No. 12
THE SWMSH PRESS

ii*^
NYA SVENSKA PRESSEN
Subscription $3.00 per year.
Vancouver, B. C., Torsdagen den 22 mars 1951
Single copy 7 cents.
vol. xrv
Kung Gustaf Adolf önskar Sofia-flickornas ledarinna, gymnastikdirektör Maja Carlquist, lycka på Amerika-turnén efter flickornas sista framträdande i Sverige före avresan.
Amerikanskt praktverk om svensk arkitektur
SVENSKA JOURNALISTER TILL U. S. A.
Ett tusenårigt horn
New York den 26 febr. (ASNE) “Sweden Builds” är titeln på ett praktverk om svensk arkitektur som Bonniers förlag utgivit i New York. Författaren är G. E. Kidder Smith, en ung amerikansk arkitekt, som under tre studiebesök i Sverige skaffat sig en synnerligen grundlig kännedom om svensk bygg-sadskonst från äldsta tidei- till våra dagar.
Den vackra boken ar på 280 sidor och illustreras med 685 fotografier och teckningar, av vilka sju äro i färg. Den börjar med en orienterande introduktion, som i breda drag skisserar den svenska arkitekturens utveckling från hedenhös till i dag, de intryck den hämtat från utlandet. Svenska sjöjdförenin-gens inflytande på smakens höjande, Gunnar Asplund och Stockholmsutställningen 1930, den kooperativa byggnadsverksamheten samt andra världskrigets verkningar.. Därefter ö-verlämnar Kidder Smith ordet till en av våra dagars främsta svenska arkitekter, stadsplane-direktör Sven Markelius, väl känd i Amerika bland annat genom den svenska paviljongen på 1939 års världsutställning i New York.
Nu börjar författaress egen huvudframställning, som logiskt börjar med “trätraditionen”. Här visas bondgårdar, fäbodar, kyrkor och klockstaplar, väder-
ALFRED ÖSTE
Svenska näringslivet baserat på privat företagsamhet
Omfattande undersökning belyser den enskilda äganderättens starka ställning; staten spelar stor roll inom kommunikationerna och på liknande områden.
För några är sedan utbjöds på en auktion i Tingsrydstrak-ten i Småland ett väldigt stort hom, och auktionsförrättaren framhöll, att det inte var något vanligt ox- eller kohorn. Nej, det var ett sådant där jättehorn som de gamla vikingarna drack mjöd ur vid sina gästabud, sade han, och man kunde också visa papper på, att det varit i samma släkts ägo ända sedan 1600-talet. En bygdens son, numera polisman i Göteborg, på tillfälligt besök i sin hemtrakt köpte hornet. Varken auktionsförrättaren och köparen hade aning om, hur märkligt det där hornet egentligen var. Det visade sig nämligen senare, att utroparen knappast överdrivit, när han betecknat det om ett gammalt dryckeskärl, använt redan av vikingarna. Hornet hade en gång för mycket, mycket länge sedan suttit på en uroxe, stamfadern för våra europeiska kre-atursraser, högviltet, som utrotades redan på 1500-talet — här i Norden kanske till och med långt tidigare.
Oaktat man här och var i Europa, liksom i Asien och norra Afrika, funnit skelettdelar och kranier med mer eller mindre väl bibehållna kvicken (benkärnor) av uroxen (Bos primigeni-us, som den heter på latin) och djuret fortlevat i historisk tid, är horslidor av en ur en stor sällsynthet. Horn är ju ett ämne som inte längre tål vid tidens tand utan lätt hemfaller år förgängelsen. Hittills har endast sex sådana där hornslidor varit kända i världen — två av dem kan man förresten få se på Livrustkammaren i Stockholm. Tre av de fyra övriga har påträffats i torvmossar i Nordtyskland, två i förra stor her tig-dömet Oldenburg och ett i Treten, Hinterpommern. Det fjärde företeddes vid ett sammanträde 1905 med ett veteskapligt sällskap. Zoological Society i London och är det enda i England kända hornet.
pusczan (pustan=alvaret) från vojevoden (fursten) Stanislaw Radziejovsky, på den tiden sta-rost (ståthållare) i Sochasczew år 1620.”
Hornet härrör tydligen från ett exemplar av den lilla hjord, som under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet fortlevde i en “djurgård” under de polska konungarnas beskydd. Det sista exemplaret av denna hjord, en ko, dog år 1627 i vildparken Jaktorowska, 55 kilometer från Warszawa.
