Sidan 2 ~ THE SWEDISH PRESS TormrAgvn den 1 sept. 1949 SWEDISH PRESS Published Every Thursday. En historia om snus — Av KALLE I DALEN — Office: 427 Hamilton Street, Vancouver, B. C. Telephone: PAcific 2745 M. M. LINDFORS, Managing Editor. RUD. MANSON, Editor. Subscription Price: Canada .............. $2.00 Outside Canada________$2.50 Printed at the Central Press, 427 Hamilton St. Authorized as second class mail, Post Office Department, Ottawa. KUNGÖRELSER Vasalogen Nornan, No. 413 möter första och tredje tisdagen i varje månad kl. 8 e. m i Svenska Hallen, 1320 E. Hastings St. Finans •ekr. Helmer Oslund, 2623 Grant St.; Rekording sekr., Charles Brundin. 1207 Nelson Ave., New Westminster, Svenska Klubben har middag och möte tredje onsdagen i varje månad kl. 7 e. m. å Hotel Georgia. President, Helge Pearson, 2373 Marine Dr. Phone: West 1781; Sekr,, Gunnar Larson, 742 Broadway E. Tel. FAir. 1098-Y; Kassör, A. H Anderson, 2233 West Keith Road, North Vancouver, B. C. Föreningen Svea möter andra fredagen I varje månad i Svenska Hallen, 1320 E. Hastings St. Kassör, Richard Edenholm, 1320 E. Hastings, HAst. 4090; Kor.-sekr., Algot Swanson, 1320 E. Hastings St 2522-L. * * ■» Vasalogen Valhalla, No. 612, New Westminster möter första lördagen i månaden, tredje lördagen är programafton, i St. Barnabas Hall, lOth St. and Fifth Ave., New Westminster, kl. 8 e. m. Prot. sekr., Einar Olson, 144 Roebuck Rd., R. R. 6, New Westminster. Finans sekr., Anna Jacobson, R. R. 3, New Westminster. • • • Runebergorden, Avd. 130 New Westminster möter första lördagen i varje månad kl. 8 e. m. i Labor Temple, hörnet av 7th Street och Royal Ave. Fin.-Sekr. Werner Julin, 811 — 3rd Ave., Tel: 3176-L; Ordf, i sjukkommittén, Mrs. Verner Julin, 811 — 3rd Ave., Tel: 3176-L. • • • Runebergorden, Avd. 124 möter första och tredje fredagen 1 varje månad kl. 8 e. m. i Svenska Hallen, 1320 E Hastings St. Ordf, i sjukkom. är Hugo Sandberg, 2565 William St„ phone HAst. 3079-L; Fin.-Sekr. Stanley Sundeil, 2525 Grant St., phone HAst. 5159; Protokolls-sekr. Mrs. W. Nyquist, 3221 East Georgia St. Smed, poet och' historieberättare The Sunset Circle (Auxiliary of the S.R.H.A.) convenes first Thursday of each month, at 2 p. m. Pres., Mrs. K. Backlund, 2516 Parker St., HAst. 5365-M; Secr., Mrs. G. Blomdahl, 1873 Venables St., HAst. 2998-R. “Det är med historier som med filmjölk, man måste låta dem stå om det skall bli någonting bra. Från det jag var 14 år tills jag fyllt 30, hände så mycket och mycket berättades för mig. Skåpet är fullt, det gäller bara att få tag på den rätta nyckeln till skåpet,” säger Sveriges historieberättare No. 1, Johan-Olov, med efternamnet Johansson. Fast det senare använder man aldrig förstås. Åtminstone inte i Sverige. Sjutton egna böcker står i en prydlig rad i biblioteket hos Johan-Olov i hans villa i Älvsjö. Den 18.e boken är också skriven och kommer vad det lider. Just nu sysslar han med en novell. Dessutom fyllde han 75 år den 12 augusti, men produktiviteten har inte avtagit med åren, utan ideligen hittar han en ny nyckel till skåpet. “Vem jag fått berättarlusten efter? Farfarsfar skrev, han var en värmländsk kavaljer, löjtnant och godsägare. Men även min värmländske far, en slagfärdig sågverksarbetare, var en utomordentlig berättare. Skrev gjorde han inte — på