THE SWMISH PRESS

No. 44
NYA SVENSKA PRESSEN
Vancouver, B. C., Torsdagen den 2 nov. 1950
Vol. XIII
Konung Gustaf
V har avlidit
Sorg över Sveriges land
Konung Gustaf V, Sveriges nu aviidne monark.
I söndags den 28 oktober av- j led Sveriges konung. Gustaf V,1 på Drottningholms slott utanför Stockholm. Dödsfallet inträffa- j de klockan 8.35 på. morgonen. Närvarande vid dödsbädden var prinsessan Sibylla. Omedelbart efter anlände prins Vilhelm och'1 prins Bertil. Prinsessan Sibylla är moder till den nye kronprinsen och änka efter konung Gustaf V :s äldste sonson, vilken blev dödad vid en flygolycka år 1947.
Dödsbudet kom icke oväntat, då kung Gustafs hälsa varit på nedgående en längre -tid. På fredagen började hjärtverksamheten bli mer och mer oregelbunden och konungens läkare stodo maktlösa att kunna uträtta något mera. Sina andliga krafter bevarade emellertid konungen
in i det sista.
Så snart riksmarskalken uppläst det officiella meddelandet om konungens frånfälle, spelade en symfoniorkester elegie av | Grieg.
Tidningarna skickade ut ex-, trablad, många av dem hade i svarta ramar omkring. Flaggorna hissades överallt på halv stång och en djup förstämning [ förnams hos folkmassorna var 1 de än samlades.
Vid gudstjänsterna i kyrkorna gavs uttryck av den djupaste sorg.
Statsrådet samlades strax efter dödsfallet och kronprinsen, Gustaf Adolf, blev utropad till konung. Hans kunganamn blir Gustaf VI Adolf. Den nye konungen har tagit till valspråk: “Plikten framför allt’*.
Ett bättre Sverige växte fram under kung Gustafs regering
trots oerhörda påfrestningar, lyckades bevara sin neutralitet och därmed fred och oberoende betraktade han givetvis å andra sidan, som ytterst värdefullt. Det främsta målet för hans statskonst var fredens bevarande. Redan som kronprins hade han att i egenskap av t. f. re-gent och sin åldrige faders närmaste rådgivare taga ställning till frågan om krig eller fred på den skandinaviska halvön. Han tillhörde dem, som mest energiskt verkade för en fredlig avveckling av den svensk-norska unionen och gick därvid i vissa avseenden t. o. m. längre än både regering, riksdag och en utbredd folkopinion ville göra, i Knappt tio år därefter hade han tillfälle att ånyo i handling visa : hur varmt fred och samförstånd i Norden låg honom om hjärtat. Det var när han i början av första världskriget inbjöd Norges och Danmarks konungar till ett möte i Malmö och därmed lade I grunden till den nordiska vän-। skap, som under de senaste de-! cennierna burit sa rikliga fruk-| ter på skilda områden.
Själv har konung Gustaf vid ett par tillfällen offentligt uttalat sig om sin syn på kungamaktens ställning gentemot folket. Han framhöll därvid starkt samarbetets och det ömsesidiga förtroendets betydelse. I sitt första trontal efter tronbestig-ningen yttrade han bl. a.. Ma det ock förunnas mig att — i
Lång och händelserik blev : Gustaf V :s levnad. Han uppnådde inte blott högre levnadsålder utan även längre regeringstid än någon svensk konung före j honom. Med varje år växte hans popularitet, och den åldrige rfio-narken kom alltmer att framstå som den kloke, världserfarne och vänlige landsfadern, vars i valspråk “Med folket för los- ' terlandet”, i allt högre grad blev en levande realitet för det svenska folket. Hans regering hägnades av fred och frihet för Sveriges innebyggare. Visserligen saknades varken yttre eller inre stormar, men under hans levnad växte ett bättre Sverige fram, i flera avseenden något av ett föregångsland
Sedan Gustav Vasas dagar har det svenska samhället inte under någon konungs regeringstid omgestaltats så genomgripande som under Gustaf V :s. De förändringar inåt och utåt som kännetecknar denna tid har inneburit en grundlig omdaning av svenska folkets levnadsförhållanden: politiskt, socialt, kul-turelt, ekonomiskt och tekniskt.
De båda världskrigen lämnade djupa spår i Sverige, även om landet under båda stod utanför själva stridshandlingar-na. Det måtte ha smärtat konung Gustaf djupt att under det andra världskriget Nordens tre övriga länder mot sin vlJJa indrogs i kampen och tvingades till tunga offer. Att Sverige,
såväl goda som tunga dagar mötas och stödjas av mitt svenska folk till gemensamt arbete för fosterlandets sanna väl.’’ Och i ett tal i Norrköping, som han höll redan under sin kronprinstid, yttrade han bl. a.: “Konungamakten står och bör alltid stå över partierna. — Konungamakten varken vill eller kommer : att arbeta utan samverkan med I
Samarbete och ömsesidigt förtroende Gustaf V:s linje
folket. — Jag tvivlar inte ett ögonblick på en ljus och lycklig framtid för Sverige, men därför fordras ett kraftigt samarbete icke allenast mellan landets olika medborgare utan även mellan konung och folk.” Dessa grundsatser blev konung Gustaf trogen under hela sin regerings-tid.
