NYA SVENSKA PRESSEN
No. 24
Vancouver, B. C., Torsdagen den 15 juni 1950
Vol. XIII
W E D D I N G
Photo by Cambie Studio
Mr. and Mrs. RAY BERG
On the evening of May 19th, in the Augustana Luth. Church, Gunhild Rowena Erickson, elder daughter of Mr. and Mrs. Emil Erickson, and Raymond T. H. Berg, son of Mr. and Mrs. J. H. Berg, exchanged marriage ] vows, with Rev. O. Arnold Olson officiating and the bride’s father giving his daughter in marriage.
The bride, radiant in a white satin gown with lace, fashioned en train and wearing a finger-tip veil, carried very nice ros-es and lilies-of-the-valley in her bouquet. She had as her maid of honor Miss Sadie Jones, who wore a dress of gold satin. Bridesmaids were Miss Leona Berg in rose taffeta and Miss Rosemary Erickson in blue taffeta, sisters of the bride and groom. A diminutive flowergirl in white was Elaine Anderson.
Mr. Jack Berg supported his brother as best man and Mr. Al Strachan and Mr. Bob Black-ley, served as ushers, and Mr. Lackart, their schoolteacher, ga ve a nice speech.
Mr. Holger Blomquist sang “Because” while the register was signed.
The reception was held in the Swedish Community Hall where some 250 guests gathered to greet the newly married couple. Mr. Karl Holmlund proposed the toast to them.
Candles and roses flanked an exquisite three-tired wedding cake and a delightful buffet supper was served.
Music for the dancing was supplied by Messrs. Holger and Halvard Blomquist, John Juss-lin and Frank Berg.
Mr. and Mrs. L. Gustafson from Vancouver Bay, Mr. and
MIDNATTSSOUS-SUPÉ ÖVER KEBNEKAJSE
M i d nattssols-flygningarna i Scandinavian Airlines regi i, Sverige kommer att börja den 1 juli. Flygningarna, som väckt' stor uppmärksamhet både i Förenta Staterna, Frankrike, Italien och Schweiz, startar från Bromma kl. 10 på kvällen. Planet följer kusten upp till Luleå-trakten, där man gör en sväng in över fjällvärlden och Kebne-kaise samt äter midnasstols-supé. Vid 2-tiden är deltagarna åter i Stockholm.
Mrs. Otto Hjort of Anacortes, Mrs. Louis Lornie of Kelowna and Mr. Ed Anderson, who flew from Cowichan Lake, attended the wedding. Also a telegram from the bride’s aunt in Finland, Mrs. Etel Henriksnes, was received.
After a wedding trip to San Francisco Mr. and Mrs. Ray Berg will take upp residence at 1435 Pendrell St. in Vancouver.
SVENSK PENNA EXPORTARTIKEL
Sveriges utrikeshandel har fått ett värdefullt tillskott till sin export på utlandet. Den svenska kulspetspennan “Copy” har nämligen överallt den presenterats i samtliga världsdelar rönt ett synnerligen smickrande erkännande och A.-B. Ballograf-verkens hypermoderna kulpen-nefabrik i Krokslätt, strax utanför Göteborg, är för närvarande sysselsatt med en omfattande produktion av den uppskattade pennan.
Fabrikationen är den näst största i Europa (den största i Norden), och det är ett gediget svenskt kvalitetsarbete som ut-föres och som alltid gjort sig gällande på världsmarknaden. Den nytillkomna exportartikeln har gjort en avgjord succé tack vare sin kvalitet och prisbillighet. Tvåhundra anställda arbeta i dubbelt skift i den moderna krokslättfabriken, som är byggd efter moderna principer.
Vid tillverkningskontrollen har man lagt den största vikt och tack vare en ultramodern maskinpark löper produktionsarbetet synnerligen effektivt efter senaste rationella metoder. SKF-kulans dimension är blott 1 mm. i diameter med en största avvikelse från absolut rundhet av 0.0002 mm. Detta betyder om kulan vore blott 1 meter stor, skulle avvikelsen bli blott 1/5 mm. Spelrummet mellan kulsätet och kulan är blott 1/1,000 mm. varigenom pastan flyter jämnt och lätt.
De senaste rönen inom plastikmarknaden studeras ingående och under ledning av en av Sveriges skickligaste kemister arbeta erfarna fackmän ständigt på förbättringar och nya modeller. Fabriken äger en utomordentlig maskinsframställ-
Frälsningsarmén och samhället
(Radiotal för CBC International Service av redaktör Matthew M. Lindfors, hållet den 27 maj.)
