NYA SVENSKA PRESSEN
No. 3
Vancouver. B. C., Torsdagen den 19 jan. 1950
Vol. XIII
Skandinaviska representanter vid Upsala College
Från vänster till höger: Carlo Christensen, vice konsul av Danmark; Elovius Margon från norska ambassaden; Rev. Arthur Herbert, Upsala College; Tore Tallroth, från svenska ambassaden; Bernard Davis, direktör för National Phi-latelic Museum; Arthur V. Nichol, president för National Philatelic Museum.
I samarbete med Kungliga Svenska Postverket samt Postverkets Museum i Stockholm, har National Philatelic Museum i Philadelphia för denna månad anordnat en utställning, som representerar ett sekel av skandinavisk historia. The “Free-dom Centennial”, under egid av Henrik de Kaufman, Danmarks ambassadör, är till för firandet av 100-årsdagen av slaveriets avskaffande i Virgin Islands, som förr tillhörde Danmark. Berömda frimärkssamlingar från Norge, Finland och Karelen tillhör utställningen.
En privatutställning av samlingarna hade arrangerats för den 17 dec. efter middag på Art Alliance, vid vilken framstående ämbetsmän från de skandinaviska länderna var närvarande. Vid mottagningen som följde, representerade Carlo Chris-tensen, vice-konsul för Danmark, Elovius Margon från den norska ambassaden, och Tore Tallroth från den svenska ambassaden sina respektive länder. The Re verend Arthur Herbert, professor i Filosofi vid Upsala College i East Orange, N. J., och president av the Lutheran Memorial Hospital Association i Newark, N. J., en sammanslutning av danska, norsxa och svenska lutherska organisationer i New Jersey, hade utnämnts av dr Evald B. Law-son, president vid Upsala College, att representera detta framstående centrum för skandinavisk kultur och lärdom. Förutom dessa tre. diplomater och prof. Herbert, deltog också
dir. Bernard Davis, och presi- vilket är 50-årsjubileet av hen-dent Arthur V. Nichol från mu- nes död och segern över gula
Gåvan i kollektskålen
— Av KARL WILLIAMS —
Gamle komminister Osander i Änganäs kom hem till sin familj efter gudstjänsten och var så konfunderad och häpen, att han bara gick fram och tillbaka över golvet på expeditionen och strök sig om hakan och lade pannan i djupa veck. Han snusade ofta och eftertänksamt ur sin gamla blanka silverdosa och snöt sig i den schalettstora, röda näsduken, så det skrällde i rummet.
Prästfrun fick säga till honom tre gången innan han kom ihåg att gå in till den väntande middagen, där husets talrika familj redan med otålighet väntade på den något bättre sön-dagskosten i det enkla herde-tjället. Det var inga småsaker, som i dag hänt den gamle prästen, och när alla slagit sig ner vid hordet syntes det, att han velat spara nyheten till nu för den stora, gemensamma effektens skull. Och den kom.
Pastor Osander tog för sig en bit av maten, men lät den ligga orörd på tallriken så län-
seet i Philadelphia.
Patronaget för utställningen inbegriper även Wm. H. Hastie, governör av Virgin Islands; Mrs. Eleanor Roosevelt; Dr. Robert L. Johnson, president vid Temple University; advokat Albert B. Maris; den berömde operasångaren Lauritz Melchior ; Erik Swartling, Sveriges generalpostdirektör; Paul Heur-gren, direkitör och G. Stenrudh, direktörassistent vid American Swedish Historical Foundation; American Swedish Historical Museum samt Nils-Fride Antoni. överste Hans Lagerlöf är hedersordförande.
Prof. Arthur Herbert, Upsa-las representant, var ordförande för årets Stampex National Philatelic Exhibition, och underhandlar f. n. med postmyndigheterna i USA och Cuba, för att tillförsäkra utgivandet av ett särmärke till minne av Cla-ra Maass, sjuksköterska under Spansk - Amerikanska kriget, och en f. d. elev vid Lutheran Memorial Hospital. Medan amerikanska arméläkare experimenterade i Havana för att finna orsaken till gula febern, erbjöd hon sig frivilligt att bli biten av Stegomyia-myggan, som troddes medföra det dödliga smittoämnet. Miss Maass var då blott 25 år gammal. Hennes död, i följd av experimentet, bevisade teoriens riktighet och gav de viktiga kunskaper, som behövdes för att utrota denna fruktansvärda sjukdom. Frimärkena kommer troligen att utgivas i Cuba och Förenta Staterna under 1951,
vilket är 50-årsjubileet av hen-
ge. Därefter såg han på sin fru och de övriga familjemedlemmarna med sina stora, buktiga ögon och sade med en röst som han försökte göra så stadig som möjligt:
— Jaha, sade han, jaha, kyrkan lär komma att restaureras och målas invändigt nu . . .
Det behövdes inte mer för att nå den önskade effekten.
