Sidan 6 THE SWEDISH PRESS Torsdagen den 9 mars 1950 Augustanakören i Carnegie Hall Seamen’s En ny “Night of Swedish Augustana College i Rock Is-1 verksamhet, nämligen Swedish Stars” andordnas den 31 mars land, Ill. Det består av 70 unga Seamen’s Centre i Brooklyn, i Carnegie Hall in New York, män och kvinnor och dirigeras För huvudparten av program- av Henry Veld. Kören anses vara av de allra främsta av Centre i Brooklyn, met svarar hovsångare Jussi Björling. Samtidigt gör hans maka, Anna-Lisa, som under det senaste året vid flera tillfällen dragit uppmärksamheten till sig för sin sopransång,! sin Carnegie Hall-debut. Det Amerikas blandade körer. Den deltog i den stora svenska pionjärjubileumsfesten i Chicago Stadium i juni 1948 och vann då en mycket vacker framgång. Syftet med årets konsert är tredje dragplåstret blir aen be- att anskaffa medel för tre gre-römda Augustanakören från nar av svenskamerikansk hjälp- United Swedish Societies i New York samt Augustanakyrkans New York-distrikt. Som arrangör står Swedish Seamen’s Welfare Fund, som organiserades 1947 för att möjliggöra en förbättring av bostads- och fri-tidsföråhllandena för svenska sjömän i de amerikanska At-lanthamnarna. garna skrev att “Sverige vann den tyngsta guldmedaljen . Svensk skidsport fick därigenom ytterligare reklam i Alperna — Lindgren blev efter sina Cortina-segrar i de italienska tidningarna kallad för “Alpernas örn”. Den svenska hänförelsen over Hedlunds seger var naturligtvis kolossal, men det var litet tråkigt, att norrmännen uttryckte tvivel om dess rättvisa. De talade om “svensk-före” och menade att den trefaldiga triumfen vunnits till stor del genom överlägsen styrka och bättre vallning i det svåra töföret. Utterström blev mannen att ge Norge beviset för att den svenska skidlöpningen definitivt trampat ur barnskorna, då han året därpå, alltså år 1929 vann Holmenkollens 50-km.-lopp, en ännu förnämligare seger än Hedlunds, och då FIS-tävlingarna 1930 gick i ‘Kollen’ upprepade han sin seger och erkändes över hela världen som den förnämste långdistanslöpa-ren. Två år senare blev han hela världens “skidkung”, då han även vann den korta sträckan 18 km. i den tredje vinterolympiaden, i Lake Placid och Axel Wikström kom tvåa. Det var första gången Sverige i verklig hård konkurrens kunde vinna det korta loppet. Bekant är att Utterström den gången var fa- männen köper från Globe Outfitting Company — HERRKLÄDER^— Där Eder Kredit Är God FAirmont 4414 - - 1941 (tvåa Moritz: Martin Lundström ös- iqkk\ samt^gräde 1941 i VM-i tensson och Gunnar Eriksson 1933) samt s_.giaue | framst på 18 km., Mora-Nisse SÄ MXXÄ» ty^ävlingen förklarades ogiltig. । son och Martm Lundström i Man hade hoppats på en stor ; sarklass i statett. “ e^k Sum? även’pä 50 km. | Holmenkollen: to- N.sse i Cortina, men finnen Kunkkala , segrare pa oO och 18 km. 194/ blev för svår och svenskarna j med en resp, tre landsman nar-fick nöja sig med platserna 2, mast, och Sven Israelsson vann och 5 med M. Brännström och kombinerade, och som första ut-Dahlquist närmast segraren. I länning, Kungapokalen, Harald FH nlåster nå såren var att vi1 Eriksson var 50 km.