Kung Gustaf skattade aldrig åt popularitetsjakt. Självständig och rakryggad gick han sin väg fram i det lugna medvetandet att han gjorde sin plikt mot land och folk. Men just genom sin enkelhet och sin anspråkslöshet, som dock aldrig reducerades en tum i hans konungsliga värdighet, blev han populär i ordets bästa mening, ja, varmt avhållen. Hans popularitet grundades icke på prål och glans. Det var känslan hos folket att vårt land i sin konung hade en god och nitälskande landsfader, en ansvarsmedveten och plikttrogen rikets förste ^tjänare, som gjorde denna popularitet så grundmurad. Det svenska folket hade också många tillfällen att ådagalägga sin tillgivenhet till sin konung. Ett särskilt storartat uttryck tog sig dessa känslor vid konungens 80-årsjubileum 1938 och 90-årsjubileum 1948. Båda gångerna blev födelsedagen en nationell högtidsdag, i vilken alla samhällsklasser deltog.
Den obrottsligt konstitutionelle monarken
Kung Gustafs död skall icke blott i Sverige utan även långt utanför dess gränser — och icke minst bland svensk-amerikanare — mottagas med uppriktig sorg och förstämning. Han var aktad och respekterad överallt i världen. I den svenska historien skall han framstå som den obrottslige konstitutionelle monarken, som i svåra brytningstider och under stormiga yttre förhållanden med fast hand ledde landets öden. Man skall också minnas honom som fredskonungen, som Överbyggde me-ningsskiljaktigheterna på den skandinaviska halvön, strök ett streck över gammalt groll och lade grunden till en samnordisk politik vars verkningar ännu inte kunna överblickas men som en gång i framtiden kan få en betydelse som sträcker sig långt utanför Nordens gränser. Ty lika visst som Nordens länder vart för sig är små, är det samlade Norden en kulturell och ekonomisk stormakt, vars bestånd som en fri och självständig statsgrupp utgör en betydelsefull tillgång i Europa och världen, icke minst när det gäller att återuppbygga vad som av krigen förötts. Det länder konung Gustaf till ovansklig ära att han hade blicken öppen för denna nordiska realitet och städse handlade därefter.
Konung Gustaf nådde, som ovan nämnts, med sina år högre levnadsålder än någon svensk monark före honom, och han bevarade in i det sista en sinnets och kroppens spänst, som var beundransvärd. Härtill
SVERIGES NYA KUNGAPAR, konung Gustaf VI Adolf och drottning Louise.
Kung Gustaf VI Adolf är en flärdfri man
Gustaf den VI Adolf, som nu bestiger Sveriges tron, är ingen främling för det svenska folket.
Han fyller 68 år den 11 november och har under många decennier som kronprins kunnat förbereda sig till det kall som nu tillfallit honom och grundligt lära känna land och folk. Det är också från alla sidor erkänt att han i största utsträckning velat- tillvarata de möjligheter härtill som en så lång be-redelsetid medgivit, och det kan betvivlas att någonsin en ny-vorden svensk konung gått till sin uppgift med en större fond av samvetsgrant samlad praktisk och teoretisk kunskap och mognad än Gustaf VI Adolf.
Nye kungen känner sitt land.
Ingen tronföljare har som han genomplöjt landet från öster till väster och så långt det för en furstlig person är möjligt lärt känna dess vardagslag.
Den nye konungen är från tidiga år klassisk arkeolog, nordisk fomforskare samt ivrig och kunnig samlare av östasiatisk konst och såtillvida en lärd man, men han känner också den
medverkade i hög grad hans sobra livsföring och den sports-liga aktivitet som väckte en hel världs förvåning. Han blev icke förskonad från personliga sorger. Efter 39 års äktenskap miste han 1930 sin gemål, drottning Victoria. Andra hårda slag for kung Gustaf var kronprinsessan Margaretas bortgång år 1920, brorsdotterns, drottning Astrid av Belgien, hastiga död år 1935, sonsonen prins Gustaf Adolfs förolyckande vid en flygkatastrof år 1947, brodern Eugens frånfälle år 1947 samt greve Folke Bernadottes död för mördarhand under FN-upp-draget som medlare i Palestina år 1948.
Nu har den gamle konungen fått ro. Det svenska folket sörjer honom djupt och uppriktigt som den store fredskoungen och den ansvarsmedvetne, varmt kännande landsfadern. Troget och hängivet har han tjänat sitt svenska folk och genom sina insatser för landets välfärd skaffat sig ett hedersrum i den svenska historien.
Se vidare sidan 6.
svenska handelns och sjöfartens vägar och vet rätt noga vad modern svensk industri kan frambringa, och hans vidsträckta resor i öst, väst och syd under kronprinstiden visade att han inte endast kunde tala varma och vackra ord till svensk-amerikanare, utan även föra svenska intressens talan bland främmande folk och raser på ett sätt som väckt aktning och förtroende. Sådana folkrörelser som idrotts- och nykterhetsarbetet ha i honom inte endast ägt en platonisk anhängare.
Den nye konungen, Oscar
Lillprinsen CARL GUSTAV, 4-årige sonsonsonen till avlidne konung Gustaf V och sonson till den nye konungen. Den unge tronföljaren är som bekant son till prins Gustaf Adolf, vilken dödades i en flygolycka i Danmark år 1947, och prinsessan Sibylla.
Wilhelm Gustaf Adolf, föddes i Stockholm den 11 november 18-82. Efter studentexamen 1900 avlade han år 1902 officersexamen och blev året därpå löjtnant vid Svea livgarde och Kronprinsens husarregemente. Sedan gick, i enlighet med äldre dynastisk sedvänja, avancemanget fort. År 1918 blev han överste, fem år senare generalmajor och på sin 50-årsdag general i armén.
År 1905 ingick han i Kairo förlovning med prinsessan Margareta av Storbritannien och Ir-(Fortsättning på sidan 6)