Inom det bredare begreppet “Kyrkan och Samhället” är det meningen att jag skall mera speciellt tala om Frälsningsarméns betydelse i samhället. — Medan jag känner med mig, att ämnet är alltför stort och att jag såsom lekman icke kan tala auktoritativt om en så betydelsefull, världsomspännande organisation, får jag i alla fall på min chefs, redaktör Rughei-mer i Montreal, anmodan söka behandla detta ämne — dock från en lokal synvinkel och begränsande mig till det mera lokala fältet.
I Frälsningsarméns årsbok finner man att denna rörelse fick sin början i Canada samma år som Sverige, nämligen år 1882.
På samma effektiva sätt som över hela världen har Frälsningsarmén här tjänat och hjälpt landet och dess folk under alla dessa år. Kanske ännu mera än i ett gammalt kulturland, har Frälsningsarmén i Canada varit påkallad att hjälpa i materiellt och andligt hänseende, i detta land, vilket under de gångna sju årtiondena sett sin utveckling, från, man skulle kunna säga, ett öde territorium till ett rike som närmar sig stormaktsrang. Här har Frälsningsarmén haft en enastående mission att fylla — att hjälpa och bistå dem, vilka långt borta från den plats där de haft sitt rotfäste slungats omkring på livets oroliga hav och icke kom-
UNG FLYGRESENÄR
Bland Scandinavian Airlines passagerare, som anlände till New York förra veckan, var Gunnar Karlsen från Oslo. Han är bara 16 månader gammal och reste ensam men- med litet hjälp från SAS flygvärdinnor klarade han Atlanthoppet med glans. Efter en dags uppehåll i New York fortsatte den unge resenären flygresan till västkusten, där Gunnar kommer att adopteras av Mr. och Mrs. Bert S. Stennes i Pateros, Wash.
Folknykterhetens dag
firades Kristi himmelfärds-dag runt om i Sverige. Möten hölls på inalles 960 platser i landet och sammanlagt 600 talare medverkade. Då över 10,000 lokalorganisationer ställt sig bakom arrangemangen, kan man numera kalla denna fest en folkrörelsens dag.
ningsavdelning där effektivaste verktyg står till förfogande och Mått-Johanssons världsberömda passbitar kommer till användning i den noggranna tillverkningen.
Copypennan är på god väg att erövra marknaden och ge den
mit på toppvågen av lycka och framgång. Att bistå de många vilka sjunkit, eller hotats att sjunka i djupet, under rusnin-gen mot eftersökta höjder, under tävlingen om framgång och rikedomar.
I detta land, som självt var ett barn i sin linda, då Frälsningsarmén — också ung — kom hit, i denna smältgryta av dussintals olika nationaliteter, där ödet ofta varit strängt och kampen hård, för många av dem som här sökte sin lycka, har Frälsningsarmén haft ett behövande fält för sin räddnings-och kärleksgärning.
De miljoner immigranter som landat på Canadas kuster, har redan vid landstigningen varit föremål för Frälsningsarméns omtanke. Inte minst under det senast gångna året fick armén mottaga och vara verksam bland immigranterna, som då uppgick till åtskilligt över 100,000 och bland vilka många var flyktingar eller s. k. displaced persons.
Ännu ett bevis för att alltjämt pågår hjälpverksamheten i många olika faser, att alltjämt efterleves mottot att “Varhelst och närhelst hjälp behöves, där skola vi vara”.
Fick inte vi här i Vancouver bevis härför vid översvämningen 1948?
Låt oss titta tillbaka i dagstidningarna från den tiden. Och vi finner huru Frälsningsarmén och Röda korset sida vid sida trädde i omedelbar hjälpaktion. En notis meddelar hur en trupp på över 1,000 flickor, kvinnor och män från Frälsningsarmén skötte en 24-timmar om dygnet utspisning av det stora manskap som kämpade emot floden samt de människor som måst lämna sina hem. Hur under en kort tid denna grupp hade serverat till dessa hungriga — 10,-000 brödlimpor, 300 kilo bär-sylt, 750 kilo smör, 300 kilo kött, 25,000 tjog ägg och 16,000 liter kaffe. Femton ton kläder hade utdelats.
Var fick man det ifrån? — Ja, just det, varifrån fick man allt detta?
Man kanske kan svara att Frälsningsarmén fick allt detta från goda människor, som ville hjälpa där behov förelåg, och som hade förtroende för Frälsningsarméns effektiva organisation och dess osjälviska och uppoffrande medlemmar, vilka kunde snabbt bringa hjälp dit den mest behövdes.