-segrare Ett P astei pa saren vai , Martin Lundström, vann han 18 km. tävlingen i Cortina på 18 km vann aen överlägset — patrulltävlingen, men så hade vi också ett verkligt st järnlag militära 11948, medan Martin Lundström, som manskap till befälhavaren Ville Hjukström: Matsbo, Ös-tensson och Gösta Andersson. Efter ett långt uppehåll i det egentliga internationella utbytet var man 1945 mogen att börja på igen, först med La- thisspelen, som givit tre svenska segrar på 18 km., alla ganska överraskande åkare som in- SVERIGE Driften läggs inom kort ner vid Linköpings linnefabriks sant, filial i Järnforsen. Orsaken är svårighet kunnat följa undervisningen och tycker att det nya språket är mycket intres- kade säga mer. — Dagsverkarn, bror hans, har gjort kistan, påstår Gom, å dä syns också. Se, som den ligt blodad tand, ser ut. 'fölide nå lönanr svårigheter att få tag i arbetskraft. ALLA LIKA . . Täpp och östensson följdes 1 teten på 18 km., och 1949 var det östenssons tur att stå i den värsta särklassen hittills på båda Sjuttonåriga svenskan Barbro Elfvik har engagerats av den amerikanske filmskådespelaren och regissören Orson Welles att medverka i dennes film “Othello”, som f. n. är under ispelning i Marocko. “Delsbostintan”, 80-åriga doktorinnan Ida Ga-well-Blumenthal, fick häromdagen mottaga Svensk Damtidnings Akademipris för 1949 på 1,000 kr. Priset delades ut för 17 :e gången som erkännande och främjande av svensk kvinnas kulturgärning. “Delsbostintan” tilldelades utmärkelsen i sin egenskap av “mästarinna i folklig berättarkonst”. Bristen på matematik- lärare är fortfarande mycket stor i Sverige. Häromdagen utgick ansökningstiden för 49 olika lärarbefattningar i ämnet, men inte en enda sökande hade anmält sig. Vid årets Svenska Flaggans Dag den 6 juni, som traditionsenligt firas på Stadion i Stockholm, kommer ca. 900 flaggor att deks ut till olika korporationer. Fanornas antal kommer emellertid att på grund av den dåliga tillgången på duk att begränsas till omkring 100. Ett större brobygge över Ljungan vid Parteboda (Forts, frän sidan 1) Men till höger och vänster om kyrkogårdens mittelgång susar träden det samma, trös- tande viskningssuset: lika, alla lika. Alla Den * * * Ett vitt lakan för det lilla fönstret, två korrekta, allvarsamma enar framför dörren till stugan på Åtorpet med moss-staket och de bukiga väggarna, förkunnar att gamle Frans på torpet är död. Ett sextioårigt, intensivt och illa avlönat dagsverke är nu äntligen slut och gamle Frans har kvitterat sitt pundförvärv inför vår Herre. Det var inte mycket att skriva under och redovisa för, men de smulor, som fanns, vägdes måhända i renaste guldvikt på Den Högstes underbara vågskål. Redig strävan och förnöjsamhet i det lilla minsta på jorden var de guldkorn, som skulle komma vågskålen att slå över på den fattige Frans sida och väga upp en hel samlad förmögenhet som den varit ett ringa fjun . . . Folk ligger i fönster och står i små grupper utåt vägen även nu, när gamle Frans åker till graven. Först kommer likvagnen och så ännu en skjuts med Frans’ bror, dagsverkarn, och den avlidnes hustru och tre barn. Än- har i dagarna påbörjats, lju ^an s:4ter raki fram mot kis-nya bron skall ersatta en gam-,4an men ,p^ samma gång tyc-mal träbro och byggs av be- - - tong. Den får en längd meter. Tornedalsbarnen kommer incm kort att språkiga. I folkskolans av 80 bli 3-femte klass, där man tidigare under- ker hon visst att hon vederfares en ära i att åka i en av byns finaste skjutsar till kyrkan. Det lilla liktåget rullar genom gärdena fram mot kyrkogården och folk viskar och pratar. — Gamle Frans på torpet har i alla fall slitit en hund 1 alla dar, ömkar en tredje. De båda åkdonen skramlar åstad fram genom hult och gärden. Vid kyrkan tar brodern och tre