NYA SVENSKA PRESSEN
No. 2
Subscription $3.00 per year.
Vancouver, B. C, Torsdagen den 17 jan. 1952.
Single copy 7 cents.
Vol. XV
MINNEN FRÄN SVERIGE
KIRUNA
Norrsken och Midnattssol
Vårlik jul i Sverige Genomgripande kommun- Religionsfriheten
Liksom Västeurona i övrirt1 g	■	_ ■■ ■ ■ ■ | fa	genomförd
reform har tratt i kraft
Liksom Västeuropa i övrigt
Kebnekaise, Sveriges högsta te komma ihåg att vi någonsin
fjäll, har kanske nu förlorat
var förkylda, och färgen pä
mycket av sin mystik, men vi | kinderna var sannerligen äkta, barn tyckte alltTd det var stor- När sjön frusit till var det en artat när vi on enicVoneVinr rk.tr । underbar syn. med malmberget
artat när vi en solskensklar dag
kunde se dess snöklädda hjässa Kiirunavaaras hundratals ljus
hade Sverige en ovanligt mild barjul, men på annandagen kom snön åtminstone till de fullbelagda turisthotellen i Norrland och vid nyarsskiftet drog svåra stormar fram utmed kusterna. Annars utbredde sig en ny vår söder om det övre Norrland:
Omkring 1,500 landskommuner träffande kommunala fonder.
från vårt köksfönster i Kiruna, speglade i den blanka isen. Det den berömda malmstaden långt var ett sagoland.
norr om Polcirkeln som numera
är världens till
lades all stadens
största stad.
Efter nio månaders
ytinnehållet bästa" kälkbacken backen, att man
kom våren, den välsignade våren, som en befrielse. O, vad vattnet forsade i dikena, det var massor som måste forslas bort innan marken var snöfri!
vinter mar och ben var
och där sam-ungdom. Den var nog Stålinte bröt arett under.
Inga sura miner såg man i Centralskolan, där vi sökte släcka kunskapens törst. På den ti-uen var den nog en av de allra modernaste folkskolorna i Sve-
Malmstaden i polarnattens belysning.
Vi barn sprang som yra kalvar, rige. Fri tandvård och fria böc-letade efter vårblommor och ker hade vi. Skolrummen var försökte gä barfota. Våra möd- Jjusa och trevliga, och gymna-
rar och mostrar däremot hade ett styvt arbete med att ta ut innanfönster, skura och städa, och vädra och piska kläder och ; sängkläder tills det inte fanns ett dammkorn kvar.
De stora elektriska lokomoti- j ven som drog de langa malm-fyllda tågen till Narvik, exporthamnen pa norska sidan, var en daglig syn för oss. 'Att den rika malmen, som kom från malmbergen vid Kiruna, Kiru- j navaara och Loussavaara, var världsberömd, det tänkte vi inte på. För oss är Loussavaara framför allt den idealiska platsen för våra strövtåg. På midsommarnatten skulle vi all-
tid upp till toppen och över pä
försvinner	i Som Dagens Nyheter under-
Samtidigt som det framåt- ^eL
strävande Skillingaryd i Små- [ L	en fT
mogna bohuslänska hallon ploc- land blev köping på nyåret och - självstyrelsen* Storkommuneid kades i Tanum. penséer prun- flera andra samhällen steg en 18Jal's9Te>sen. btoikommunei-kade i blågula rabatter vid Uddevalla och samma färgkon-sfellation bjöd Närke på med Blåsippor och gullvivor. I Träd-
grad i den kommunala rangskalan. försvann omkring 1.500 landskommuner från Sveriges
Till övriga viktiga reformer från och med 1952 hör främst den nya lagen om religionsfrihet, som ger varje 18-årig svensk obehindrad rätt att utträda ur statskyrkan. Hittills har praktiskt taget alla svenskar hört till statskyrkan, även na medför visserligen en till- majoriteten av frikyrkornas växt i den kommunala tjänste-- medlemmar. De främsta frikyr-- -	korna är Svenska missionsför-
går’n i Göteborg blommade salg, jasmin, olvon, ljung och ärenpris. Höstsådden står ovanligt fin i Skåne, i Småland blom-, mar vltsippoor och i Visby röda rosor. Stockholm hade den varmaste julen på 20 år.
