No.19 Subscription $3.00 per year. MINNEN FRÅN SVERIGE I Dalsland på 70-talet Frå sjön Lelången som ingår i Dalslands kanal. I min barndom på 1870-talet stängdes verkstäderna och ar- var Bäckefors, som ligger mitt betarna tillsades att tukta ral- NYA SVENSKA PRESSEN Vancouver, B. C, Torsdagen den 15 maj 1952. Single copy 7 cents. Stora 1:maj-möten i Sverige Stockholm den 5 mai CASNE) tionen, men ett besvikelsens år Sträng. I Luleå och Boden, cen-E ? ökad ibrståe^se f^r den med tanke pa kamPen mot in-|trum för de senasle a^löjade svenska utrikespolitiken håller nation’ ,sade Landsorganisätio- kommumstspioM forktera-på att bana sig väg i USA sade aens, °rdforande Axel Strand i,de civilminister John Lingman 6 6 - ’ 'Norrköping statsminister Tage Erlander i sitt första maj tal på Gärdet i Stockholm. De som förutspått Sveriges isolering och ensamhet till följd av den alliansfria politiken har inte fått rätt. Under mitt besök i USA hade jag till- Vol. XV SMÄLANDSBYGDEN SKAPADE INDUSTRI, BLEV SJÄLV OMSKAPAD Småland är namnet på landet det kära, står det i Smålands- att svenskarna inte kan finna sången. 1 Småland känner man, Jsig i att ett litet fåtal inom lan- att en av hemligheterna bakom ti IL den berömda företagsamheten Lingman: Arbetarrörelsen har d£ säljer eller förråder ingen misskund med spioner och |frammande atater vad forradare. Ibyggts upp till skydd för fol- I Göteborg och Kungsbacka Jkets säkerhet. Med förrädare talade socialminister GunnarIhar svensk arbetarrörelse al- som fälle att söka klargöra vår ut- < Sträng. Han angav 1940-talets drig haft någon misskund. I rl—•—* tiii tätorterna av Västerås talade försvarsminis- rätt och slätt varit hembygdskänsla. Men kärleken till hembygden har här gjorts matnyttig, i stället för hembygdsförbund har man här skapat industrier. Nöden har trollats om till välstånd utan socialrefor- .iciiie aiL bona Kiargoia var uv- dfefSåä?eiDd^^ Dsn bka^120>000 jordbruksanställda och tern Torsten nrnhUm .t-1 &S..bka många utlänningar inom ikommande skattesänkningarna mer. bmaianus lureuagaaumcv Frinndor v -i aOi e* a 11 näringslivet som huvudorsaken och kommunikationsmini s t e r är ett kapitel om den svenska ntnn 4var In & a ce^na till att bostadsproduktionen in-'Sven Andersson hävdade i Mal-fattigdomens betydelse, skriver ande förstaels ^1 -0 k te kunnat hålla takt med efter- mö och Landskrona att levnads- signaturen Kald i Svenska Dag- plicerade de europeiska problemen är. Statsministern betecknade kommunisternas missnöje med hans Amerikaresa som avslöjande. 55,000 samlade på Gärdet i Stockholm. Nilsson om de mer. Smålands företagsamhet Ifrågan, trots att en halv miljon iförhållandena trots inflationen bladet, nya bostäder byggts sedan 1940. stadigt har förbättrats efter' Trots försvarsansträngningarna'kriget under kriget och den bestående byggnadsregleringe visar 1940- talet, Det händer, kriget. Om vi kunde vända till-1-..._______________4„„,,4__ baka till de låga priserna och arnamoti akten dsregleringe visar 1940- lönernas år skulle säkerligen “bostadsnödens decenni- varken familjerna eller före- um”, en starkare nyproduktion tagarna och köpmännen välkom-än någonsin tidigare, sade hr|na den tiden, sade han. att hönshus i in n e n å 11 e r Inrikespolitiken var i övrigt temat för de trehundra första- Omsvängning för svenska jordbruket Priserna låg under världsmark- lägre än konsumenternas in- höns. Men oftare står det maskiner där. Oberoende av hur de småländska småindustri erna utåt ser ut har de ett gemensamt: Bygden har skapat industri och industrin har omska-pat bygden. De har egentligen en egenskap till gemensamt, nämligen den att det i Småland i Dalsland, ett litet trivsamt in- larna. vilket de också gjorde .temat för de trehundra första-dustrrsamhälle med omkring 200 med besked. En del rallare kom maJtalarna över hela landet. I invånare. Utmed Bäckeforsäl- undan i skogen, medan andra |sjtt anförande efter demonstraven, som bildar flera vattenfall, burades in i iskällaren för att jDonståget genom Stockholm, låg de små industrierna, först nyktra till och svalna av. Jsoni också rymde en internatio-sågen och kvarnen, sedan smält-1 ,. ... , n nell fanborg med stjärnbanéret 'vtoÄÄÄ ”än^. 