Kungahornet är betydligt större. Dess längd är 64 cm. och omkretsen nederst mäter 34 cm. Medan Sigismunds-hornet rymmer endast 220 kbcm., har Karl XV :s horn en rymd av 2,250 kbcm. (litet mera än 2 liter). Hornet från Treten i Hinter-pommern har en yttre kurvatur av 76 cm. och en grövsta omkrets av 35 cm.
Göteborgshornet överträffar emellertid alla de tidigare kända med en längd på utsidan av icke mindre än 93 cm, det vill säga nästan en hel meter, och omkretsen nederst mäter 38 cm. Bjässen rymmer över tre och en halv liter. Hornet är också synnerligen ' väl bevarat. Ägaren har verkligen gjort det till ett dryckeshorn, låtit infatta det i en fot åv päronträdrot och försett det med lock av samma ädla och sällsynta virke. Och där står nu det kanske mer än tusenåriga hornet som ett prydnadsföremål utan like, beundrat av alla som fått se det och betraktat av museer världen runt. Egendomligt nog härstammar detta horn från precis samma trakt som Karl XV :s (de inköptes, som.,sagt, på.en
kvarnar och korsvirkesbygg-näder. Sedan kommer turen till kyrkor, slott och katedraler. Nästa avsnitt tar upp till studium alla tänkbara faser av modern byggnadsverksamhet -i svesska städer. Och sedan be-skrives monteringsfärdiga hus och sommarvillor, skolor och forskningsinstitut, sjukhus och social välfärd samt krematorier och kapell. Vi introduceras sedan till några av Sveriges nyaste och vackraste museer, rådhus, postkontor, brand- och järnvägsstationer, hotell, resta-'uranger (’samt konserthus och teatrar. Sportarkitekturen har inte heller bortglömts, och som naturligt är visas Stockholms berömda parksystem i en mång-fagld bilder. Kontor och butiker samt industriell arkitektur utgör ämnena för slutkapitlen.
“Sweden builds” är ett mäktigt och omväxlande dokument, som kan studeras med lika stort intresse av lekmannen som av yrkesarkitekten. Bunden i blått klotband kostar boken $8.50, och den kan rekvireras från Bonniers, 605 Madison Avenue, New York.
En trio svenska topp journalister märktes bland de 422 passagerarna ombord på Svenska Amerika Linjens “Gripsholm”, då den under befäl av kapten Sigfrid Ericson stävade in i New Yorks hamn i onsdags förra veckan.
Journalisterna var fru Pernilla Thunberger, Dagens Nyheters matexpert, som skall studera kon serveringsindustrien här i två månader; fru Margareta Sjöberg-Olsson, Expressens och stockholmspressens enda kvinnliga ledarskribent, som är intresserad i sociala och politiska problem, samt redaktör Alfred öste, Svenska Dagbladets välkände utlandsrepor-ter, som skall efterträda redaktör Per Persson som högertidningens New York-korrespon-dent.
Bland de övriga passagerarna märktes bokförläggaren Holger Norlin från Stockholm, samt Carolyn Stewart, en ung negerskådespelerska, som återvände hem efter en mycket lyckad turné i Danmark och Sve-
Sverige betecknas i Amerika ofta som åtminstone halvsocia-listiskt, men alla sådana beskrivningar innebär betydande överdrifter. En omfattande undersökning av frågan har nyligen slutförts av Svenska bankföreningen, och denna bekräftar att det svenska näringslivet alltjämt främst är baserat på enskild äganderätt och företagsamhet. Den övervägande delen av Sveriges naturtillgångar är i privata händer, och inom industri och handel finns det få undantag från den enskilda äganderätten och skötseln.
Många föreställer sig att statsdriften i Sverige är ett resultat av de två senaste årtiondenas socialdemokratiska styre, men så är i själva verket inte fallet. De statliga affärsdrivan-de verken växte i stor utsträckning fram som en följd av historiska och andra förhållanden i det länge inte bara glest befolkade Sverige. Detta utesluter naturligtvis inte, att under senare år statens ekonomiska inflytande fortsatt att växa, men det har då tagit sig mera
råden där det allmännas inflytande är viktigast. I båda fallen har stat och kommun sedan gammalt en stark ställning. Av den snabbt expanderande vattenkraftsproduktionen är 36% statlig och en mindre del kommunal, medan de privata kraftbolagen svarar för 58 procent. Den statliga sektorn vidgas nå-gas något när jätteanläggningarna i Harsprånget inom kort tas i bruk.
