THE SWEDISH PRESS
Torsdagen den 15 mars 1951
Sidan 6
Guldlägret vid Alaska-gränsen
— Av ALBERT VIKSTEN —
Forts, från föregående no.
Efter 14 dagar började guld-grävarlaget att rusta för uppbrott. Ellis och en av bröderna McMillan gick den två svenska mil långa vägen till posten för att höra efter meddelande om vinterutrustning och hundspann. Intet besked. Att låta isolera sig på denna plats utan utrustning och utan möjligheter att komma därifrån annat än med privatflyg, som kostade pengar, var otänkbart. Jag beslöt mig för att lägga om expeditionens plan och senare under vintern ta Alaska från en annan utgångspunkt.
Avfärden föreföll nästan komisk. Vi hade lastat en stor vagn på ofantligt höga hjul en del av vår och guldgrävarnas
man undan sommarens vattentillflöde. Men det var oändligt svårt arbete, inte minst med tanke på de massor av bränsle man måste släpa ihop, där bränslet ofta förekommer ytterst sparsamt. Enveten vilja och änglalikt tålamod måste den gamle guldgrävaren ha. Hoppet var drivkraften. Man kunde
träffa på den drömda skatten. Några gjorde det, Men de flesta grävde och grävde bort ett helt stora ka-
liv utan att göra det pet.
Numera gör man och djupborrningar, ungefär precis var
stickprov Man vet man har
utrustning. För denna vagn spändes en Caterpillar eller bull-
guldet och hur mycket det är, om det ibär sig eller inte. Spaden och hackan som förr var viktigast spelar nu inte så stor roll. Det är caterpillars eller bulldozan, som vräker undan jordlagren. Det sker sommartid. Efter som den intensiva
stilla, luften kristallisk klar och ■ solskenets kyligt matta glans gav en säregen stämning åt den böljande vita väldighet som omgav mig åt alla håll. Där mot norr rullar Alaska upp sina i köld stelnade landvågor så långt ögat når att se. Samma enformiga svall av rundsvarvade kullar med luggig granskog i dalarna. Längre norrut skulle också skogen försvinna för de rullande tundrorna. Dit skulle vår planerade färd gå om ett par månader, om vi fick vår vinterutrustning och våra hundar. Detta om sysselsatte ständigt våra tankar. Och så vildrenen. Jag fortsatte min vandring. Snön var mjuk och föga mer än en fot djup. Ingenting för snöskor eller skidor. Det skulle vara lätt att förirra sig i denna labyrint av varandra på pricken liknande kullar, om man inte noga tog märke på de högsta topparna och hade solen att ange väderstrecket.
Säkert finns det bland Edra bekanta
landsmän som icke ha
SVENSKA PRESSEN
Speciellt Erbjudande
VACKRA PREMIER TILL ANSKAFFARE AV NYA PRENUMERANTER:
doza. Och så krälade vi uppför sommarvärmen tinar de yttre de branta bergssidorna upp på I jordlagren foser bulldozan det
På eftermiddagen tog jag en kylig paus och stärkte mig med den enkla matsäcken. Ingen-
höglandet, där yrsnön svepte te fram och en* genombitande vind gav oss en förkänning om Alaskas allvar.
Efter två dagar var vi åter i Dawson. Vinterutrustningen hade kommit, men intet hundspann kunde uppbringas.
« Ä Ä	SÄ
par man bort varje uns guddfö-
För EN abonnent
Modern guldgrävning är någonting helt annat än den gamla tidens, ungefär lika stor skillnad som mellan den gamla träplogen och traktorn. I båda fallen gäller det att komma ned till den gamla bäckgrunden, där det tunga guldstoffet ligger. Ofta måste man för att komma ned till bedrocken, som man säger gräva undan ett jordlager på upp till 20 fot och mera. När jorden ständigt är frusen,
rande grus och vräker det i sluiceboxen, en bred stål- eller träränna med tvärslåer som bäckvattnet störtar igenom och tvättar ut det tunga guldstoffet,som lägger sig i rännans botten under det att sten och grus följer med vattnet. En sak är gemensam i gammal och ny guldgrävning — vaskpannan. Den måste även en modern vetenskapsman begagna för att ta ut proverna och den måste en modern guldgrävare också ha, när guldet skall finrensas från sluiceboxen. Den kallar man “clean up” och då motser man med spänning slutresultatet. Nög tar man mycket mera guld
„ -	- .	. på detta rationella sätt, men det
gällde det förr att tina sig ned är en oerhörd dyrbar drift. Bull-i hålor och treva efter guld- jozan dricker mängder av kornen nere vid urberget.. Det- brännolja, som genom befrakt-ta var vanligtvis vinterarbetet, ningkostnaderna är synnerligen då man lade upp den guldföran- dyrbar. Därtill är befraktning-de jorden i högar och vaskade en av au teknjsk materiel dyrbar.