3? a"dra ”»“?“• ........... —■-----------------lUXjruter «.r «™»ea« gar oara ma på besök. 1 skolan bad'vi iv-lHStÄSm*rar”S“iri?LD‘ sXenska Jordbrukspriserna knappt en tredjedel, eller cirka rigt att få fara till Dals-Ed den 'stabihsenn^som c^nn^nmXl ^S«Un^er PraktLskt ta»et hela 2,500 miljoner kronor direkt till dagen men beslutet dröide Såa "”ä8 4S°rJ gynnsammaie iy40-talet under varldsmark- jordbruket enligt konjunktur-uagen men uestuieL oiojae. öa an forra året Den strama eko- naHsnivJin och var ännu vid institutet*; heräknino-ar De Ärli iragade lararen om vi trodde 'nomiska nolitiken skall fnrtaät Via inst,ltutets beraKmngar. ann att vi skulle dö om vi inte fick- pontihen sKaii loitsat-, 1950-talets början 200 miljoner ga konsumtionsutgifterna i lan- au vi sKune ao om vi inte nch ta sade han, och vi ha klart för lä<,rp npr år räknat men hever det för livsmedel kläder hostä se kungen, och da svarade en at4 svsselsättnino-smöilio- ^.gre per ai , “ggei het loi nvsmeaei, Kiaaer, uosta- av noikarna- “Ta’” Vår snälle il aI1 sseisattmngsmojlig- |jOr narvarande lika mycket over der m. m. uppskattas till cirka och godmodige lärare skrattade i^födorar”^ 'denna nivå beräknar jordbruks- 18,000 miljoner kronor, hjärtligt och sade att blev det imåg^^^^ Jordbrukets _ “t* fSö?rpnroduktaioä“ som vägrade att svälta ihjäl i 4ia^„4 4 „ miljoner 101 proauKiions < ra„i„;n„4 Han gjorde tafatta, osäkra för-|bundra inbjudna gäster, vari-S wen ibland riksmarskalken, statsmi- Han blev njtern> ecklesiastikministern, ar-^hug upptägen i orrarnas krets kitekter konstnärer och inreda-utan försvann till«slut från my-^' ren lre var * t» *. 4 i ,,, Med ombyggnaden av — Det utsoelas våldsamma', , ________ net till smält- och' stångjärn, som kördes till Billingsfors för att därifrån skeppas vidare på kanalen. Bönder och torpare var förpliktade att köra järn, och man såg långa rader av fo-ror av järnkörare mellan de båda bruken. Far arbetade en tid vid Billingsfors bruk, och Mor brukade bege sig dit för att baka bröd arbetsbesparande maskiner. Det fattiga Dalsland har blivit Mrs. Minnie Halgren Milaca, Minn. rikt. SVENSK FILMARE FÅNGADE DRAMA UR FÅGELLIVET Vål?T prS dramer i skogen sadana har rår- gor An(jreas Lindblom, fullföljt T°L?n‘}r’ A™e Sucks- Len linje han började 1934, då dorff. Jag har t. ex. filmat tjad- Iskansen efter kristallsalongens hoxningsmat-1 brand förvärvade dess tomt och rrod1’T?äa !b and ?a,ler hv ^ kunde göra den nya huvuden-od. Tjadrarna gar emot skedde efter en arki- .andra precis som kamparna i en ^ekttävlan, som vanns av blivan-boxningsnng. De låser fast var- ... LCitU VC* » icill, öviu » v». ---- de nya Sollidens arkitekter A. ändra med nabbarna och står von gchmalesee och Adrian La-hoppressade med kropparna enda| ^an fick den fina rull-aa trappan, Europas längsta, naie. Sedan försöker de valta. mas hoppressade med som kung Gustaf invigde 1938 men En mästerlig filmprestation omkull varandra, och den som|ku,ng Lf ‘ått A år med •mvliwn utförts av regissör först 'sedan har det gått 14 ar mea åt honom — bröd fanns ej att har nyligen utförts av regissör först kommer på L O To rv VT o v» Q X v» xJ o K 4N »• ■ A o G i1 z*lr o rl 4* rl i 11 1 W W o 1 ' l a i> « Z-11 a Xi 11 — l, . 