Konkurrens undveks redan från början när järnvägarna i Sverige började byggas ut i mitten på 1800-talet. Stambanorna uppfördes av staten och har alltid legat i det allmännas hand. Flertalet lokala järnvägar byggdes av privata intressen, men gradvis överförts i det allmännas ägo. Statens järnvägar svarar numera för 90 proc, av trafiken. Telefon och telegraf samordnades redan för länge sedan under statlig ledning. Vad radion beträffar äger staten den tekniska utrustningen, men programmen görs upp av ett fristående organ.
Staten och privata intressen
rige.
SVERIGE
SVENSK FIRMA ANLÄGGER
FABRIK I COLOMBIA
Sedan tillstånd nu lämnats av såväl colombianska som svenska myndigheter har Monark i Var-berg beslutat uppföra en fabrik för cyklar i Cali i Colombia, den första i sitt slag i det landet. Tillverkningen skall omf-fatta cyklar — till en början 15,000 årligen — och cykeldelar, och tack vare vissa statliga avtal räknar man med avsättningsmöjligheter även i Ecuador, Panama och Venezuela. Ordförande i det nya bolaget är Colombiasvensken Jarl Lillie-höök och verkställande direktör och fabrikschef blir ingenjör Åke Holmberg, Varberg.
Edsforsens kraftverk i Änger manälven beräknas bli färdigt under 1952. Vattenkraftsproduktionen i Sverige är till 36 procent statlig — privata företag 58 procent.
auktion
Tingsry ds trakten),
Bägge hornen i Livrustkam-maren har tillhört svenska konungar. Det ena, ett jägarhorn, har varit i konung Sigismunds .ägo, det andra, ett gammalt kruthorn från Konga härad i Småland, härrör från Karl XV:s samlingar. Sigismunds horn är jämförelsevis litet och oansen-
ligt. Den yttre kurvaturen mäter “endast” 46 cm. och det har
men bägge hornen är vänsterhorn och kap sålunda inte härröra från samma djur.
Uroxen må ej förväxlas med Europas bison eller buffeln (vi-senten), av vilken en liten stam ännu lever kvar, skyddad i djurgårdar och naturparker. Uren var ett mycket kraftigare djur och skilde sig både till skapnad och färg från vår europeiska bison.
Uröxeh var dé Torn^éririaiiSka skogarnas mest "eftersökta och jagade högvilt. Av huden förfärdigade man bl. a.- gördlar och fornforskaren Sven Nilsson omtalar, att “de gamla germanska
ynglingarna” brukade döda ur-
en inre omkrets vid grövsta än- oxar, varefter hornshdorna avdan av “blott” 16 cm. En in-1 togs och belädes med silverbe-skrift på polska lydei’ i över-1 slag samt användes som dryc-sättning: “Uroxehorn av den | keshorn. Den romerske histone-sista uren från Sochasczewska । skrivaren Phmus berattar, att
dylika dryckeshorn rymde en hel “urna” (gammalt latinskt mått motsvarande 3.93 liter). Uroxe betyder rätt och slätt vildoxe (av ur=vildmark). Köttet ansågs som en läckerhet.
Vid vilken tidpunkt uroxen utrotades i Sverige är svårt att bestämt framställa. Enligt gamla berättelser skall den sista u-ren ha fällts just i Konga härad någon gång i början av 1500-talet. Enligt somliga forskare skall uroxen icke ha funnits i vårt land efter istiden. Hur därmed förhåller sig är icke lätt -att avgöra. Uppgifterna skiftar även när det gäller övriga delar av Europa. Fast, som ovan är nämnt, den sista uren har dött 1627 påstår en viss Risingh i sitt verk “En Land-Bock” att han setf urar så sent som år 1671, och en annan herre vid namn Gartiani säger sig år 16-69 i en djurgård i Königsberg ha påträffat Auet och Visent, båda vildoxar, olikartade djur av samma släkte”. Ävenså lär uroxar ha levat i vilt tillstånd i en av gammalt fridlyst kunglig storskog, den s. k. Bielovie-siskaia Pustia, som vid Polens delning under kejsarinnan Katarina II :s tid kom under de ryska tsarernas välde. Denna enastående vilda djurpark, som omhuldats med största omsorg ända in på vårt århundrade, förstördes tyvärr helt under förra världskriget.