Guldgråvargänget i Moose Creek befann sig i uppbrottsstämning, när vi anlände, och sluiceboxarna frös till is. De skulle ge sig av och lämna bostäderna till oss, som nu väntade på hundspann och vinterutrustning. Det viktigaste för oss var att undersöka möjligheterna för fångst av villebråd. Hundar är ett matfriskt släkte och behöver en hel del kött. Guld-grävarna var ytterst pessimistiska. Visserligen hette platsen älgbäcken, men någon älg hade de inte sett, knappast något spår. Och vildrenen den var helt borta. Vi gav oss av tidigt följande morgon. Bill Mc Millan tog sig också ledigt. Nu skulle det bli stor jakt.
När vi nått upp på berget de-
ut guldet under sommaren. Genom att gräva i tjäle kom
. . . the letters start. Then many readers of THE CHRIS-TIAN SCIENCE MONITOR tell the Editor how much they enjoy this daily world-wide newspaper, with such com-ments as:
“The Monitor is the most carefully edited r. ews-paper in the U. S. . . .” “Valuable aid in teach-ing . . .”
“News that is complete and fair . . .”
“The Monitor surely is a
■ reader’s necessity . . ."
You, too, will tind the Monitor informative, with complete world news . . . and as neees-sary as your HOME TOWN paper.
Use this eoupon for a Special Introduetory subseription — 3 MONTHS FOR ONLY $3.
lade vi upp oss för att under-
och de mycket eventuella hundarna. Men när jag gick över till en annan kulle fick jag se en plats där mossan var uppkastad över snön. Ett hål var upprivet under ett stenblock och runt omking var väldiga spårstämp lar efter en björn. Avtrycket av klorna gav bestämt besked. Det var en grizzly. Ett utomordentligt tillfälle att äntligen på allvar få pröva min präktiga Huskvarnastudsare. Utgångs-spåret gick i nästan rak linje ned i nästa dal. Jag tittade på klockan. Tiden var knapp, men om björnen gått i ide fanns nu ett fint tillfälle att ringa honom till nästa dag. Terrängen var omöjlig nere i dalen. Jag beslöt att ta bergskanten för att med kikaren undersöka djupet under mig. Om en halv timma korsade jag spåret igen. Björnen hade gått i rak sträckning upp till nästa kulle. Ned i nästa dal gick spåret vidare uppför. Uttröttad satte jag mig för att pusta ut. Med ens reste jag mig helt överraskad. Kullarna mot norr var borta i ett mjölkvitt ljus. Dimman, polar-dimman! Den kände jag sen förr. Här var ingenting annat att göra än att vända. Skulle jag för säkerhets skull följa mitt eget spår tillbaka? Det skulle ta många timmar. Jag tog sikte på en kupol i närheten av lägret och började hemfärden. I nästa ögonblick var himlen helt omtöcknad. Solen stod söm ett porslinsfat. stor och kall över horisonten och var till slut helt borta. Ett fint snöstoff började att falla och skymningen kom fort. Jag höll riktningen bra och kom hem före mörkningen. Kokhuset var som ett himmelrike med värme och doft av nystekta ripor, som Cla-rence anrättat. Om en stund
SÄNGHÄFTE med noter (Innehåll) Du gamla, Du fria Konvaljens avsked I rosens doft Uti vår hage Den gula paviljongen Dold mellan furorna Vi gå över daggstänkta berg Å jänta å ja’ Spinn, spinn, dotter min Vårvindar friska Näcken han spelar En sjöman älskar havets våg Fjäriln vingad syns på Haga Till österland vill jag fara Det gjorde mamma Jag vet ett land.
eller DIKTSAMLINGEN
'STOFT skriven av svenska Canadas främste poet, f. d. redaktören Arthur A. Anderson i Win-nipeg. En utmärkt samling av såväl humoristiska som allvarsmättade dikter, många berörande den svenske immigranten i Canada.