Trots rekordtrafik med exempelvis 120.000 resande från Stockholm och närmare 18,000 från Malmö till Köpenhamn flöt jultrafiken väl ihop. I den mörka juldagsmorgonen kastade facklorna sitt sken över de flesta av Sveriges femtusen kyrkor. Och fullt traditionsenligt läste Anders de Wahl från Skansen in det nya året med Tennysons “Nyårsklockorna".
administrativa karta, sorggfullt förberedda reformen trädde då
Den om Rommun i kraft
• mannakåren på de kommunala förtroendemännens bekostnad i — en tredjedel av de cirka i 150,000 kommunalmännen be-
bundet med 106,000 medlem-
le, med präktiga hem, fina sko-
Kvar blev 821 landskommuner med genomsnittligen över 4,000 invånare. Flertalet av de forna 2.281 landskommunerna, som nu nyindelats genom sammanslagning och andra omläggningar. hade mindre än tusen invånare. Manga ärevördiga sockennamn försvinner administrativt sett, men de blir kvar i församlingsnamn och i jordebo-ken som ger besked om Sveriges jordegendomar. En reform av pastoratsindelningen förbereds också. Kommun reformen har medfört komplicerade omläggningar av landsfiskaldistrikt. fögderier m. m. och invecklade nydispositioner be-
räknas bli “arbetslösa”, många av dem inträder
men som
mar. pingströrelsen med 000. baptisterna med 40,000, frälsningsarmen med 12,000 medlemmar.
100.-drygt med Där-
lo, och andra vä. utrustade in-, R^ Kiruna kyrka, som av malm-
stitutioner av olika slag.
hel- eller deltidsanställda tjänstemän för att sköta kommunernas växande sociala och kamerala uppgifter. “Något hot mot självstyret ligger inte i detta. Snarare kan man tala om en rationaliseringsprocess, motiverad av de ökade krav som ställs på den kommunala verksamheten. De små enheternas bristande resurser att möta dessa krav utgjorde en långt större fara för självstyrelsen.”
drygt 35,000 och metodisterna till kommer 5,000 fribaptister ,6c h 3,000 sjundedagsadventis-ter. De ledande frikyrkorna har uppmanat sina medlemmar att utträda ur statskyrkan, men det är ännu osäkert hur många som kommer att följa maningen. Drygt 6,000 judiska tros-bekännare och lika många katoliker finns enligt senaste uppgifter bland svenska medborgare. Genom flyktingtillströmningen under och efter kriget
Tidningen räknar med delvis., uppdämda investeringsbehov “a1* antalet medlemmar i de 14 för över en miljard kronor i de kat, ilska församlingarna i Sve-nya storkommunerna, speciellt' r*&e stigit till cirka 20.000 och i ålderdomshem, nya skolor med nian beräknar att antalet kato-■ *	liker inom Sveriges granset är
stiksalen var väl utrustad. När vi marscherade in, sjöng vi: Gymnastiken skall ge oss tillbaka
den styrka vi svenskar har haft, skall göra oss friska och raka, ett folk utav skönhet och prakt, tralla-------
Denna sang^t pä samma me-lödi som “Där gingo tre jäntor” — behövde vi bara gnola för att genas» bli -käppraka och kvicka i vändningarna.
Var tindrar väl stjärnor så klart som på en Norrlandshim-mel? Och norrskenet, méd sitt fantastiska fyrverkeri, kunde vi i timtal ligga i snön och betrakta. Det liksom brändes in i ens minne för att aldrig glömmas.
bolaget skänktes till försam-' lingen, invigdes 1912. Den har ett vackert läge mitt i samhället, med fri utsikt åt alla håll. Flera av Sveriges främsta arki-
tekter, skulptörer och andra
avvisas
“Valhemligheten heten måste
Stockholm den 2
och tryckf ri-skyddas".
januari.
konstnärer har bidragit till den. ( Tanken på att föreskriva of-Runt kyrkans tak ser man tolv fentlig redovisning för de poli-statyer, utförda av den kän- tiska partiernas och valpropa-
statyer.
de bildhuggaren Christian Eriksson. De föreställer ej de tolv apostlarna, som många tror.
utan symboliserar olika sk-mi-^ning.