andra kistan och knogar i väg åt vänster om stora ingången, där en gul sandhög markerar platsen för vilostället. Prästen läser texten och det lilla följet drager sig tillbaka. Men ett stycke ifrån graven står en mörk och ensam gran alldeles utanför kyrkogårdsmuren. Suset formar sig ovillkorligen till ord för ett känsligt öra,, då den viskar sitt eviga grubbel över de sovande: — Alla lika, alla lika . . . Men hemma i Ätorpets moss-täckta oc!h väggbukiga stuga sitter de som följt gamle Frans till graven och äter gravölsmål-tiden, vilken är högtidsmat i stugan. De äta som vanligt folk, sakta, betänksamt och tacksamt, medan de talar om den döde. När de ätit, måste alla gå, även dagsverkarn och hans hustru, som har en mil hem, för i stugan finns bara plats för mor och barnen. Och då först kommer tystnaden, medan skymningen sänker sig i det tomma lilla rummet. De båda äldsta barnen har fått tid att sakna far nu sedan stöket och den goda extra maten är förbi, oh de snyftar sakta borta i väggsängen. Mor själv står och stirrar ut genom det smårutade fönstret med hopskjutna axlar och värkande blick. Alltihop var för konstigt för henne att bara ens fundera över, tyckte hon . . . KVARTETTEN . , — Stackarn, säger någon visat i finska och svenska, harj — Stackarn, säger någon nu också engelskan tillkommit helt kort och lakoniskt och ti-som skolämne. Barnen har utan ! ger med ens som om han ej or- (Forts, frän sidan 1) INGENTING KAN VAR RIKTIGARE BÄSTA VAROR ELLER PENGARNA TILLBAKA Det berömda EATON garanti är ett enkelt rättframt utlovande som menar precis vad det säger: • Det är vårt löfte till våra kunder att skydda köpdollarn . . . • Det gäller kvalitet, utförande och pris . . . * Det gäller varje dag och varje år, som det har gjort sedan firman grundades . . . • Det är det enklaste och riktigaste sättet vi kan visa att NI KAN KÖPA MED FÖRTROENDE HOS EATON’S /T EATON C° ■ • BRITISH COLUMBIA UMITEO vorit även på 50 km. men att __________________________ han inte fick någon mat på spå- । te‘ansetts vara riktigt av topp-ret, tappade sugen och fick nö- ^jass, h. Karlsson (en stockja sig med sjätte plats efter två holmare!) 1945, Manfred Sjö-finnar och tre norrmän. |din 1947 och Georg Westerlund Nu hade Sverige fått verk-i4g4g V och segrar, Möra-Nisse kom nu mitt un-följde på löpande band. Vid;der kriget fram i toppen, och FIS-tävlingarna i Innsbruck; med honöm följde en rad tepp-1933 vann Nils Englund och iöpare. Deras kolossala seger-Hjalmar Bergström dubbelseger rader är välbekanta: på 18 km., och Sverige tog ] överlägset stafetten, men Fin-1 Vinterolympiaden 1948 i St. sträckorna med landsmän närmast, därav en hel rad på 18 kilometer. I så gott som alla internationella duster av klass gick Sverige fram i överlägsen stil. Till slut frågar Sven Lindhagen: Håller de våra segerstilen i Rumford? (Artikeln skrevs den 1 febr.) Sveriges duktiga skidlöpare har isom bekant svarat på den frågan med att servera den präktigaste jästa skid-bulle i snöparadiset med bak-pulvernamnet! Och det blev en ny kvartett (på 50 km.) som inte sprängdes!!! Gynna tidningens annonsörer! land och Norge var inte med den gången. På 50 km. var Utterström och Hj. Bergström tvåa och trea efter finnen Saa-rinen och vidare dök nu Sven Eriksson “Selånger” sin första storseger, upp med då han blev mästare i kombinerad men endast trea i backen, där han var favorit. 