Sidan 10 THE SWEDISH PRESS Torsdagen den 22 dec. 1949 GUNGA DIN . . . Forts, från sidan 3. för mycket. Gunga Din var inte uppfödd till att “bålslita”, för hans far hade haft många tor-pare på sin gård. Så fick Gunga Din höra, att en av hans tor-pare lyckats så bra i landet i väster, att han skickat sin son till universitetet, och att en an-nen hade 22 hästar, och Gunga Din hade bara tre. Då blev måttet rågat på skäppan. Gunga Din sålde sin gård och bohag. När Blesan leddes bort från gården, grät han, men han de ju inte gärna ta henne med till Amerika, för dit skulle han, vad det än skulle kosta. Om torpare, som knappast ägde en hel skjorta, kunde bli sådana herrekarlar där, hur skulle då en bonde bli, som hade 300 tunnland “gravationsfritt”, och lösbo dessutom. Torparna fingo komma till det nya landet med tomma händer och skuld till biljetten, men han skulle komma som en hel ‘karl’. Han lämnade sin hustru i kyrkbyn, med försäkran om att snart komma efter henne. Han allt, förrän hon kun- skulle ordna ACCORDION CATALOGUE FREE WRITE FOR OUR BRAND NEW 28 - PAGE ILLUSTRATED CATALOGUE I Gives All Information Regarding Accordions. LEARN ALL ABOUT THEM BEFORE BUYING! PARAMOUNT MUSIC SERVICE Seymour at Pender — — PAcific 3036 kunde komma. Först skulle han ta emot så mycket av det feta landets jord, han kunde få gratis, sen skulle han köpa ihop så att det skulle bli en stor herrgård av det hela. Han skulle visa torparna, hur det skulle gå till. Kanske de till och med skulle vilja bli torpare hos honom i det nya landet. Men det hade inte gått, som han väntat. Han fick sina 100 tunnland, som andra fått, med villkor att han skulle bo där och bruka dem i fem år. Sen skulle han få papper på dem. Han byggde såg en liten jordkoja, och ett skjul till två hästar och en ko. Men redan första vintern gav han upp. Han kunde inte uthärda ensamheten och enformigheten på den stora prärien i mellanvästern. Han hade inte blivit van vid umbäranden och försakelser, som hans torpare hade av nödvändigheten tvingats till. Han stod inte måttet. Han kom snart i lag med an- dra svenskar och med norrmän och danskar. Gunga Din hade pengar, och de hjälpte gladligen honom med att förstöra dem. Det var fröjd och frid så länge pengarna varade. Men de smälte ihop så fort. Det blev så få dollars av de svenska kronorna. När Gunga Din kommit riktigt i farten med sina kamrater, ble- t Watches Diamonds f — FINEST QUALITY and SELECTIONS — GIFTS — from us are sure to PLEASE! We also maintain an outstanding Watch and Jewellery Repair Service. vo fickorna snart tomma. Alla tyckte om honom, så länge han kunde betala deras krogbesök. Pengarna han fått för sin gård och Blesan hamnade hos krö-garna i Oneida, Kewanee och Galva. | Så träffade han en sockenbo som skulle resa till Minnesota, där det byggdes järnvägar, och där en annan sockenbo var arbetsledare. Han följde med dit, och där stannade han. Pengarna han tjänade gingo i regel i kassalådan på någon krog i Duluth, Superior eller Mesaba. Både i Duluth och Mesaba fanns sockenbor som var krö-gare, och där kunde han få sina INTERNATIONAL JEWELLERS supar på svenskt sätt. I ior fanns det massor av flickor som inte satte om de länsade fickorna Supervackra — P. J. L I P P 413 West Pender St. — PAcific 2833 Woodward’s Famous Food Floor GROCETERIA SELLING 15 — 22 DEC. NOW