig korpral som stoppade trotyl i kaminen, ha-haha...
— Vår kock förväxlade en gång trotyl och makaroner och kokade dem. Smakade förbaskat konstigt...
— Apropå käk så finns det väl ingenting så gott som att peta upp en sprängdosa med bajonetten och värma den över lägerelden ...
— Vi hade en major som försökte finna upp vakuumtor-kat vatten ...
— Ja, vilka minnen man har, sade den fromme skalden. Var du förresten med uppe i Norrbotten när en kille gömde en halvliter i kanonröret och kom springande som en galning på morgonen när dom skulle skjuta och skrek “eld upphör, eld upphör.”
—Ja, här står vi och pratar beredskap, sade jag.
— Min fru påstår att var gång man är borta på middag med dans så slår sig genast alla kavaljererna ner i någon hörna och pratar mynningsbleck.
— Ja, så häl- efteråt minns man inte obehagen och tycker det var rätt roligt att leka krig. Det är ganska hemskt.
— Apropå mynningsbleck och sånt så minns jag en gång när vi låg och sköt med kul-sprutegevär och generalen kom och inspekterade. Hahaha. Och rätt som det var fick generalen se att en av killarna inte hade någon sådan där väska att lägga tomhylsorna i. och då röt han: Var har ni väskan??”
“Den har jag glömt, general!”
“Jaha, och vad har ni vidtagit för åtgärd?”
“Jag har anmält det för furi-ren, general!”
“Nå, och vad sade furiren då?”
“Nästa gång glömmer du rumpan, general!”
(Red Top.)
1,055 mejerier har lagts ned.
STOCKHOLM — Nedgången i mölkproduktionen under fjolåret stannade vid 2.7 proc, jämfört med rekordåret 1950, framhåller Svenska mejeriernas riksförening i sin årsberättelse. Under senare halvåret 1951 blev nedgången dock mera markant och för december noterades en minskning med 9 proc., en siffra som stätt oförändrad även under 1952 års tre första månader.
I fjol exporterades 26.300 ton smör mot 14,498 ton 1950. Fjolårsexporten var en av de | största som förekommit inom svensk mejerihantering. ex-i portresultatet far dock inte ' överskattas vid bedömning av 1 framtida exportutsikter. Efterfrågan var stor från flera län-' der men utan att någon regel-ounden framtida export kan påräknas.
Mejerismörets andel i den to-। tala matfettförsörjningen har sjunkit frå 57 proc. 1950 till 49 procent 1951 och var 1939 48 I procent. Osttillverkningen öka-' de med 576 procent till 54,000 ton.- Även mesvarutillverknin i gen ökades avsevärt.
Rationaliseringen av driften vid mejerierna har fortgått. Under 1951 nedlades 21 mejerier och tillkom ett nytt mejeri, varigenom antalet driftsplatser nedgått till 617. Sedan organisationen började sin verksamhet 1933 har 1.055 mejerier eller 63 procent av det dåvarande antalet lagts ned.
De visa människorna är det värsta som finns. De där varelserna som vet hur allting bäst ska’ göras, från att äta kräftor till att plåstra ihop olyckliga äktenskap.
föräldrar.
söktes sågverksdistrikten runt | En son föddes
Prince George av direktör P. G. { den 14 juni 1952 till Mr. ocli Börser, chef för en trävarufir-j Mrs. H. E. Ljunggren, Swift ma i Ljusdal tillsammans med I C8rrent.
sin sekreterare Mr. Nils Eriks- [ I Viceroy
son. Mr. Börsers ärende till Ca-[ vigdes den 6 juni Clarence W. nada var att besöka den stora; Johnson från Pangman vid Miss
_____	_ båtlanterna, och jag greps av
Jag stod där med min arm om en vild längtan att fä vara med henne, men så med ens gled hon ombord, på väg till främmande från mig. åh. hon kunde vara ’ himlar och hamnar där jag viss-hal som en ål, Anna. Hon tog
några danssteg bortåt vägen, och då hon kommit förbi An-
June Marie Mossing från Vice-roy. Vigselakten förrättades i St. Olaf’s Lutheran Churgh och
öfficierande pastor var Rev. H. och du, Anker?
t® att det väntade mig glädje och sorg bortom allt jag hittills mött.
Till slut kunde jag inte tiga längre. Rösten skalv då jag frågade :
—Varför blev det inte Anna
Frostad.
Han ryckte på axlarna och sa j tonlöst:
City____
-------State.
SCANDINAVIAN AIRLINES SYSTEM
Dept. 20, 30 Kockefeller Pkiza, New York 20, N. Y.
Please send me freez illustrated literature (in English) on SAS' famous Stopover Plan.
Na me______________________ __________________________________
A d d res»____________________________________________________
HEM TILL
SVERIGE?
Med SAS nya Turistklass flyg
kostar en resa New York — Stockholm endast $338.10 (U.S.) enkel, $608.60 (U.S.) tur o. ret.
Goda måltider serveras till laga priser.
• Känner Ni till SAS' berömda Stopoverplan? Tack vare den kan Ni besöka England och Frankrike utan extra kostnad. Sänd in kupongen eller besök Er resebyrå.
New York • Chicago • Seattle • Minneapolis • Los Angeles • Detroit San Francisco • Cleveland • Washington • Philadelphia