Frälsningsarmén här i Canada har 385 kårer och 835 utposter. Antalet institutioner är 81, bestående av lasarett, ålderdomshem, kliniker, barnhem, yrkeshem för gossar, billighets-affärer, hem för flickor o. s. v. Arméns första kår här i Vancouver har sedan i februari detta år ett nytt, ståtligt tempel. Och här är administrationscen-tern för hela British Columbia. Major Buckley, med vilken jag samtalat, meddelar, att i södra B. C. har armén 21 kårer och 45 utposter. Norra delen av provinsen har 2 vita kårer samt 11 indiankårer. I Prince Rupert har man ett hem för indianflickor. Här i staden är inte blott det nya templet den enda nyheten — ett ganska stort hotell har också inköpts och kommer efter pågående ombyggnad att härbärgera cirka 300 män. Detta skall öppnas den 7 juni.
Ett vackert rekord anses det vara att senaste år föddes på arméns B. B. härstädes ej mindre än 2,526 barn, samt att i icke ett enda fall riskerades moderns liv.
I sommarlägret “Camp Sun-rise” mottas flera hundra ungdomar.
Verksamheten bland unga
(Fortsättning pä sidan 6)
I n f ö r Fars D a g >
Många dagar är oss beskärda — både kalla vinterdagar och soliga vår- och sommardagar — men även kulna höstdagar med starka stormar och otaliga regnskurar som nästan dagligen piskar våra rutor.
Fars Dag nalkas, den dag då vi på ett särskilt sätt vill ge far vår hyllning i tacksamhet för allt han gjort för oss. — Men hur tomma finner vi inte våra ord, då vi i minnet ser den gärning och den möda han nedlagt för oss utan att begära något i gengäld.
Hans mål och stora önskan har alltid varit, att fostra oss till goda och ansvarskännande medborgare, att vi skall lyckas och gå en ljus framtid tillmötes.
Allt detta och mycket därtill har far gjort för oss, men det har blivit vardagsmat för oss och vi har kanske inte ägnat det någon större tanke, inte förrän vi kommit ut i världen och själva fått bära vårt ansvar och själva lösa våra problem — då har det gått upp för oss hur mycket far betytt för oss och ännu betyder — inte bara för barnet, utan även för den vuxne sonen och dottern. Då uppskattar vi honom och ser honom större än någonsin förut. Därför vill vi också låta honom veta det, låta honom förstå hur mycket han betyder för oss. Men vi upptäcker även då, att vi inte nog kan pryda våra känslor i ord. Men det är gott att veta, att far inte begär det, han är så tacksam bara han vet att vi tänker på honom när det är hans hedersdag. — Ett telegram, ett brev, ett telefonsamtal eller om vi har möjligheter att personligen uppvakta honom med någon liten present — det brukar vara nog för att far skall känna sig lycklig. Han vet då att vi inte bara ser honom som något aUdagligt, utan som någon vi högaktar och aldrig vill mista.
När vi kommer bort från hemmet, ut i världen och möter nya människor, då går det så
lätt att glömma att man har en gammal far och mor, som fortfarande ser oss som barn. Vi lever vårt eget liv efter behag och känner oss nöjda med tillvaron, men förstår inte att någon ständigt tänker på oss och undrar hur vi har det. Men kommer kanske situationer, då vi är beroende av en verklig vän — när det gäller; då upptäcker vi att vi i regel saknar den verklige, pålitlige vännen. I sådana stunder ilar våra tankar tillbaka till barndomshemmet, till far och mor. — Där vet vi att vi har någon att lita på, hur än livet skiftar.
Det är egentligen förunderligt hur svårt ett barn har att ge sin uppskattning av far tillkänna. Det är klart att även ett barn, mer eller mindre medvetet känner tacksamhet för allt som far uträttar och gör, barnet ser upp till honom och beundrar honom och drömmer om att en gång bli som far, men det blir aldrig något sagt, för 'det är ju så självklart att far alltid skall finnas och alltid i skall ordna allt, så det måste allt vara något alldeles extra, som skall få oss att reagera.
Men så kommer Fars Dag och vi börjar fundera och begrunda, och ju äldre vi är desto intensivare begrundar vi — och upptäcker då, att det är en fantastisk gärning som far uträttat och kanske ännu uträttar. Det går upp för oss, att det är ett stordåd som han uträttat för familjens bästa.
Har Fars Dag lärt oss detta, så är mycket vunnet! — Då kan vi säga ur vårt innersta:
Hem och härd du hägnat, ospard möda ägnat åt de dinas värld.
Vem är mera värd tacksamhet och hyllningsgärd ? — Ingen!
Irwa.
Finlands import-
överskott för årets första 5 månader uppgick till icke mindre än 7.5 miljarder mark.
CLASS PICTURE
Pictured here is the 1950 Class of Augustana. Lutheran Church, which was confirmed on Pentecost, May 28. The group, together with their pastor, Rev. O. Arnold Olson, includes from left to right: Margreta Swanson, Myrtle Bjors, Pastor Olson, Janet Brann, Alfred Bjors, and Patricia Swanson. The picture is by Campbell Studios.
Glöm ej ”Pionjärernas Dag” den 18 juni!