den tiden var det inte lika gott om papper som nu.” För sonen föll det sig emellertid naturligt att ta till pennan. Han träffade på en redaktör, och när Johan-Olov hjälpt denne med notiser ett slag, var det omöjligt att skriva dikt också. “Hammarslag” hette den första diktsamlingen. Den var delvis på bygdemål, det föll sig naturligt att skriva så som man talade. Det har förresten också varit karakteristiskt för honom att inte skapa sig på något sätt, Genom den öppna fyrkantiga ladugluggen strömmade doften av nyslaget hö ut som den finaste parfym. Utanföi ladan låg jag och Gustav, den senige småbrukaren uppifrån Tvärskogen, och beredde oss att smälta aftonvarden. Nere mellan blandskogen av björk, al och myrtallar skymtade sjön, där donen låg ute för natten. Solen hade gått ner och ute ifrån storvattnet ropade lom-men på regn. Det lät som ett barn i nöd. Högt uppe över våra huvuden bräkte “himmels-geten” — enkelbeckasinen — ut sina darrtoner i korta, skälvande ljudblixtar, som föddes och förtonade utan att man visste var de kom ifrån. Gustav satt i gräset och sträckte ut sina långa, seniga ben med tydligt välbehag. Hans magra hökansikte var svart-brunt av solen efter massaveds- Bellman Male Chorus Rehearsel every Thursday night at T.30 p. i •. at the Swedish Hall. New singers welcome! Pres., Axel Lindmark, 2831 Pandora St., Phone HAst. 4112-L; Sec., Leif Brundin, DExter 0509-T; Fin. Sec., John Sundquist, 5332 Norland St., New Westminster, B. C., DExter 1925-F. Hi,. • • • Skandinaviska Arbetarklubben möter andra söndagen i varje månad kl. 8 e. m. på Svenska Hallen. Ordf. Bert Carlson, 2235 Triumph St. Tel: HA. 0145; Sekr., Arne Jonsson, 4896 Argyle St.; Kassör, Artur Wickstrom. GUS FLODBERG — T a i 1 o r — Handtailored Clothes Stock of Imported Cloth 816 Hornby Street Phone PAcific 4713 lika rättframt naturlig har han nu alltid varit, vare sig han talat eller skrivit. Smed och poet, kombinationen är kaniske inte så vanlig. Mén Johan-Olov är nu inte heller någon genomsnittsmänniska. Karriären gick raskt, och han var isig själv lika orubbligt, vare sig han titulerades ombudsman eller kassör i Landsorganisationen, ordförande i stadsfullmäktige eller tomträttskas-sadirektör. Han tappade aldrig sin berättarglädje eller sitt ' skämtlynne och tillfälle fick han att skriva då och då. Om “Smeder, brukspatroner och bergsmän” och om “Underliga människor”. Sin syn på den svenska arbetarrörelsen formulerar han så här: “Vi har uppnått det som I arbetarna kunnat förvalta. Nog var det en guds lycka, att inte 8-timmars arbetsdag kom med en gång, då hade allt de goda smederna .supit ihjäl sig. De hade ju varken idrott eller studieverksamhet, det enda de kunde roa sig med när de var fria, det var att supa. Därför är det land lyckligast, där folkets egen utveckling sker jämsides med lagstiftningen.” För resten var det nog den långa arbetstiden, som satte fart på arbetarrörelsen i Bergslagen. Som 14-åring arbetade Johan-Olov själv 12 timmar om dagen, utom ibland då han arbetade 14. “Som smältsmed måste man ju vara till pass jämt, varje man klarade tre smältor. När de var färdiga . väckte man kamraten, som kom ’ och avlöste. Det myckna söndagsarbetet blev också påkostande, värst var det när man vaknade på måndagsmorgonen till en hel veckas slit utan att vara