1934 års FIS-tävling gick i Sollefteå, och Elis Wiklund började nu sin triumfbana med att överlägset vinna 50 km. före Englund, varpå den sistnämnde i Tatranska Lomnica i Tjecko- slovakien mästare. Sverige 1935 blev 50 km.- hade nu kommit i Contractors Attention!! WE APPRECIATE THE OPPORTUNITY OF QUOTING UN YOUR DUROID ROOFING i början av 1930-talet mer och mer försvinna. Men så hade stjärnorna också gjort resultat, som visade de nya modellernas överlägsenhet. Någon direkt “alpin teknik” av klass hann de gamla dock inte lära sig. Det blev en helt ny generation förunnat. Den första stora segraren i “modern” tid var John Lindgren, som i de internationella FIS-tävlingarna (som från år 1937 blev officiellt VM) visade sig stå i särklass. Hans triumfer hemfördes i Cortina i Italien 1927, där han vann 18 km. med sex minuters försprång och 50 km. med 18 minuter före tvåan, som var John Wikström. Även backhoppningen gick den gången till Sverige genom Tore Edman från Arvika, som alltså har ett inofficiellt världsmästerskap att skryta med. Hedlund och Uterström blev dock de stora genombrottsmän-nen. Vid vinterolympiaden 1928 i St. Moritz blev Utterström tyvärr sjuk — han tålde inte den tunna alpluften — men Hedlund räddade den svenska äran genom en överlägsen seger på 50 km., närmast följe av Husum-Jonsson och Volger Andersson. Det var en kolossa triumf, cch de norska tidnin- “slag” på 50 km. och i vinterolympiaden i Garmish-Parten-drehen 1936 beläde Elis Wik-und, Axel Wikström, Nils Eng-und och Hjalmar Borgström de fyra första platserna — en bravad som gav eko över hela världen och mottogs med omåttlig förtjusning. Det kom över 500 telegram till “kvartetten som ej sprängdes”, som många allu-derade på. Några dagar tidigare hade Erik Larsson från Kiruna överraskande blivit olym-piasegrare på 18 km. och de svenska framgångarna fortsatte med att Selånger blev tvåa i backhoppningen efter Birger Ruud efter en oerhört spännande kamp, där Selånger hade något bättre hopplängd men Ruud något bättre stil. Mycket observerade segrar vanns också i Finland och Norge, 1935 tog sålunda Axel Wikström som första svensk hem Lathisspelens svåra 50 km.-lopp, och 1937 vann Matsbo 18 km. i Holmenkollen med Erik Larson på andra plats. Selånger blev detta år, liksom 1935, tvåa i backe — i båda fallen tyckte även norrmännen att han varit förtjänt av segern. Men Hans Beck, resp. Reidar Andersson sattes före. Nya segrar följde, och 1938 vann John Westbergh överraskande 18 km. i “Kollen” samt kom två i kombinerade. Är 19-39 kunde man med full rätt rubricera att “Sven är Kollens segrarnamn, ty då vann Sven Edin 50 km. med Mauritz Brännström och Lars Back som trea och fyra, och samma år segrade Sven Selånger i backen — enda utlänning som vunnit där. Den gången tyckte de flesta att han bort hamna något längre ned på prislistan, men en norsk tidning träffade huvudet på spiken då den — med tanke på domsluten 1935 och 1937 — skrev: “Rätt segrare — men fel år!” Sista Holmenkollenloppen före kriget — alltså '1940 — resulterade i att Häggblad och Dahlquist blev trea på 50 km. resp. 18 km. och Westbergh blev trea i kombinerad. Under kriget, då norrmännen hade fallit bort ur konkurrensen, nådde Alfred Dahlquist sin bästa form. Han dominerade hemma i Sverige, och i Lathis INSULATION TILETEX FLOOR TILE FREE ESTIMATES APPROVED APPLICATORS GUARANTEED WORKMANSHIP Hodgson Clarke — BUILD1NG STORES LTD. — Telephone: West 912 15th & MARINE DRIVL — WEST VANCOUVER O nu •11 k BOTTLED Bea-d or by the Government of British Columbia.