OFFER THE FINEST SELEC-TION OF SCANDINAVIAN FOODS IN VANCOUVER drucken person, och Gunga Din var ofta drucken. Vi skildes åt och spriddes som agnar för vinden. “Smen” arbetade här och där och gratisåkte på järnvägarna emellanåt. Han blev en riktig virtuos i gratis-åkningens konst och korsade kontinenten på alla håll. I tjugofyra av Staternas fyrtioåtta stater, blev han arresterad för fylleri, men släpptes alltid lös igen. “Gassen” kom till en nickelgruva i Michigan där ett ras inträffade, och “Gassen” kom aldrig upp igen. “Sugen” kom emellan ett par bufertar vid vagnsväxling på Detroits stora bangård, och hans liv släcktes, som när man blåser ut ett ljus. Själv kom jag till Chicago och körde buss och lastbil i trafikvimlet. THESE ITEMS ARE NOW IN STOCK CARLSON’S SWEDISH ANCHOVIES 10 oz. tin 43c LIGHTHOUSE BRAND HERRING FILLETS Long Oval tin 5'/2 oz 49c CARLSON’S SWEDISH ANCHO- VIES Spratts 31/2 oz. 39c GAFFELBITER Herring Titbits 7 oz. 59c SPICED GAFFEL- BITER 7 oz. tin . 57c SWEDISH LINGON BERRIES 16 oz tin 43c MAELAND FISH PASTES .......... 12 J SMOKED FILLETS of EEL with scrambled _ eggs pr. tin .....59c EEL FILLETS Smoked pr tin 49c NORWEGIAN FLAT BREAD ..... 37c DANO CRISP RYE CRISPBREAD 7’/2 oz. 21C 15 oz........... 37c BJELLANIFS Norwegian Cocktail Snacks 1% oz.....15c IN VARIOUS SAUCES 21/2 oz....25c SCANDINAVIAN PRIM-CHEESE pkt. 47c NORWEGIAN G JETOST 8 oz. 49c APPETITT SILD 2’/2 oz. tin 29c COCKTAIL APPETISERS 2/2 oz. 29c HOVMESTER SILD 29c SPICED ANCHOVY SPRATTS 55c NORDENS HERRING TITBITS 15c BJELLANIFS FRIED FISH CAKES 15 oz. 45c FISH BALLS 15 oz. 45c FISH BALLS Large tins 65c MACKEREL in TOMATO SAUCE 25c MAKEREL FILLETS Round tin 29c KING OSCAR KIPPER SNACKS tin 13c KING OSCAR SARDINES 23c GENUINE DANISH LOAF CHEESE 1 Ib. 69c DANISH EMMAN-THAL CHEESE 89c Personal Shopping Grocery Dept. En stund senare var vi på väg, med två hästar framför, och två reservhästar bundna bakom släden. Doktorn var född i Syd-Atrika av italiensk härstamning. Han tyckte inte om Nordanlandets kalla vintrar, och minst av allt att åka en lång väg i ett sådant oväder på julaftonen. Hästarna sjönko ibland ner i snön, så endast öronen syntes, och släden välte ofta. När det ena paret av hästar tröttnade, bytte vi om, och så kröp släden fram mil efter mil. Vid tiotiden på kvällen kom vi fram till farmen, med fyra döds-trötta hästar och en halvt ihjälfrusen doktor. Gunga Din låg i sin säng och yrade. Doktorn tog hans puls, och skakade på huvudet. Dubbelsidig lunginflammation, sade han. Ingenting kunde göras. Gunga Din var långt borta från Minnesota. Han var hemma på sin gård, som han tänkt på varenda dag, sen han lämnat den för sextio år sedan. Han ordnade med kreaturen, och han talade med sin hustru. Gav drängen ovett, och skickade torparna ut i skogen för att hugga ved. Han var på kommunalstämma, och han var på auktion, och så skällde han på mjöl-naren, för han tagit för mycket råg i tull. DET VAR EN GÄNG . . . (Forts, från sid. 1.) — Visst, svarade handlanden. Man kan köpa allt nu för tiden. Man kan köpa lutfisk, socker, risgryn, mandel, sirup, mjöl, jäst och tusen andra ting. Man köper trevliga och slitstarka julklappar till frugan, barnen och pigan. Allt går att köpa i min affär. Vad vore julen utan oss affärsmän? — Kan man köpa julens själ? frågade främlingen. Kan man köpa