Gamla fru Osander lade ner kniv och gaffel och bara svirrade på sin make, och äldsta dottern och sonen gjorde sammaledes. Och gamla trotjänarinnan, Hilda, som sett att det var något på färde i dag, hade stått i köksdörren beredd och därifrån hördes nu en bastant smäll då hon i häpenheten slog ihop sina stadiga, feta händer.
Detta var sannerligen en verklig händelse. Alla i den åldrige prästmannen Osanders familj visste hur han, pastorn, i många Herrans år stått i för att få den lilla förfallna kyrkan
sömnlös som följd av en envis -----	. .. - . I hosta. Riksdagens öppnande målad och reparerad invändigt. I följde kungen genom radion, Isom var placerad invid sängen.
(Fortsättning pä sidan 6)
febern.
Efter utställningens avslutande vid National Philatelic Museum den 20 jan. kommer den svenska samlingen att lånas till American Swedish Museum i Philadelphia, där den kommer att förevisas under ett par månaders tid.
Kryssaren “Gotland” på Amerika-besök
Den svenska kryssaren “Gotland” kommer att anlöpa Annapolis, Md., mellan den 27 jan. och 2 febr. Fartyget, som står under befäl av kommendören S. Rosenberg, är nu på långkryss igen. Bland de hamnar som besökes är Ponto Santo, Portugal, Funchal, Madeira, Pidgeon Island, Port of Spain, Trinidad, Kingston, Jamaica, Hamilton, Bermudas och Bordeaux, Frankrike.
Kronprinsen höll trontalet
Stockholm den 12 jan. — ASNE
För första gången på 43 år stod silvertronen i rikssalen på Stockholms Slott tom vid riksdagens högtidliga öppnande. Även Gustaf V :s stora vakt hade ersatts med kronprinsenre-gentens stab.
Med hög. och klar röst höll kronprins Gustaf Adolf årets trontal till riksdagen. . “Hans Majestät Konungen, min högt älskade fader är på grund av sitt hälsotillstånd hindrad att mottaga eder,” yttrade kronprinsen. Vid dessa inledande ord inträdde absolut tystnad i rikssalen.
Kronprinsen framhöll vidare i talet att Sveriges anslutning till Europa-rådet är ett uttryck för förhoppningen att denna sammanslutning skall fastare sammanknyta medlemstaterna. Sveriges ekonomiska läge har förbättrats och flertalet ransoneringar har kunnat hävas, hette det vidare. Stor återhållsamhet fordras emellertid alltjämt såväl beträffande den enskildes som statens utgifter.
Kung Gustaf hade natten till den 11 januari återigen en orolig natt. Långa stunder låg han
Baltiska flyktingar i Sverige
I Sverige finns f. n. omkring 28,000 balter, varav flertalet är ester, 5,000 letter och 500 litauer. Kommunisterna har hela tiden, skriver prof. Nerman i en artikel i Svensk Tidskrift, förklarat att dessa till Sverige flyktade balter till största delen är fascister. Men, tillägger skribenten, utan tvekan kan det sägas att de allra flesta är goda demokrater och nationellt sinnade, liksom de är oförvitliga medborgare.
Prof. Nerman, som är ordförande i den 1943 bildade baltiska kommittén, ger i fortsättningen både myndigheter och allmänheten ett varmt erkännande för de baltiska flyktingarnas omhändertagande i Sverige. Det lyckades, påpekar han i detta sammanhang, ganska snabbt att placera det övervägande antalet flyktingar i svenskt arbetsliv. Vissa åtgärder och uttalanden från regeringens sida under de första åren kom, tillägger han, balterna att känna sig prekär, men man kan räkna med att “efter-krigsårens period av meningslösa eftergifter från svensk sida mot ryssarna nu skall vara slut,” och “det finns ingen anledning för balterna att känna sin ställning vansklig.”
“Men även frånsett den förändrade allmänpolitiska situationen kan man utan tvekan säga att balternas ställning i vårt land blivit allt starkare. Överallt har balterna gjort sig omtyckta. Svenskarna har lärt känna deras begåvning, duglig-
Kungen har tidigare varit mycket tystlåten om sin sjukdom, men klagade nu för sin omgivning över att det gjorde ont i halsen.
Budgeten visar utgiftsökning på 272 miljoner kronor.
I finansminister Skölds kommentar till nästa budgetårs finansplan bebådas tre skattesänkningar, nämligen pappers-skattens slopande i juli i år, bensinskattens sänkning 1951 och en lindring av kommunalskatten 1 januari 1952.
