Sidan 4 The swedish press Torsdagen den 4 jan. 1951 HE SWEDISH PRESS Published Every Thursday. Office: 427 Hamilton Street, Vancouver, B. C. Telephone: PAcific 2745 Canada M. M. LINDFORS, Managing Editor. RUD. MANSON, Editor. Subscription Price: ......... $2.00 Outside Canada —.- $2.50 Printed at the Central Press, 427 Hamilton St. Authorized as second class mail, Post Office Department, Ottawa. Ett kvinnohjärtas trohet nu visste han ingen råd. Han var hungrig och nere både till kropp och själ. Den store, starke mannen satt i kammaren i Tunet och grät som ett barn. Och framför honom stod den präktiga, ännu kvinnligt varma och längtande Tora Månsdotter. långsamt. Du är en präktig flic-' " ‘ dig ka du. Jag har konfirmerat en gång i tiden och därför kan jag tala öppet till dig. Han harskade sig åter lekte med sin silverdosa och en stund, varefter han fortsatte: — Jag vill minnas, att det oen langtanoe iora inansuutvei,. — •*«« »**« *.*—-. ------ med förakt i de gråblå, goda för många år sedan var ett litet ögonen och höll en ljungande . . . hm . . . ett htet iorhållan- straffpredikan. de mellan dig och min son . . . - Att du är ett kräk, Fred- Men så . . . hm . . . kom ju — Att du ar ett KraK, r ieu- । ivien »<* . . . ***** • • • rik vet jag, sade hon, och såg' Fredrik Vilhelm bort till um-" ° i o 1 x -w. 4- n z411 im, vv-u **--, --- o i på honom med halvöppna, hån-• fullt krökta läppar. Det vet alla, men att du är en kruka ock-' så och bara en förklädd man, versitetet. Och resten vet du SWEDISH-CANADIAN REST HOME ASSOCIATION Ack, hur många tunga suc-|gå. Gamle prosten försökte med kar hade inte prosten och prost- allting, ty Fredrik Vilhelm var innan Högmark utgjutit över ännu frisk och stark och han äldste sonen Fredrik Wilhelm var en ståtlig man, bara han i sina dar. Nu lönade det väl kunde hålla sig nykter och inte inte att sucka_ längre, för nu ■ sluskade ner sig. Men sonen vil-hade det gått för långt med so- le inte göra något heller, inte nen deras. Alla de andra bar-1 ett handtag eller ett dagsverke. nen, tre pojkar och lika många döttrar, hade klarat sig bra, döttrarna var väl gifta och sönerna hade redan goda befattningar. Men Fredrik Vilhelm var det svarta fåret, han, älsk-lingspojken, som kom först, då livet var som rosigast för dåvarande adjunkten Högmark och hans unga maka. Fredrik tog studenten med glans, ty han var ovanligt begåvad, men sedan gick han och traskade ner sig vid universitetet rakt på tok. Är efter år gick han där och sög av prostens skäligen magra lön, en veritabel spritsvamp, som drack åt sig allt tillgängligt. När gamle prosten Högmark satt hemma och studerade den något antikverade markegångstaxan, kunde det låta så här ibland: — En fullgod oxe — ja, den tar Fredrik Vilhelm, åtta lis-pund smör, ja, dom tar också Fredrik Vilhelm, fyra skäppor blandsäd, hälvten råg och hälv-ten korn — ja, dom tar han med, den förlorade sonen. Ack, ja, ja. Och så suckade gubben och snusade så ögonen glittrade av fukt. Eller var det kanske tårar av grämelse och sorg. Ja, nu var prostens Fredrik, som han kallades i hemtrakten, fyrtiofem år fyllda, och efter alla årens studier och alla de mångtusentals kronor, som han kostat, hade han inte lyckats förvärva några andra meriter eller någon annan titel här i livet än de föga hedrande, allmänna benämningarna: en stor suput och ett rejält kräk!!! Under de senaste åren hade han gått hemma i prästgården och sluskat och slagit