— Oswald Lindsten
SVENSK INDUSTRI FÖRDUBBLAD PÅ 15 ÄR
I jämförelse med 1949 ökade industrins pro duktionsvolym under 1950 med 4 prOc. eller från 195 till 199. På de senaste 15 åren har den svenska industriproduktionen för dubblats, påpekar I n d u striförbundets ordförande, direktör H. Ericson. Trots krig och krigsför-hållanden med brist på arbetskraft och råvaror har tillverkningen stigit med i genomsnitt 4^ proc, per år.
“KROMOSOMGRISEN” VÄXER OCH FRODAS
Professor Häggqvists berömda kromosomgris är på god väg att bli den vetenskapliga sensation som man hoppats på. Den triploida grisen väger nu ungefär 10 kilo mer än sina syskon trots att den hela tiden ej fått mer mat än de. Den är jämt hungrig men måste finna sig i en knorrande mage, eftersom experimentet eljest skulle vara värdelöst. Att ge de andra kultingarna mera mat skulle sannolikt betyda att de åt ihjäl sig!
En kubansk stuverl-
arbetare, Julio Boger i Havana, har fått en svensk guldmedalj. Med fara för eget liv räddade han i maj 1950 en svensk matros från att drunkna Havanas hamn.
indirekta uttryck, i skatte- och socialpolitiken, byggnadsregle-ring o. dyl.
över 90% av industriarbetarna sysselsatta i privatägda
företag.
Bankföreningens undersökning visar att 91 procent av arbetskraften i den högt utvecklade svenska industrin är sysselsatt i privatägda företag. Det viktigaste statliga industriföretaget är Norrbottens järnverk, som byggdes under kriget för att öka sysselsättningsmöjligheterna uppe i norr och minska landets beroende av den tyska avsättningsmarknaden för järnmalm. Staten äger också några mindre norrländska sågverk och massafabriker, som övertogs under krisen på 1920-talet. Dessa sysselsätter dock mindre än. en procent av skogsindustrins arbetskraft. I Kvarntorp, utanför Örebro, finns ett statligt skifferoljeverk, som tillkom av beredskapsskal under kriget.
Staten äger hälvten av aktiestocken i de lappländska malmfälten, som exploateras i privat regi av bolaget Luossavaara-Kirunavaara, och kontrollerar därmed 38 proc, av den svenska malmbrytningen. Staten äger bolagets preferensaktier och det privata Grängesbérgsbolaget den andra hälvten, stamaktierna. Hälvten av styrelsen tillsätts av regeringen, medan Grängesberg utser både styrelseordförande och verkställande direktör.
Kraftförsörjningen och kommunikationerna är de två om-
delar kontrollen av trafikflyget. Bil- och lastbilstrafiken är helt privatdriven, medan Statens Järnvägar skoter drygt en fjärdedel av busstrafiken och kommunala företag 14 proc. Återstoden handhas av privata bolag och enskilda. Den svenska handelsflottan slutligen ägis och drivs till 90 proc, av privata rederier.
Inte bara många vattenfall är statsägda, utan ända sedan den protestantiska reformationen på 1500-talet har staten ägt stora skogar. Den äger nu en fjärdedel av det svenska skogsbeståndet, men större delen av krono-skogarnas avkastning förädlas och säljs av privata bolag. Hälvten av den svenska skogen ägs av enskilda — främst bönderna — och den återstående fjärdedelen av privata skogsbolag. All brukad jord odlas av bönderna själva, och de äger den också till 93 proc.
Ifråga om detaljhandeln har konsumentkooperationen med sina 8,000 butiker en stark ställning när det' gäller livsmedel, där dess andel är 24 proc., men den svarar för endast två procent av den övriga detaljhandeln. Tobaksförsälj ningen är privatskött, men import och produktion sköts av ett stats-monopol, och ett annat statligt monopol har hand om både import och distribution av spritdrycker. Som ett bevis för privatdriftens dominans i det svenska näringslivet kan till slut framhållas, att 94 procent av affärsbankernas kapital innehas av privatbanker.