barnet i krubban, änglasången och friden på jorden? Julens frid, sade hand-tveksamt. Kanske det någon grammofonskiva, landen ifråva * på ensom heter så. Vad vet jag. Ju- Det var julafton, tio år sena- re. Jag hade kommit upp till Minnesota för att fira jul. Det hade snöat en uppehåll, och hel vecka utan nu drev vinden snön i stora drivor på gator och vägar. Fram på eftermiddagen var alla vägar ofarbara, och tågen började köra fast i drivorna. Det var kallt på huvudgatan i Aurora, för staden låg på den högta punkten av gruvdistriktet. Gatorna voro folktomma långt före skymningen. Folk höllo sig i sina hem, eller varhelst de kunde finna skydd för vinden. Smalleys drugstore var fullt av folk av många olika nationaliteter. Gamla väderbitna norrmän, svenskar och österrikare, jugoslaver och tyskar, irländare, iskottar och finnar, samt några få amerikanare. En hästskjuts stannade utanför, och en påpälsad snöig finne kom in och frågade efter doktorn. Den gamle svensken på Bob Scotts farm var illa sjuk, sade han. Svensken var vår gamle vattenbärare, Gunga Din, som flyttat ut till farmen, när han för ålderns skull inte fick arbeta längre på Järnvägen. Han hade fått en liten pension av järnvägsbolaget, men inte stor nog att försörja honom, så han hade ända tills nu utfört en del småsysslor för kost och logi. Finnens namn var Virta, och han hade arbetat på järnvägen i många år, så han och Gunga Din hade varit arbetskamrater i långa tider. Nu kunde ingen på farmen förstå ett ord av Gunga Dins språk längre, sade finnen. En svensk-finne, som arbetade på farmen, hade hittills varit tolk, men nu hade hans förmåga tagit slut. lens själ, vad är det nu för prat. Skojar ni med mig, män-niska? Är ni inte nykter . . . Då fortsatte främlingen sin vandring. Han gick en god stund, innan han på nytt steg in över tröskeln på ett hus. Till slut gick han in i en gård. Han steg in i köket, där moran just höll på att lägga sista handen vid julbordet. — Gud vare med eder! hälsade främlingen. — Detsamma, detsamma, svarade moran. Men så blev hon plötsligt allvarsam och tyckte hon sagt något dumt. Hon snörpte på munnen och såg ogillande på främlingen. Så hälsar man val inte en julafton. — Vad vill han? frågade hon därefter. — Jag söker julens själ, svarade mannen. Jag har sökt och sökt . . . — Gå hem till sitt då, så kanske han finner den! Inte skall man ränna runt i socknen och söka julen på självaste julafton. Julen har vi alla där hemma. Julen är gran och barn och skinka och gröt och ljus och juklappar och julotta. Det borde han väl — Jag har rade mannen. veta. inget hem, sva- — Stackare där, svarade hon. Då ska han få doppa i grytan här. så får han i alla fall smaka julen. — Tack för din vänlighet, sa främlingen. Men det är inte julmaten jag söker. Det är julens själ . . . — Julens själ! Julens själ . . . — Den har glömt, mumlade Vad är det? människorna främlingen. Den har sannerligen människorna glömt. Man har inte glömt bjävset och stojet kring julen. Man har gjort julen till en marknad Det var den . . . — Du och till ett matkalas, inte så jag menade skall inte missunna oss glädjen med julens fest. Glädjen kanske är julens själ? — Jag missunnar ingen glädjen. Glädjen är julens mening men den är inte dess själ. Det är själen jag söker. . . . Så gick mannen. Kvinnan tittade långt efter honom