dank, obekymrad om allt annat än att få magen fylld och låta tiden Han gick omkring och söp och snyltade sig till sprit i bygden både här och där och festade om med socknens värsta fyllbultar. När han så kom hem-ramlande, full som en kaja, och nersölad och eländig, hände det ofta att gamle prosten körde ut honom. Och han hade god orsak att göra det. Vid sådana tillfällen hade Fredrik bara en reträtt, och det var att gå bort till Tunet. Tunet var den största gården i byn och den som skötte den var en kvinna. Och den kvinnan var säkerligen både den manhaftigaste och duktigaste i hela socknen, det var hon då känd för åtminstone. Gamle prosten Högmark brukade alltid säga så här om henne när det passade in på ämnet: — Ja, se Tora Månsdotter i Tunet hon skulle då lära alla andra vad det vill säga att arbeta cch sköta ett lantbruk. Den kvinnan är makalös. Ja, makalös var hon även i en annan bemärkelse. Tora Månsdotter hade aldrig velat gifta det trodde jag aldrig ... Fredrik blev högröd i ansiktet och reste sig. Nu, nykter som han var, såg han ståtligt manlig ut i alla fall. — Jag vet, att jag är ett kräk, ett svin, sade han, men — rösten darrade förtvivlat — en man kunde jag kanske bli ännu. Bara någon ville hjälpa mig. Han gick mot dörren, då hon hejdade honom. — Fredrik, sade hon i vekare ton, jag hade nästan tänkt be dig . . . — Vad då, sade han en smula hånfullt. — Jo, fortsatte hon lungt och rakt på sak. Det är så att vi ska lägga in vattenledning i ladugård och boningshus. Och om du vill hjälpa till så. Jag måste ändå leja folk. Tänk på saken och kom om du vill. Fredrik Vilhelm rätade sig och nickade åt henne. på Så om. — Ja, svarade hon stilla och såg åt sidan, jag var ju inte god nog då, och det var ju klart det. Men . . . — Men du menar att . . . Prosten såg nu i sin tur åt sidan, som om han varit rädd för att höra fortsättningen. — Ja, svarade Tora och rätade upp sin kraftiga gestalt 'så att hon blev helt imponerande, jag menar att nu, sedan Fredrik Vilhelm så att säga misslyckats här i livet, så kan jag kanske vara god nog. Och det kan jag först som sist tala om för prosten att jag har samma känslor för honom som då han var ung student på den tiden då vi tyckte om varandra. Det är därför som jag ämnar rädda honom ur eländet och jag vet att jag både kan och skall göra det. Gamle prosten Högmark reste sig ur stolen och under de silvergrå brynen dallrade ett par ljusa tårar. Så sträckte han fram handen mot henne och sa- gick han hem till prästgården och bad en av drängarna köra ned hans koffert till Tunet. * * * Fredrik hade varit i Tunet åtta dagar nu. Han bodde i de med av djup och rörelse darrande röst: — Underliga äro i kvinnohjärtan, Gud dig, mitt kära barn. faderlig sanning välsigne Och så New Westminster M. B. Tuckey Successor to C ARLSEN’S Real Estate and Insurance 221 Columbia Street New Westminster, B. C. — Phone 1648 — Ctonw to the FRASER CAFE 738 Columbia Street New Weetminster ‘Just Good Food’ NOLAN & COTTLE, Prop. Phone:1553 N. W. (EataUlaiwd 1887) OOAL and BUILDERS’ SUPPUKS GILLEY BROS LTD. NBW WESTMINSTER, B. C — Phone.: U-ie-lT — B. R. HANSEN b.a., n.d. Reg’d Naturopathic Specializing- Arthritls — Sinus — Physician in Constlpation 624 Columbia St. — NW 3357 drängstugan och om dagarna arbetade han tillsammans med två andra karlar med grävningen till vattenledningen. Han arbetade tyst och hårdnackat, som en man som försöker borra sig in i en ny tillvaro. Talade