gandans samt tidningars och tidskrifters finansiering i Sverige avvisas av en statlig utred-
tanke på den kommande enhets-skolan samt standardförbättringar ifråga om vägar, vatten och avlopp. Vid årsskiftet höjdes också de s. k. kommunala ort sa vdragen, som hädanefter ger total skattefrihet för ett “existensminimum” på 2.000 kr. för gifta och 1.400 kronor för ogifta i de högsta dyrortsgnip-perna. Staten får betala ut omkring 200 miljoner kronor om året i kompensation till kommunerna.
ungefär det dubbla. Kloster har varit förbjudna i Sverige sedan reformationen i början av 1500-talet, men får hädanefter upprättas efter särskilt tillstånd av regeringen. Religionsfrihetslagen medför slutligen en de! ändringar i fråga om dop, giftermål och jordfästning. Frikyrkorna får ökade befogenheter att förätta vigsel, och begravning utanför svenska kyrkans ordning tillåts om den avlidne så önskat.
stämningar. såsom förtröstan, övermod, fromhet, förtvivlan,
andakt, kärlek, ödmjukhet Lika innehållsrikt är det av templet. 1 fonden ser den vackra altartavlan, ett belyst sommarlandskap,
En sådan lagstiftning
skulle inte vara ett effektivt medel mot utländskt inflytande över svensk opinionsbildning, inre framhålls det i utredningen, man i Den som är beredd att ta emot
MINNEN FRÅN SVERIGE
etc.
I Tänk Trosa
Världens ände
prins Eugen. En dag, när han satt där och målade, frågade jag honom vad meningen var. Han svarade: “Ni ser hur grönt
sol-! utländskt understöd kan också avi väntas lämna oriktiga uppgifter
ändräT sidan, för ätt där njuta	1
av välförsedd matsäck. För att ÄTä i »i,	i,,	■ «. ■ ■ med stora roda tofsar,
halla oss varma lekte vi siste tin Ri paret ut eller något dylikt. p i ,Äviab hälsade Hof hlov Vall» i rlon fidio-a mnr-	naisaae
Det blev kallt i den tidiga mor-
gontimman. Ibland händer det att sjön, Luossajärvi, som sträc-
Från det idylliska Trosa, kyrkan med, klockstapeln.
om finansieringen. Anonyma inhemska bidrag bör inte stämplas som förkastliga, och en redovisning av bidragsgivares namn skulle strida möt valhemlighetens andemening. Ä andra sidan vore en summarisk redovisning utan bidragsgivares namn me-1 n i n g s 1 ös, Redovisningstvång । för finansiering av tidningar och tidskrifter kunde innebära risker för tryckfriheten, dä myndigheterna i extrema lägen kanske kunde ta en sådan lag till förevändning för ingripandet mot politiskt misshagliga tidningar.


alltig blir när solen strålai’ ned. Så är det också när Guds kärleks sol strålar ned i ett människohjärta.” Altaret prydes av a n en IPWP lappar i bön framför 1' C p1' horset, och till höger i koret och göra affärer. Mycket kaffe	?ran
•	ken Båda dessa grupper har
också utförts av Christian Eriksson. Den fristående klockstapeln har två klockor, vars toner hörs vida omkring. På en av klockorna läser man följande ord av Albert Engström:
,------------ ------- — (Stig. min klang, mot sol och mot
stor julgran, med hundratals; norrskensbågar vida lampor, upp i stadens centrum. J Väck sovande fjäll, slumrande
alltid. De kom för att
mössor kom in “Poris,
ker sig mellan Luossavaara och	q31
—	&	i ar också deras förtjusning. Se-
dan drog de ut över den isbe-
Kiirunavaara, inte är isfri ens till midsommar.
’ lagda sjön, och de länga raderna
En resa till Jukkasjärvi gam- av renar och pulkor var en ståt-i lig syn som man aldrig glöm-
la kyrkby, omkring tvä svenska
mil från Kiruna, var alltid en stor upplevelse. Vi besåg kyrkan, med den vackra altartavlan, lappskolan, den torvtäckta kåtorna där lappbarnen bodde, och begravningsplatsen, belägen på en ö i älven. Den äldsta delen av kyrkan är från 1600-ta-let. År 1681 kom tre franska upptäcktsresande till Jukkasjärvi, och i kyrkan hänger det en minnestavla från deras besök. I en vers på latin talar de tre resenärerna om att de tidigare farit vida i Europa. Afrika
mer.