och muttrade något om, att han väl inte var riktigt klok. Det hade blivit kväll nu och skymningen bredde ut sig över den vita snön. Ljusen tändes i fönstren. Då främlingen vandrat en stund i dunklet såg han Forts, på sidan 12. Finnen ville gärna ha mig SÄND SVENSKA PRESSEN TILL EDRA ANHÖRIGA EL- tinnen ville gärna ha mig LER TILL NÅGON VÄN I med på hemfärden, så vi hjälp- HEMLANDET. DEN KOSTAR tes åt att leta upp doktorn. I ENDAST 12.50 PER ÅR! HÄNT i smaland En kväll för omkring ett år sedan cyklade en värnamobo hem till sin stad från Ljungby. I närheten av Toftaholm körde han i diket och skadade sig, men tog sig dock hem så småningom. Då upptäckte han att han förlorat sin plånbok som innehöll 60 kr. Häromdagen var samme man på väg till Ljungby likaledes per cykel. Och ef- tersom en olycka gärna återupprepar sig, cyklade han omkull precis på samma ställe som för ett år sedan. Även nu slog han sig hårt i fallet — men da haiv skulle kravla sig upp ur diket fick han plötsligt syn på sin förlorade plånbok, som lag där orörd med hela sitt innehåll. PRENUMERERA PÅ SVENSKA PRESSEN Complete Optical Service Est. 1921 605 W. Hattings MAr. 0928 U«1 ^Tl TANDLÄKAREN R. LLEWELLYN DOUGLAS meddelar, att han nu, etter en längre Hds uppehåll, åter öppnat praktik i nya lokaler, belägna vid hörnet av Hastings och Carrall. Dr. Douglas hälsar sina många skandinaviska vänner välkomna till sitt kontor. Dr R. LLEWELLYN DOUGLAS HASTINGS & CARRALL STS. — — Tel.: TAtlow 5552 — H - E - A - T -1 - N - G — — CHANGE TO OIL NOW — Oil Supply Guaranteed! Oil Burners — Air Conditioning — Hot Water Heating Stokers — Range Burners — Domestic Water Heaters Heating & Appliance Specialties CEdar 2313 _ _ _ 3080 West 9th Ave. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR tillönskas ALLA VÄRA SVENSKA KUNDER Olympia Tailors 2709 East Hastings Street HAst. 2923 g । I En Svensk Grammofonskiva ÄR EN KÄRKOMMEN JULGÅVA Många Nya Skivor på Lager 21 1 3 5 7 9 10 2 2 2 — JULSÅNGER — Var hälsad sköna morgonstund 23 Dans kring julgranen När juldagsmorgon glimmar Julens melodier 2 Säterjäntans Söndag Synnoves Säng Nu ska’ vi dansa San Francisco Polka Vid Siljan är mitt hem Swedes in North Dakota Pelle the Salesman Hopp rullandej Du gamla, du fria Rosen i Nordanskog Vårvindar friska Fågeln på lindekvist 11 Ack Värmeland, du sköna Neckens Polka 13 22 29 34 35 39 40 46 Land du Välsignade Tonerna g Sung by Robert Anderson Lördagsdansen Nickolina Hälsa dem därhemma Barndomshemmet Vingåkersvalsen I alla fulla fall Sung by Viola Langby Jänta å ja* Gökvalsen Sung by Gunnar Billgren Flickorna från Småland 2 2 8 g g 24 27 | Min lilla vrå bland bergen Där björkarna susa Porilaisten Marssi Tulinonneni Yrttilarhaa Greta Fougstedt, Soprano Violer till Mor När ljusen skall tändas därhemma Sung by Anna Svenson Säterjentens Söndag Synnoves Sang Sung by Carole Larsen Karl Williams, Fridolf Lundberg Sommar Polka Brodde Nistinger, Nils Björklund 49 64 65 FAir. 6263 2624 Main Street Vid grinden i hagen Han har seglat för’om masten Allt under himmelens fäste Morgon Sung by Bob Anderson, Tenor Piano: Gladys Stecle Säterjäntans Söndag I Rosens doft Violin: Jaqurlins Duks-Anderson Piano: Gladys Stecle “NU ÄR DET JUL IGEN” “HÄLSA DEM DÄRHEMMA “NÄR BRÖLLOPSKLOCKOR RINGA” m. fl. frank c. ward Music Co. MArine 4944 412 West Hastings