knappast ett ord med någon, men arbetade som om han varit rädd att släppa taget. Tora såg det med ren förvåning och ett glimrande hopp. Hon var lika tyst och tillknäppt som han, men hon sporrade och uppmuntrade honom med tusen småsa- ker, som han förstod bättre än sig. Och när föräldrarna gick 1—, — —----------------------— bort, tog hon själv som enda ord. Men ännu mera förvånad barnet gården om hand, lejde tjänstefolk cch skötte den utmärkt. Hon var i fyrtioårsåldern, stor och kraftig som en var gamle prosten Högmark och hans prostinna där borta i prästgården. De ville knappast tro på undret som folk talade om överallt. Prostens Fredrik karl, men var för övrigt så väl- om överallt. Prostens Fredrik skapad, att hon kunde se rik- (arbetade borta pä Tunet hos ’ ' " ’ ’ ’ ] Tora Månsdotter, arbetade dag tigt bra ut, när hon var klädd och pyntadv Tora var visserligen en jättekvinna, men saknade därför ingalunda kvinnliga behag. Gifta sig ville hon emellertid inte och det var en liten ungdomshistoria bakom den föresatsen. Hon hade nämligen älskat prosten Högmarks son, Fredrik Vilhelm, då hon var en knoppande ros på sjutton år och han en ung och skön student. Under hängbjörkarna borta på Tunet hade Fredrik rövat de första kyssarna från hennes läppar och sedan hade hon inte । brytt sig om att ge bort flera till någon annan man. I Ack ja, underligt är livet och ännu underligare ett älskande kvinnohjärta. Ty Tora Måns-। dotter hade aldrig kunnat bli , riktigt kvitt den där känslan för prosten Högmarks son under alla dessa årens långa lopp. Nu var hon snart en gammal kvinna och Fredrik Vilhelm var ett kräk men ändock dallrade de där fina strängarna i hennes hjärta med en vibrerande och djup känsloton. Det var också därför, som hon, när gamle prosten esomoftast måste köra ; ut sitt fyllsvin till son, tog , emot honom och lät honom sova efter dag och söp inte. Det gick som ett sus över hela socknen om denna nyhet, som ingen ville tro på. Och tvivlarna fick återtog han med en smula oro i rösten: — Men säg mig, Tora Månsdotter, hur ämnar du göra med honom då, för om du släpper taget så . . . Tora satte båda händerna på sina runda höfter och log ett självmedvetet leende. — Jo, det kan jag tåla om genast, sade hon. Fredrik Vilhelm har redan den sidan av saken klar. Vi ämnar gifta oss så snart som möjligt. Och sedan, ja, sedan — kan Fredrik Vilhelm helt enkelt inte få bli annat än en god man. Den saken åtar jag mig att sköta om. Gamle prosten Högmark nickade flera gånger och log förstående. Så tryckte han fader-ligt den präktiga kvinnans trofasta hand och hastade ut för att så fort som möjligt få komma hem och berätta för fru prostinnan om don förlorade sonens räddning. ingen framgång, Vilhelm höll fast arbetade och var när det gått så i ty Fredrik därborta och nykter. Och tre hela vec- kor oen ingenting annat än gott och väl förspordes, så tog gamle prosten sitt parti och gick bort till Tunet en dag. Han hade något att säga dess ägarinna. Hon var ensam hemma, Fredrik hade kört till skogen efter stolpvirke med de andra kar- larna. Gamle prosten Högmark en man som var van att rakt på sak, nu syntes det var gå ho- nom i alla fall en smula kvistigt. Han började så här, sedan han placerats på en stol i det bästa rummet med de gamla ekmöblerna, som var nästan svarta av ålder: — Du står dej bra, du, Tora Månsdotter, sade han och snodde en gammal sliten silverdosa mellan sina korta, feta fingrar. — Äh