utvilad.” Men det var det där med berättandet som lyste upp tillvaron. Och just därför att det utgjorde en motvikt till det hårda tunga arbetet, fick dessa historier sin must och ursvenska kraft. De växte ut ur vardagens gråa liv, men de smyckade också tillvaron. Det är nog förklaringen till Johan-Olovs böcker blivit älskade i alla svenska hem. Johan-Olov Johansson var kassör i LO, fackföreningarnas överorganisation, ett 20-tal år, ■ och stadsfullmäktiges ordförande i Stockholm 1935—1938. Ted Harris Bicycles and Repairs C-LL. Palnts. At the best prices. | 757 EAST HASTINGS ST. Phone: HA 2022 Come in — See — Compare w. mckee — JEWELLER — | Now Carrying a Fine Line I ° f | I WATCHES and CLOCKS ! | RINGS and FINE CHINA | Repair Work a Speciality. 2589 East Hastings St. SsaaasBSEEiaHi^ HOTEL AUSTIN On Granville near Davie Street. 200 Rooms. When in Vancouver stay at the Hotel Austin. "There is a Difference” UNDER NEW MANAGEMENT Phone: MArine 7235 RIO GARAGE LTD. COMPLETE AUTOMOTIVE SERVICE Phones: HAstings 2822 and HAstings 2823 596 EAST HASTINGS ST., VANCOUVER, B. C. WATCHES & DIAMONDS ERIC NORDIN — Robson Jewellers — WATCHMAKER & JEWELLER 1007 ROBSON STREET — PAcific 8474 — PAINTS — WALLPAPERS — FLOORLAYERS SUPPLIE6 — Hunter-Henderson PAINT CO. LTD. 555 PAcific 0135 Granville St. skalningen i skogen under de heta sommardagarna och de otroligt goda, blå ögonen glimmade piggt och belåtet under sina vita grisbryn. En näve,, stor som en liten kalvbog, stack ner i mollskinnsfickan och hämtade upp näverdosan. Gustav beredde sig till den käraste akten efter måltiden, och detta med en omsorg, som var rent av rörande. Det låg en hel liten teknik av njutning i hans sätt att snusa. Två gånger efter varandra medan ögonen simmade i ett ljusblått, själlöst töcken rakt ut, och så några korn spillsnus mot näsan mellan var gång. Sen smaskade och snas-kade han som om han' haft den finaste konfekt i munnen. Och för Gustav var det bättre än all världens konfektyrer. Bätt-te än honung och handlarns delikatesscigarrer. Tack vare Gustavs snusning kom vi oförhappandes in på allvarliga samtalsämnen. Gustav hade haft amerikafeber en gång i sin ungdom, men man hade skrämt honom för snuset där borta. Det låter kanske barnsligt, men han bedyrade, att det var denna rädsla, som avgjorde hans öde. Se, fick han inte den sorten han ville ha och så mycket han orkade äta, så blev han sjuk och oförmögen att arbeta. Det hade hänt honom, att han måst springa halvmilen bort till handelsbutiken express bara för snusärende många gånger. Mat kunde han undvara om så en hel dag, men snus inte en timme. — Dä finns fler likadana som jag, sade Gustav, och jag troa-de honom, ty jag känner vårt svenska folks svaghet för na-tionalkryddan. — Dä va 1897 på våren, som ja skulle gett mej sta, sade Gustav och makade ut sina långa ben i gräset, men herren vare tack, dä blev inte åv. För ja tror inte möcke på amerika-löckan för min del nu. Vill en arbeta å ta vara på sej här hemma i Sverige, så finns dä lika goa utsikter här som där. Teminstingens nu för tiden. Men då flög dä åt mej att ja skulle ut, å dä va en pojke uppe ifrån Västraby, som höll på å övertala mej. Han va hemma å hälsade på. Dä va Sara Christinas pojke på Svedjan, å våren 1897 tog han elva pojkar å flickor mä sej te Amerika. Å den