THE SWEDtSH PRESS Sidan S Torsdagen den 5 maj 1949 Come to the FRASER CAFE 738 Columbia Street New Westminster ‘Just Good Food’ NOLAN & COTTLE, Prop. Phone:1553 N. W. uim , On All Valuables B. C. Collateral Loan 77 E. Hastings PA 3557 Safety Deposi* Boxes for Rent Toric Optical Co. EYE EXAMINATIONS COMPLETE OPTICAL SERVICE 118 West Hastings — PAcific 8829 — GILLEY BROS LTD. (Established 1887) COAL and BUILDERS SUPPLIES NEW WESTMINSTER, B. C. ; — Phones: 15-16-17 — Washington’s Taxi Phone HAstings 4100 Special rates for Weddings and Funerals DINE FOR PLEASURE a t t h e \PALL MALL CAFE 366 W. Hastings Street COR.HANAIMO AND CHARLES 5TS. VAUCOUVER.B.C Skandinavisk Dans VARJE LÖRDAG KVÄLL MED BÖRJAN Kl. 9.00. Musik av MODERN OLDTIMERS SVENSKA HALLEN 1320 E. Haatmgs Street ED BROWN, FLORIST 15.2 W. Hastings St. — PA 1442 3369 Cambie St. — FAir. 5110 Wneaths, Sprays, Corsages, Wedding Éouquets, and Cut Flowers. WE TEL.EG RA PH FLOWERS Leken som blev allvar Forts, från föregående no. Det var i en egendomlig stämning jag lämnade det främmande huset. Fast klockan redan blivit elva, åkte jag inte hem utan körde omkring på måfå. Känslor, som jag länge trott vara döda inom mig, vaknade på nytt, för första gången gruvade jag mig för att komma hem till min ensamma våning, jag längtade tillbaka till det rum jag nyss lämnat och ännu mer till den kvinna som så förhoppningsfullt sett på mig. Tidigt nästa morgon ringde jag upp honom — men fick höra, att han rest bort och inte skulle komma tillbaka förrän i slutet av månaden. Stackars Ulla kvinna, tänkte jag, hon får inte vara ensam i tre veckor, hon är nära bristningsgränsen. Jag ringde upp henne, och bad om ett sammanträffande på kvällen. Hon trodde väl, att jag redan- talat med hennes man, hennes röst fick en sådan ljuvlig klang, att jag knappt kände igen den. När vi träffades och jag talade om för henne, att jag än så länge inte kunnat göra något för henne, drog ett moln över hennes ansikte. Men jag lyckades i alla fall fördriva det under kvällens lopp. Jag talade med henne om hundra saker — men vidrörde inte med ett ord det hon upplevt. I början verkade hon tankspridd, men så småningom blev hon livlig, hennes kinder fingo färg, och då och då ismög sig ett leende över hennes läppar. Så ung hon såg । ut, så ljuvlig! Och medan jag försökte få henne glad, försiggick det något besynnerligt i mitt inre. Jag kände, att jag inte läng-ve var mig själv, en ensam ungkarl, som beslutat sig för att aldrig mer bry sig om någon flicka. Den besvikelse jag en gång upplevt tycktes mig nu med ens inte så betydelsefull, i — Tror mte doktorn, att Och för första gången under alla ! kärloken är ett slags sjukdom, de år som gått sedan dess kom som när som helst kan överfal- och tycktes med ens vara långt, långt borta. Det gjorde mig så ont, att jag var nära att mista självbehärskningen. Jag hade velat' skaka henne, hade velat skrika högt: — Varför ska du bry dig om en sådan åsna, låt honom löpa åstad med sin flicksnärta,’ det är mig du tillhör, det är jag som älskar dig över allt annat! Men vilken robot är inte den så kallade moderna människan. Hon kväver sina bästa, uppriktigaste känslor för att förbli “korrekt”, och hon låtsas fullkomligt oberörd, medan hjärtat nästan stannar i hennes bröst. Roboten sade: — Han kommer väl tillbaka inom några dagar, och då skall jag tala med honom. Men säg mig uppriktigt, fru Haglund, är ni alldeles säker på, att ni verkligen vill förlåta honom efter allt det här? Hon teg en stund, så sade hon sakta: — Ja, jag tror det . . . fast jag inte längre ser honom i sådan himmelsblå dager som förut. Men kärleken övervinner väl allt — till och med en sådan