ja, . . . tack. Orden kom helt långsamt. — Å du håller dej med fina ruset av sig i drängstugan på drängar också. Till och med så-Tunet. Och på morgonen när dana som legat vid universite-han vaknade stod det mat och • tet i många år. kaffe på bordet, som han tog för sig, skamsen och ångestfull. Varpå han gick utan att våga gå in och tacka den präktiga kvinnan, därför att han skämdes inför henne . . . Ack ja, en gång var Fredrik Vilhelm en ung och skön student, och han hade viskat heta ord i hennes öra och de hade kommit tillsammans under Tu-nets ljusa lövvalv. Det var så det, ja. * * * En dag kom Fredrik Högmark bort till Tunet på blanka förmiddagen och — spik nykter också. Det var så, att han kommit hem stupfull för ett par kvällar sedan och då hade fadern obevekligen kört ut honom. Fredrik hade legat två nätter å rad i prätgårdens uthus, och Hon svarade inte, men började i stället ivrigt räta till en duk på ett av borden. Prosten harskade sig och fortsatte: — Jag har hört att du tagit hand om sin son Fredrik helm och att han arbetar så. Är det sant? Tora såg upp på prosten ett småleende i ögonen och rade : — Ja, han arbetar till Vil-ock- med sva- och med för två, må prosten veta, och han slarvar inte heller, jag menar att han inte smakat starkt sedan han kom hit. Nu satt prosten Högmark tyst en lång stund. Det var som något arbetade och kämpade inom honom och rösten darrade av rörelse när han äntligen talade igen. — Tora Månsdotter, kom det NYTT FRÄN SVENSKA LEGATIONEN i OTTAWA Svenske vicekonsuln i Ed-monton, Alberta, konsul Emil Skarin, lämnade sin befattning med utgången av år 1950. Konsul Skarin utnämndes till vicekonsul i Edmonton år 1920. Han tilldelades år 1947 konsuls namn som erkännande för hans förtjänstfulla verksamhet för tillvaratagandet av svenska intressen. Sveriges minister i Canada har förordnat Mr. Olof Sigurd Franzén att tills vidare upprätthålla vicekonsulsposten i Edmonton från och med den 1 jan. 1951. Vicekonsuln vid svenska konsulatet i Prince Rupert, B. C., Mr. A. Brooksbank, har beviljats begärd tjänstledighet under en tid av sex månader från och med den 1 jan. 1951. Mr. Ralph Johnson har förordnats att under samma tid tjänstgöra som t. f. vicekonsul. Konsulatet i Prince Rupert står under ledning av konsul Olof Hanson. Under första halvåret 1950 minskades biografbesöken i Stockholm med något över 200,000 jämfört med samma tid i fjol. Hundra år fyllde häromdagen Sörmlands äldsta invånare, fru Karolina Johansson, Vagnhärad. Ovanligt pigg för sin ålder läser hon utan glasögon. Meningen var att Smögen efter den 1 jan. skulle styras av kvinnorna. Männen skulle sopas ut ur fullmäktige. Smögenkvinnorna gick därför fram till val med sin egen valsedel. Nu har länsstyrelsen räknat ut mandatfördel- 25,000 ACKNOWLEDGEMENT In our last report of December 14th, 1950, we acknowledged a total donations of $3,467.25. We are pleased to further report the following donations: Gust Hermanson, Rest Home ...... ...... Eric Gustavson, Vancouver E. A. Alm, Vancouver .............-.... Gordon Wismer, Attorney General, Victoria Mr. and Mrs. Alex Ring, Butedale ....... Emil Haga, Camp 5, Bloedel Andrew Johnson, Soda Creek P. B. Anderson, Chilliwack ... Scand. Baptist Mission, Vancouver ..... M. ,Ackerman, Vancouver ------- |Gust Erickson, Kelsey Bay ----.... Eric Åkerblom, Campbell River .......... Laura Anderson, Vancouver .... R.C.A. Victor Co., Vancouver ..... Broadway Social Club, Vancouver .. Opsal Steel Company Ltd., Vancouver Agnes Smith, Vancouver .......