Om jularna sattes en jätte-
Det blev en mötesplats för ungdomen, och där lekte vi jullekar och avslutade kvällen med en
slingerdans genom staden. När jul- och nyårstiden med sina fröjder var över, märktes det
hur dagarna blev längre, och så började solen visa sig igen. På Fettisdagen skidade vi alltid till'
myr och mo
Vig åt arbete i fält, som fruktsamma bida
Vig dem till sist en gång åt den eviga tystnadens ro.
Varje lördag klockan 6 ringer klockorna in sabbaten, och folket lämnar sina arbeten.
Sverige numera immigrationsland
Verkligen? Ne-ej du narras!” “Visst inte. Jag ä’ från
Sverige rymmer f. n. närmare Trosa.”
“Trosa? Men ingen kommer
Tuollavaara, en halv mil från ^blan^ kommer kanske en lapp
en kvarts miljon utlänningar, av vilka 200,000 har stadig hemvist. Sedan mitten av 1930-talet har Sverige varit ett in-vandringsland, konstaterar Handelstidningen i Göteborg, även
ra, en naiv mn iran tt—"T	~	—^e.om nettoinx andringen på 30-ta-
Fettisdagsbullar hade akande pa sina skidor, sökande let bara rörde sig om några tu-_____________________________-	....... vann mjölk na^on förlorad renkalv, och när sen personer årligen. Men under ödén^tihs vPnu ha komm^	kundZvf köpa “och det var ett han hör dockorna stannar han hela 1940-talet var invandrin-
väldigt stim och stoj. Med skid- ocb tar av Slg mossan-	gen i genomsnitt över 25,000
, na	I » W	M -C • an. an. .n an ann n. na	I t 1 •	TA  .... *   - T    _ _
Kiruna.
och Asien, och “Haft underbara vi i ryggsäcken.
där världen slutar.
Det är en säregen stämning
varm
lighet.
Ofta har jag undrat om någon i Trosa ännu kommer ihåg den vilda amerikanska tösen som bodde där vid början av första världskriget. I ett och ett halvt år prövade jag på nästan allt som en flickunge kan hinna med. Jag lärde mig simma, ro och segla, ramlade i ån både vinter och sommar klättrade på hölass, vallade kor och gick vilse i skogen, slog kana och åkte skridskor, fick kikhostan, gick i småskolan •— hos fröken Mörk och fröken Carlson — och lärde mig läsa. Jag hittade gömställen där liljekonvaljer växte som i drivor, där det fanns smultron stora som jordgubbar, och där det fanns gullvivor som var nästan, halvmeterhöga. Jag lekte butik med stenar och vikter smörblommor som smör och ogräs som spenat, och jag hade också en stor ladugård med grankottar som djur. Jag gick på julgransplundringar, dansade ringlekar och åt den hemska lilla julgranskaramellen som låg inlindad i massor av pappersremsor.
Men mest av allt bara strövade jag genom stan. På vardera sidan om Trosaån fanns en gata, östra Gatan och Västra Gatan. Dessutom fanns en gång utmed ån på ena sidan, och delvis också på den andra. Vid torget var (Forts, på stdan 6.)
verkligen från Trosa!”
“Jo då — det gör jag.”
“Tänk, aldrig i livet har jag träffat någon från Trosa.”
Och så småler dom, och funderar litet, med huvudet på sned, och klappar mig ömt pä axeln.
“Tänk. Trosa! Världens ände!”