besvikelse, inte sant? . Roboten var försvunnen, det var jag själv som med onödig skärpa svarade: — Jag är tyvärr inte kompetent på det området! Hon rodnade och gav mig en harmsen blick, som gjorde att jag på nytt måste bita ihop näderna. Tre dagar senare träffade jag för första gången Leif Haglund. Uppgiften var allt annat än angenäm, och jag hade i förväg beslutat mig att ta till hårdhandskarna, om sä skulle behövas. Men han gjorde det tämligen lätt för mig. Jag märkte tydligt, hur han skämdes, han sade inte ett ord till sitt försvar, och först när jag sjungit ut helt och hållet, sade han med ' låg röst: jag att tänka på, att det ju var ' oförnuftigt, att döma alla kvin-inor efter en enda — med ett ord ... jag var förälskad på nytt! Det hjälpte inte med aldrig så många förnuftsskäl, var gång jag träffade Märta Haglund växte min kärlek till henne — och vi träffades nästan dagligen. Jag såg, att hon betraktade mig som sin vän, och redan det gjorde mig lycklig. En gång var jag nära att yttra något om mina känslor, längtan att få hålla henne i mina armar blev mig nästan övermäktig, men just då drog hon fram ett litet foto av sin man — och jag teg. — Ditt kräk! tänkte jag, medan jag stirrade på det främmande ansiktet, hur kunde du överge henne för en annan! — Hur gammal är han? frågade jag högt. — Trettionio år, kom svaret. -— Då skulle han ha mer förstånd än så, sade jag mot min vilja, jag- tycker verkligen inte han är värd att ni sörjer honom så mycket. Vi hade ännu inte lagt bort titlarna, och jag kände instinktivt, att det var bättre att inte göra det. Det var lättare för henne att tala med en “vilt främmande”, som hon kallade mig första gången vi träffades. — Jag är för övrigt inte mer än trettiosex, fortsatte jag, kanske bara därför, att jag ville hävda min egen person inför henne. Meri hon tycktes inte ens höra mig. Hon såg vemodsfullt på det lilla porträttet i sin hand la en helt frisk människa — till och med mot hennes vilja? Frågan och uttrycket i hans ögon gjorde mig förlägen. — Kanske det, svarade jag tveksamt. — Jag . . . jag håller fortfarande av Märta, fortfor han, jag vet ju att hennes like inte finns på denna jord . . . men ändå . . . Den andra är som en feber . . . Han avbröt sig, gick fram till fönstret, tittade ut ett-slag och sade sedan mycket lugnt och allvarligt: — Men om ni, som hennes läkare påstår, att den här historien kan betyda ett allvarligt mén för hennes hälsa, skall jag naturligtvis försöka bistå henne .. . — Ni menar, att ni är beredd att återvända till henne? frågade jag skarpt. Han teg en lång stund, sä Sade han: — Ja, det är det jag menar. Hans ord skulle egntligen ha gjort mig mycket glad. Karlen var i alla fall inte något kräk, utan en olycklig människa som försökte gottgöra sitt fel. Men besynnerligt nog fylldes jag nästan av hat mot honom vid dessa ord . . . och först när jag var nere på gatan igen, begrep jag, att de med ens förstört alla mina egna framtidsförhoppningar. Samma eftermiddag gick jag upp till Märta Haglund och berättade helt lugnt resultatet av mitt samtal. Men medan jag talade, såg jag inte en enda gång åt henne. Efter tio minu- Gynna tidningens annonsörer! WM. BRAIDWOOD D. C., Ph. C. Doctor of Chlropractlc. Nerve Specialist. 510 W. Hastings — MArine 0013 EN LJUSPUNKT I TILLVARON A MossoM, Så starkt, så drygt ... så härligt gott! HOS ALLA SI ECERIHANDLARE Dickson Importing Co. Ltd — 157 W. Cordeva St — BROADWAY SOCIAL CLUB 26 East Hastings Street. Upholstered Furniture For sale in all leading furniture stores in B. C. and Alberta. Skandinavisk AD5EN E COMPflNY VMUE ONSDAG och LÖRDAG HASJ1NGS AUDITORIUM 828 East Hastings St. AJf Carlson’s Orchestra ur