tolvte skulle vatt ja dä, men tack vare snuset så stann-te ja hemma. Ä dä har ja aldrig ångrat, för Sverige ä Sverige å en liksom känner att en hör te här. Utå dom elva, som följde mä Sara Christinas pojke ut, ä fyra döa nu, en kom te-baka hem mä lungsoten å dog hemma, å dom andra har ja inte sport te vidare. Men utå föräldrar å släktingar har dä sports så mycke ändå, att dom inte ska ha det så allra värst storartat. Dä ä väl där som här, att de beror på omständigheterna, kan ja tro. — Ja, men snuset avgjorde väl ändå inte Gustavs beslut att resa till Amerika, sade jag. — Gu’ va dä gjorde sen, han får tro mej om han vill. Men dä va dä. På den tiden va ja ung å gla å räddes varsken för dä ena eller andra. Ä språket räddes, ja inte för. Sara Christinas pojke va hemma ett helt år, å Jian liksom hade amerikaskola för dom, som skulle följa mä. Han va så styv i utrikiskan, att dä va nästan lögn å förstå honom då han talade dä språket. Å oss lärde han dä viktigaste. Vi kun-ne säja både “jäs” å “nå” å “låt bli gullklimpen, för dä va ja som såg han först” å “plän-ti mönni” å mer te. Å så lärde han oss att yi inte skulle säja “sanna för biss”, 'teminstingens inte te en irländare, för då slog dom genast ihjäl oss. Men så en kväll då vi va samlade hos Sara Christinas å to språklärdom — dä va förresten bara en fjorton där innan vi skulle åsta — så frågte ja mästarn va snus hette på amerikanspråket. — Snus, sa han, ja, dä heter “Snöff”, men se dä brukas inte vidare där borta. — Brukas dä inte, sa ja — tvi rackarn. Då gick han åt sin koffert ätter en ask amerikanskt snus, som han haft mä sej för ro skull å to fram. — Dä finns bara sånt där borta, sa han, å dä kallas “Co-penhagen Snöff”. Ja to en pris å måtte sta ut å få opp’et mäsamma. Dä va svart som torvmull å salt som sillalake å surt som gammalt dricka. Då to ja te i åtta dar å försökte vänja mej å mä snuset hemma, men då ble ja sjuk å måtte in te doktor Lindsten i Sjököping. Ja fick liksom utslag över hela kroppen, å mataptit hade ja ingen. Doktorn undersökte mej bå länge å väl, å dä va ingen dum doktor heller, må han tro. — Har ni haft några vaner, som ni lagt bort, sa han te sist. — Jo jomen, se ja håller på vänja mej å mä snuset, sa ja. — Börja på mä dä igen då, så blir han fresk, sa doktorn. Ä ja måtte börja på igen å dä va rätta medusinen också, för på ett par dar va ja kry som en mört igen. Då sa far å mor te mej ett par kvällar innan resan: — Gustav lille, sa dom, du får bara elände å bekommer om du tar sta te Amerkan. Häi hemma har du bå snus å mat, som du kan tåla. Men kommer du dit ut, så kan du rent å dö ifrå oss. Ä samma kväll gick ja bort te Sara Christinas pojke å sa återbu för min del. — Och Gustav har aldrig ångrat se’n att han inte reste med, sade jag, — Tänk på guld-klimparna . . . Gustav gjorde en grimas och tittade illmarigt med sina vat-rtenblå runda ögon. — Gullklimpar, å lort i dä. Sara Christinas pojke skröt nock lite väl möcke. Ä han har väl inte hittat når a själv heller, ättersom han aldrig skickat hem ett öre te sin gamla° mor på många år. Allt hon fått ä ett kabbelettsfotografi, som står på öheffonjéren utå honom. Men nock finns dä gull där ute. Isak Nordells flecka på Storängen va hemma i fjol somras mä bå man å barn å en släkting te Isak å dom hade så möcke gull