— Dr. L. O. Lind, West Vancouvei -------- East Asiatic Co. Ltd., Vancouver .... Lodge Enighet, Aldergrove ....... Lodge Valhalla, New Westminster . Lodge Nornan, Vancouver ...z.......---- Kemp & Co. Ltd.. Vancouver ........ Associated Fuels Ltd., Vancouver ..... Elenora Olofson, Meadow Lake, Sask. .. Total Previously acknowledged Grand total $ 100.00 73.00 25.00 50.00 100.00 5.00 5.00 50.00 6.35 6.00 10.00 5.00 10.00 5.00 5.00 5.00 5.00 5.00 15.00 5.00 5.00 5.00 5.00 5.00 5.00 20,000 15,000 10,000 5,000 $ 515.35 3.467.25 $3.982.60 We have also received the following lovely gifts: From Riksföreningen för Svenskhetens Bevarande i Utlandet, Sweden, two Zorn paintings and several Swedish books; Rev. Jones, Columbia Home, Seattle, Wash., Wall pieture; Mr. Miller, Christmas decorations and corsages; Mrs. McTaggart, 10 Ibs. candy; Sunset Circle, Fruit basket; Dr. and Mrs. S. C. Peterson, Box of chocolates; Mr. George Carlson, Box of Mandarin oranges; Mr. Arthur Peterson, Cushion; Mr. Crew, Life size, Santa Claus; Mr. and Mrs. Hermanson, Grapes; Mr. and Mrs. Rylander, Christmas Decorations; Mr. Erickson, Floor mop; Mr. Pattern, North Vancouver, Christmas trees. At this time we wish to express our heartfelt thanks to all those who have so generously contributed to our Home during the past year. And we hope that you all will continue to support us during 1951. We also wish to thank the organizations who so kind-ly through their services, music and song helped to make the Christmas holiday most enjoyable for the guests in our Home. KEEP THE BAROMETER GOING UP! — Press Commlttee. ningen. Smögens kvinnor blev dag. kl. 2 e. m. hos Mrs. Algot utan representanter, ty endast: Nystedt, 3655 Main St. 22 kvinnor hade valt denna se-1 del. Och det räckte inte till ett mandat på långa vägar. Sexton av de 39 småf amil j shus som byggts för 78 familjer i Surte, vilka drabades av raset den 29 sept., stod inflyttningsklara till jul. Vissångerska och väverska är Skåneflickan Siri Nilsson i Hästveda. Om dagarna väver Hon i hemslöjden och om kvällarna far hon med sin gitarr för att sjunga på olika platser. Hon är dessutom politiskt aktiv och kandiderade vid årets kommunalval. Författarinnan till de välkända svenska andliga sångerna “Tryggare kan ingen vara” och “Blott en dag, ett ögonblick i sänder”, småländska prästdottern Lina Sandell, skall hedras med en staty i brons i sin födelsebygd Frö-deryd. Föreningsnotiser Sunset Circle Föreningen Svea möter fredagen den 12 jan. kl. 8 e. m. på Svenska Hallen. Bellman Ladies’ Auxiliary har sitt nästa möte torsdagen den 18 jan. kl. 8 e. m. hos Mrs. Algot Swanson, 1400 William St., då Mrs. Freelund och Mrs. Marander serverar. Alla medlemmar ombedes infinna sig. Nornans Systrars syförening samlas fredagen den 26 jan. hos Mrs. Algot Ny-stedt, 3655 Main St. The Diamond Club HAPPY BIRTHDAY TO: Engla Carolyn Matson, 13, Jan. 1; Shirley Lund, 2, Jan. 1; Robert Helsing, 10, Jan. 1; Greta Norma Johnson, 15, Jan. 2; Gordon Forsell, 14, Jan. 3; Ralf Helin, 16, Jan. 12. Farbror Olle. håller sitt möte i dag, tors- Gynna tidningens annonsörer! BUY THE 446 Homer Y OU BEST S U1T EVER HAD AT V-TAILORS MArine 5917 K. Viitanen, Prop. — 'Phones: HAstings 0999 HAstings 0826 East End Lumber & Supply Co. Ltd “EVERYTHING FOR THE BUILDER” 1245 EAST HASTINGS STREET VANCOUVER, B. C. PATRONIZE OUR ADVERTISERS!