Den nya riksstaten visar en utgiftsökning på 272 milj. kr. i det utgifterna beräknas till 4,667 milj. kr. mot 4,395 milj, kr. under nuvarande budgetår. Inkomsterna beräknas till 5,139 milj. kr. Budgetöverskottet på 472 milj. kr. utgörs av inkomster av extraskatterna och budgeten är alltså jämt balanserad om man bortser från dessa. Den största utgiftsökningen, 91 milj, kr., kommer på kommunikationsdepartementet och orsakas av höjda väganslag. Utrikesdepartementets höjning utgör 8.2 milj. kr. och försvarsdepartementets 42.8 milj. kr. Det nya civildepartementets stat beräknas till 172.3 milj, kr. Socialdepartementets anslag ökas med 55.4 milj. kr. och når nu upp till nära 1,500 milj. kr.
Utrikesminister Undén begär en miljon kronor på tilläggssta-ten för inköp av en villa vid Nebraska Avenue i Washington för svenska beskickningen.
Axel Jonsson avliden
Generalkonsul Axel Jonsson, sedan 1930 verkställande direktör i Svenska Amerika Linjen i Göteborg, avled hastigt vid ett tillfälligt besök i Stockholm den 11 januari. Han skulle om några månader ha fyllt 62 år. Han sörjes närmast av maka och fyra barn i föregående äk-
het, energi, gedighet och anspråkslöshet. Vi har därför fått förtroende och varm sympati för dem; överallt hör man dem numera prisas.”
Det är heller ingen liten insats balterna gjort i svenskt arbetsliv, fortsätter prof. Nerman. “De har med sitt arbete redligt och på ett vackert sätt belönat Sverige för den fristad och den hjälp som det givit dem. Så har balterna under sin fem-åriga vistelse i Sverige på ett synnerligen lyckligt sätt vuxit in i det svenska samhällslivet. En bidragande orsak härtill har varit den snabbhet varmed de i allmänhet tillägnat sig det svenska språket. Men huvudorsaken är givetvis att både balter och svenskar isedan århundraden tillbaka tillhör den västerländska kulturkretsen och därför i väsentliga ting känner och tänker på ungefär samma sätt.”
Samtidigt som balterna på ett lyckligt sätt vuxit in i det svenska samhällslivet, har de emellertid förstått att bevara sin egen kultur. “De ha bildat sina egna föreningar. De folk-rikare estniska och lettiska kolonierna har sina egna tidningar och egna bokförlag, som uvecklat en rik produktions-verksamhet. Esterna har upprättat skolor, även en yrkesskola och ett par gymnasier. Även letterna har upprättat ett gymnasium med lettisk-svensk studentexamen. Akademiska föreläsningar, kurser och musei-visningar har ester och letter organiserat, och de har sina lärda sällskap.”
Flyktingarna borde snarast få bli svenska medborgare.
Prof. Nerman framhåller vidare att de balter som så önskar nu efter fem år borde få bli svenska medborgare. Enligt gällande medborgarskapslag är utlänning, som sedan fem år oavbrutet vistats i Sverige, subjekt till svenskt medborgarskap, men femårsklausulen har hittills tillämpats på norrmän, danskar, islänningar, svenskfinnar och svensk-ester. För övriga utlänningar kräver man 8
(Fortsättning pa sidan 6)
Lillprinsen har fått sin första uniform
Lille prins Carl Gustaf på Haga fick till jul sin första uniform — livregementets till häst ljusblå paraduniform — i vilken han på annandag jul uppvaktade kung Gustaf och överlämnade ett porträtt av sig själv i den nya uniformen.
Generalkonsul Axel Jonsson.
tenskap.
Generalkonsul Jonsson var också ordförande i styrelsen eller styrelseledamot i ett stort antal rederier, skeppsvarv och sjöförsäkringsbolag, de flesta i Göteborg. Han var därjämte styrelseledamot i bl. a. Sverige Amerika Stiftelsen, Stiftelsen Svensk-Amerikanska Nyhetsbyrån, Riksföreningen för Svenskhetens bevarande i utlandet, Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutna, och Göteborgs turistförening. År 1939 var han medlem av arbetsutskottet i bestyrelsen för Sveriges deltagande i världsutställningen i New York.
“Det var inom trafik- och turistväsende, som Axel Jonsson gjorde sina största och mest uppskattade insatser,” skriver Svenska Dagbladet i sin dödsruna. “Han var en banbrytare inom dessa områden.” Stock-holms-Tidningen påpekar att han tog initiativet till semesterkryssningar för små inkomsttagare. Morgon-Tidningen framhåller att han som medlem av arbetsgivarsammanslutnin-gen inom sjöfarten gav många prov på sin förmåga att medla, och att han även som högste chef för de svenska Amerika-båtarna hade många tillfällen att utjämna motsatsförhållanden. “Han var i högsta grad uppskattad av samtliga besättningsmän på sina fartyg.” I dansk press får Axel Jonsson ett vackert eftermäle som en av Danmarks goda vänner. “Under kriget tog han emot många danska flyktingar i sitt hem i Göteborg, och han understödde dem på många sätt,” skriver Nationaltidende. “Senare har han genom Svenska Amerika Linjens kontor i New York gjort propaganda för Danmark bland amerikanska turister.”