bara i tännema så dom kunne löst ut hela Isaks gård. Nä, dä ä nock iockemat en hel del om Amerkan nu för tiden teminstingens. Som för exempel, Råshults-pojkarna här bort i väst på Holmåker. Dom reste i förfjol dit ut å dc va så hett å brett å bra alltihop, innan dom kom åsta. Gubbastackarn, far deras, fick ta ett banklån för te å rusta ut dom, å dä skulle inte stå länge om förrän dom skulle skicka hem pengar te å lösa bå dä å mer te. Nu skriver dom (Forts, på sidan 5.) Var Katarina I född i Sverige? Enligt en utredning, som Aftontidningen publicerar, var Katarina I av Ryssland av svenskt "hrsprung och född i Västergötland. I uppsatsböckema står Peter I:s kejsarinna angiven som Marta Skavronski, av baltiskt ursprung och tidigare gift med svensken Johan Kruse. Däremot står det inte, att hon faktiskt var född svenska. Livlän-daren Samuel Skavronski var inte hennes köttslige far utan endast fosterfar. Kvartermästaren vid Älvsborgs regemente Johan Rabe gifte sig med en vacker änka trån Livland, Elisabeth Movitz, och på Germundaryds gård i Toarps socken i Västergötland föddes år 1682 deras dotter Katarina. Fadern dog rätt snart, varefter änkan med dottern återvände till släktingar i Livland. Katarina blev tidigt moderlös och fick plats hos kyrkoherde Skavronski, som sedermera tog henne till fosterbarn. Katarina hade under tiden utvecklats till en yppig, blond skönhet och blev efter en tid gift med den svenske drabanten Johan Kruse. Bröllopet stod i Marienburg, som samma dag intogs av ryssarna. Segerherrarna bortförde Katarina, som därmed gjorde sin entré i Rysslands historia. Efter åtskilliga äventyr kom hon till furst Mensjikov, som tog henne till sin älskarinna. I Mensjikovs hus fick tsaren se den vackra flickan och blev genast betagen i henne. Hon blev självhärskarens älskarinna och förstod att göra sig oumbärlig för honom. Efter att år 1703 ha övergått till den ortor doxa kyrkan blev hon år 1707 hemligt vigd vid tsaren och år 1718 kröntes västgötaflickan med pomp och ståt till kejsarinna av Ryssland. Efter tsarens död var hon Rysslands Statsöverhuvud till sin död år 1727. Dessförinnan hade hon på nytt blivit älskarinna till furst Mensjikov, bland andra. Visste Ni att det finns 1,800,000 kök i Sverige. TANDLÄKAREN R. LLEWELLYN DOUGLAS meddelar, att han nu, efter en längre tids uppehåll, åter öppnat praktik i nya lokaler, belägna vid hörnet av Hastings och CarralL Dr. Douglas hälsar sina många skandinaviska vänner välkomna till sitt kontor. Dr. R. LLEWELLYN DOUGLAS HASTINGS & CARRALL STS. — — Tel.: TAtlow 5552 EN LJUSPUNKT I TILLVARON Dickson's Blossom Coffee Så starkt, så drygt ... så härligt gott! HOS ALLA SPECERIHANDLABE □ son Importing Co. Ltd — 157 W. Cordova St — HASTINGS BAKERIES Ltd fhe Best in BAKERVGOODS Allt slags bröd: Vanligt vitt eller brunt bröd; rågbröd, vete-flätor, wienerbröd, tårtor, bakelser, kakor i rik sortering. Födelsedags- och bröllopstårtor även på beställning. BUTIKER BELÄGNA Å: 716 East Hastings St. 4068 East Hastings St. 4191 Main Street. 864 Denman Street. iiiiiHnmiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiinnHir Kerrisdale Hardware = i = I BAPCO PAINT SPORTING GOODS GENERAL STEELWARE PRODUCTS WESTINGHOUSE APPLIANCES PHILCO RADIOS GLASS and CHINA 2118 - 20 W. 41st Ave. — KErr. 0062 C. ISAACSON, Prop. —