Strängt taget kommer jag inte precis därifrån. Jag är född i New York, men det var i Trosa jag “vaknade”. Där fick jag mina första intryck av stora
nc.a	< ox ...
igen i genomsnitt över 25,000
Nära kyrkan finner man en årligen. Denna invandring har vacker gravvård: där vilar dr [inte kunnat fylla hela behovet Hjalmar Lundbohm, Lapplands;av extra arbetskraft, men den _______ _____ ________..___________ har räddat Sverige undan ett vi ofta följa ter“ på videkvistarna, som vi se-' monumentet ser man honom i .allvarligt underskott-
sjön, dan prydde med kulörte papT^ieibild, med bilden riktad mot < Det finns i detta läge ingen
utflykter och annan vinter-
över Jukkasjärvi, helt olika den sport-syntes vintern ga fort. Då YP^er g^^^åyd
som präglar det moderna in- påsken och pingsten gått förbi ,	,
' ............. ”•	Som- började vi leta efter “kattfot- banbrytare välgörare.
dustrisamhället Kiruna.
markvällar fick
med på en båtfärd på
världen — ja le bara —
och
Loussajärvi. Alltid var det spe- persblommor. Vintertid var det Knrunayaara, och därunder la- anledning att längre betrakta; därifrån harstammar mina for-
i	i >	•*	< . t- t	-2.	. >	.	T XI ionrlo	• ** X + TT iolmnv j . ■ ri..xx i ___ ____]	__ n minnon Trncn ror min 1 rn.
Ät Hjalmar'de inflyttade som skyddssökare' sta minnen. Trosa var min barn dom, och den var ljuvlig.
leman med ombord. Att sedan smått om blomster, men nu sat-^s ?? ord' J -	■— ----v----- ----—„------------
landa på en holme, slåss med	fes frön, i burkar och solskens-Lundbohm. mannen av medbor-loch oss själva som välgörare,
myggen, stoja och leka, äta ka-	fönster, kala	rosväxter pyssla-	människovännen,	skön-	konstaterar tidningen. Flyk-
kor och dricka sockerdricka —	des om, och	snart började de	'letsMskaren. F. 1855. D.	1926.	tingströmmen från de nordiska
xter spira på	allvar. “Du mid-1. . Fosterlandets båtnad	blot-	grannländerna och Baltikum
nattssolens land. Du norrskens-land, Du oförgätliga!”
June Doyle
Vancouver, B. C., Canada
defi var livet, tyckte vi.
På sensommaren lyste hjort-ronens guld på tuvorna. Många gav sig ut för att plocka bären, som växer på myrar där ett
felsteg ibland kan bli ödesdi-
IClblcg ILMctllU ivd.ll Ull UvltJbtll”	«	« m
gert De solljusä nätterna hade NÄR PRINS EUGEN MÄLADE nu forsxmnnif, och rätt som det । . T T . VT i uinnv, var kom vintern. Tjocka klä-[ ALTARTAVLAN I KIRUNA der , vantar och pjäxor måste'	K' RKA
åter fram, men också kälkar, ■ Kiruna är det nutida
Sve-
skidor och skridskor. Backar-riges skattkammare, med den finns det gott om i Kiruna. Vart rikaste järnmalmen i världen.
Till Fosterlandets båtnad blot-1 gtannläntlerna tade han bergets skatter ru'
skapade staden.”
Signe Ruthstrom.
Houston, Texas.
och. under första hälften av 1940-talet tog emot av övervägande
Trosa, som ju ligger i det sörmländska kustlandet, är den minsta av Sveriges städer .Den är många århundraden gammal,
men har i dag
bara ungefär
1,500 körkort drogs in
i Sverige 1950 på grund
av
fylleri, och man tror att denna siffra ökat ytterligare under 1951. En ny , vägtrafikstadga som trädde i kfaft vid årsskif-
humamtära skäl, men flyktm-, tusen invånare. Vi kom dit gama har blivit ett oumbärligt | vårdag med en skärgårdsbåt tillskott till den inhemska ar- från Stockholm. Tänka sig, en betsmarknaden. De bör i stör- liten flicka som rest ända från sta möjliga utsträckning bere- New York med dess oväsen och
en
das svenskt medborgarskap, smuts, hur måste hon inte be-Tidningen understryker att in-j trakta den lilla, lilla staden, vandringen är värd att uppmun- ■ med sin fridfulla å och de sakta
tet, inför bl. a. filköming och man än gick användes skidor Kring dessa fyndigheter har det absolut förtursrätt vid huvud-eller sparkstötting. Jag kan in- vuxit upp ett modernt samhal-' led.
tra och att knappheten på ar- guppande småbåtarna, en och betskraft i Sverige ser ut att [annan kärra bli bestående åtminstone fx~ 11--------
med häst, och
hela detTa årtionde.
för blommor överallt! Det var en
saga — en saga som blivit verk-