För TVA abonnenter
SVENSKA BÖCKER
Det Nya Canada” av Dr K. G. Bolander
“Mormors Stuga”
“Gökens och Lärkans Land”
“Här och Där”
av Augusta Hägerman
“Genom Skrällboms Glasögon”
av John Nordeen (Skrällbom)
Eller grammofonskiva
IMPORTERAD SVENSK GRAMMOFONSKIVA av det välkända märket “SONORA” (Fritt val kan ej garanteras.)
Tidningen behöver EDERT stöd
Kanske Ni vill ge oss detta
extra handtag NU?
The Christian Science Monitor
One. Norway St.. BoHtou 15.	(J. S. A.
Plea*e aend me an introduetory eub"crip-tion to The ChriMian Science Monrtor— 76 issue*. I encioae $3.
(nom?)
(addrett)
PB9
(sane)	(tiate)
EATONS
Stores to Serve You
söka var sitt distrikt. Aldrig kom Bill, frostig och uttröttad, har jag sett ett mera livlöst j Inte ett spår hade han sett. Vi land. Kulle efter kulle, berg ef- väntade med måltiden, men El-ter berg gick jag. Så fort jag lis var fortfarande borta och nått en utsikt fixerade jag om-'jag började bli ängslig för hans givningen miltals med kikare. ■ öde. Men till slut kom också han, Inte ett levande väsen med un- missmodig, hungrig och utkörd.
dantag av riporna. De hade nu Inte e^t spår. Landet var dött.
samlats i väldiga flockar. Men det var ingenting för min hus-1 kvarnastudsare. Inte ens en hare hade dragit upp ett spår i snön. Det enda jag såg var ett ensligt rävspår som drog upp sina vindlande kurvor kring den plats där ripflocken tydligen övernattat. Vinden var helt
“Hungrigt country,” sa den erfarne trappern Clarence meningsfullt.
—Vildrenen gör andra vägar nu, tyckte Bill och högg för sig av två ripor. Ellis hade redan försäkrat sig om tre.
(Forts, i nästa nummer)
of Canada . . . Across the Nation
KÄND SVENSKAMERIKAN SKRIVER LÄROBOK I MUSIK
önskad premie tillsändes Eder absolut gratis och portofritt, så fort vi mottagit E-der bqställning, åtföljd av likvid.
Prenumerationspriset är
i
$ 3.00 pet år, Canada såväl som utomlands.
Varje vecka
sänder vi flera hundra exemplar av
SVENSKA PRESSEN
TILL
SVERIGE och FINLAND
Om Ni har anhöriga där — eller var som helst annanstans — varför inte glädja dem med SVENSKA PRESSEN för ett år.
Det kommer att bli som en kär hälsning från Er Varje Vecka.
Founded in 1869 . . . just 2 years after Confed-eration . . . EATON’S has grown up and ex-panded with the country it serves. Today, in 1951, you will find EATON’S ready to serve you directly or through our modern Mail Order Service . . . ready to guard your shopping interests from Newfoundland to British Columbia, from the Northern Territories to the American Border.
På det ansedda musikförlaget ' Theodore Presser Company i ; Bryn Mawr, Pennsylvania, har nyligen utkommit ett originellt — och ur många synpunkter u-nikt—musikteoretiskt arbete betitlat “ An Invitation to Band Arranging”. Författarne till boken är den välkände svenskamerikanske kompositören och musikpedagogen Erik Leidzén i New York, vilkens gedigna sakkunskaper borgar för en expertmässig och vederhäftig behandling av det omfattande ämnet.
Erik Leidsen är född i Stockholm där han i unga år förvärvade sig en grundlig teoretisk utbildning vid Kungliga Musikaliska Akademien. Han kom till Amerika 1915, bosatte sig i New York och har alltsedan dess varit livlig verksam på många olika områden av det vittomfattande musikaliska fältet, huvudsakligen som musik-lledagog, dirigent, kompositör och arrangör.
K
(Use this blank when placing subscriptions.)
THE SWEDISH PRESS 427 Hamilton St., Vancouver, B. C.
I enclose herewith the sum of $.
for the following subscriptions for one year.
(If more space is required, please write on separate paper.)
As my premium I wish you to send me the following:
Sender’s Name
Address