1. köpa. Jag var 8 år då och fick'Arne Sucksdorff djupt inne i'handlas tilis han halvt^nedvets- jjF1? t^å tnmm^å^sorn ofta följa med. Ibland var det de småländska skogarna i-lös blir liggande, medan den någon snall järnkörare som lät Ljungby trakten. Tidigt en mor-segrande tuppen uppsöker sin'eV Lu vinter ta mig åka på lasset, fast det var gon, just i sjäjya p-vnino™ Iha™ tw är O44 |Wart att sommar ocn vmier w tungt nog ändå, medan han blev han vittne till hur en rac- gick bredvid och höll i töm- kelhane — en korsning mellan marna. Jag kunde sedan stå i,tjäder och orre — förgäves flera timmar och se på båtarna i försökte få delta i orrtupparnas slussarna vid Billingsfors. Ispel ute på en vidsträckt myr. I slutet av 1870-talet öppna- Han såg hur rackelhanen drevs des Dalslandsbanan för trafik, I bort gång på gång och han be-och dessförinnan hade det varit varade det sällsamma skådespe-många hårda duster mellan let till eftervärlden via 1,800 jarnvägsbyggarna och bruksar- meter film. betarna, eller mellan “rallarbu-j — Något liknande har mig sarna’’ och “träskoadeln” som'veterligen aldrig filmats, berät- gryningen, höna.Det är fantastiskt att se. Iklar‘ s?mSes modernaste ur en rac- Dokumo.MUm» blir full 1'XSng» med Ä av sådana spänningsmoment.1 Den lovar att bli så fängslande att den troligen får långfilms-format. Storyn är skriven av naturen själv — en utomordentlig bundsförvant, tycker Arne Sucksdorff. servering, med lyxmatsalar och nio skilda festvåningar för sam- de »kallade varandra. En gångitar Sucksdorff, som håller på hade rallarna på en marknad | med en dokumentärfilm om stärkt sig med brännvin och r~~- skulle förstås slå ned hela bruket. De började med att slå in fönstren i sömsmedjan, och när förmannen kom ut kastade de människor och djur och därför med sina medarbetare har tillbringat den sista månadens nätter ute i skogen. Det var ett gripande och fascinerande drama, Hans dokumentärfilm “En 'indisk by” fick varma lovord när den för en tid sedan visades vid filmfestivalen i Cannes på franska Rivieran. Tillsammans med filmen “Hon dansade en sommar” räknades den som en av de främsta i konkurrensen ■ om filmfestivalens Grand Prix. sig över honom. Han slog ned’som utspelades därute i skogen, tre av dem innan han fick ett (ett drama som bara det skulle slag i huvudet av en sten och ; kunna ge stoff till en hel film. Stockholmarna åt i påsk manlagt 700 personer. _____ Vi har velat göra restaurangen så effektiv som möjligt, säger professor Lindblom, det behövs när man tänker på att medeltalet Skansenbesökare en sommarsöndag är 23.000 personer. Samtidigt skulle inredningen vara vacker och omväxlande med mycken konst att titta på. Självserveringen, som öppnar vida portar mot terassen har en relief i röd sandsten av Stig Blomberg, föreställande midsommardans, som är en gåva ^v Stockholms fackliga central. Golvet ar av Yxhultsmarmor, INGA SURA MINER HÄR Avsked kan vara dystra ögonblick, då man skiljs från de kära och ger sig ut på egen hand. Men ett avsked kan också vara glatt, särskilt då man återvänder efter lång tid i främmande land. Då är avskedet bara början på resan hem. Och det var just var avskedet från New glädjefyllda. smittande leenden faktiskt tävlade med den heta vårsolen och tillsammans fick de medpassagerarna på Svenska Amerika Linjens “Stockholm” att känna sig på sitt bästa vårhumör. Fru Blomberg har varit bosatt i Washington, D. C., Där tio miljoner ägg. De flesta av------- dem kom från Skåne, Halland,!och stolarna är klädda med ny sjönk ihop medvetslös. Men då IVi fick se rackelhanen sitta i Blekinge och Gotland. • (Forts, på sidan 6) York betydde för tvååriga näp- maken kapten Gösta Blomberg na Marie-Louise Blomberg och I har varit biträdande flygattaché hennes (lika näpna) mamma, .vid svenska ambassaden, fru Barbro Blomberg. Deras -----------