No. 5
NYA SVENSKA PRESSEN
Vancouver, B. C., ■ Torsdagen den 3 febr. 1949
Vol. XII
Med Johnsonlinjen genom Panamakanalen
Av GUNNAR WICKMAN
“Bio Bio” ett av Johnsonlinje ns fartyg som trafikerar Stilla havskusten.
Forts, från föregående no.
Panamas klimat förenar alla övergångar från det tropiska till det subtropiska och europeiska, dess sol är ibland mördande het, dess luft på sina ställen fuktig, på andra torr, vid Stilla havet och Atlanten saltmättad, i bergen tunn och lätt, regnfattiga zoner växla, med regnrika, och därmed är möjligheterna givna för de mest olikartade vegetationer. Solen som bränner på européens hud biter inte på negrernas tjocka skallar.
Det första intrycket av detta land är ett intryck av rent förvirrande yppighet. Allt är intensivt, solen, ljuset, färgerna. Himlens 'blå smattrar som en fanfar, grönskan är djup och mättad och så dess underbara palmalléer som ett grekiskt tempelis pelarrad. Jag har sett oräkneliga palmer i Florida, Ca-lifornia, Bermudasöarna, Cuba och Hawaii och jag tycker ändå att jag aldrig innan jag sett dessa, riktigt vetat hur härligt majestätiskt, hur sant kunglig en palm kan vara — rak som ett ljus, stammen underbart rund med sin finmaskiga pansarhud, och kronan hög, ack så hög, myckét högre än man någonsin lyft sin blick. Ingen målare kan på sin palett finna en mera glödande, bländande ocn skimrande färgtoner än fåglarna bära på sina fjädrar, fjärilarna på sina vingar. Tänker man på den möda, den omtanke, varmed man t. ex. i Nordamerika måste övervinna en trädgård eller ett åkerfält dess blommor eller dess gröda, så frapperas man av att här möta en natur som man måste tygla, för att den inte skall utveckla sig alltför vilt, alltför hejdlöst. Av sig själva och utan vård uppspira här träd och buskar, Som skänka en stor del av befolkningen dess gratiskost utan minsta möda — bananer, mango, mandioca och ananas.
Panama City, som i början av detta århundrade var det mest fruktade utkläckningsstäl-let för gula febern, är i dag en av de i sanitärt hänseende tryggaste städerna i världen, och en mycket vacker stad. Ty här har naturen, då den för en gångs skull varit upplagd för att slösa med landskapets skönhet, på ett litet område trängt samman allt som den eljest sniket fördelar på flera länder. Här finns havet, men havet i alla dess former och färger, grönt och skummigt, där vågorna från Stilla havets ändlösa vidder brusa, här -finns bergen
Aage Nils Bohr, 26, son of the Professor Nils Bohr, whose investigations in atomic fission led to the development of the Atomic Bomb, is pictured as he arrived in New York aboard the Gdynia America M/S Batory from Copenhagen.
grönskande och mjuka, parker och tropiska trädgårdar och överallt är naturen överflödande och dock harmonisk — och så staden själv med sina aven-nyer och torg och orientaliskt färgade gränder. Och över allt detta välver sig en ljuvlig himmel, djupblå om dagen som ett jätte tält och om natten översållad med sydliga stjärnor.
Invånarna karakeriseras av en kroppens spenslighet och själens vekhet som i allmänhet inte återfinnes hos européen och amerikanaren. Den kraftige, robusta, grovlemmade typen saknas nästan fullständigt. Pana-manianen är en stilla människa, drömmande och sentimentalt anlagd och i det yttre umgänget är formerna påfallande dämpade. Man möter stor artighet och vänlighet här och han anser att detta är den självklara grunden för mänskliga relationer.
Lotterispelet är i Panama en av de få synliga lidelserna hos detta i det yttre så stilla folk och den dagliga, gemensamma förhoppningen för tusentals människor. Alla grips av speldjävulen. Oavbrutet svänger lyckans hjul, varje dag är en ny dragning. Var man går och var man står, i varje affär och i varje gathörn säljes lotter, och varje panamanian köper lotter för vad han har kvar av sin veckoavlöning. Vid en viss tid på eftermiddagen ser man fblkskockningar utanför drag-ningslokalema, i alla hus och affärer skräller radion, en hel stads förväntan är i detta ögonblick riktad på en enda siffra, ett enda nummer. De högre samhällslagren spela däremot på kasinot, och nästan varje badort, varje förnämt lyxeta-blissemang har sitt, överallt finns ett Monte Carlo. Vid en gatukorsning på en - gammal trälåda sitter en indian, en bruten man med vitt skägg, trötta ögon och drag, veka och vänliga som en klosterbroders. Han vill promt sälja mig en lott till Loteria Nacional och hoppar på sina kryckor bakom mig ett helt kvarter under livliga gester att det är jag som skall vinna högsta vinsten, en halv miljon pesos — det står skrivet i stjärnorna. Till sist — man är ju bara mänsklig — köper jag en Iqtt av deri efterhängsne mannen, lämnar mitt namn och adress till Johnsonlinjens kontor. Jag väntar fortfarande på den halva miljonen.
I Panama City finns många lyxbetonade affärer — damernas förtjusning utan gräns men som gör den äkta mannen orolig för plånboken. De stora sa-luhallama och fruktstånden under soltälten äro enastående. Här finns de läckraste frukter, röda bananer som inte finns i Sverige, mandioca, avocados, ananas, mandariner, kokosnötter' glödande pismas och persikor, mjuka som en ung flickas kind. Visserligen stånka sig bilarna fram genom gatorna, men ännu släpa mulor frukt och risknippor på gungande sadlar. Allt är liv och rörelse, den enda fasta punkten i denna rörliga tavla är en väldig neger i tropikhjälm som i gathörnet dirigerar trafiken lika behändigt som hans vita collega på Sture-plan i Stockholm.
Och dessa kaféer. 1 varje gat-rörn ligger ett sådant och de äro öppna nästan nätterna igenom och då glimmar och lyser dessa lockande tillflyktsorter
som skimrande grottor, gärna frekventerade av havets farande svennei’ som här under några hastigt flyende timmar glömma sitt hårda och riskfyllda arbete med ena armen om flickans hals, i den andra näven en iskyld martini. De skimrar under stjärnorna med gröna, röda och gula lyktor och fladdrande skuggor, en fantastisk, orientalisk anblick, och därtill så hemlighetsfullt genom de människoöden vilka här drivits samman. Här är alla raser och färger representerade, alla åldrar och ursprung som knappast längre kunna dölja sina rynkor under sminket.
Vi lämnar Cristobal och styr färden vidare utmed Colombias och Venezuelas kust. Vi skådar toppen av Pico Cristobal söm med sin snöhölj da hjässa reser sig 19,000 fot över havet, en majestätisk syn. Och senare på kvällen sveper den väldiga AGA fyren vid Cape de la Aguja sitt sken som en solfjäder sökande över Karibiska havet. Vi äro på väg till Curacao.
Vi anlände till denna holländska koloni tidigt en morgon. Jag är uppe redan kl. 4 på morgonen för att få vara med, då tropikernas natt övergår till dag, då solens glödande klot rullar upp vid horisonten i öster, då allt är som ett blossande eldhav, natten med såna (Fortsättning pä sidan 6j
HJÄRTEKNIPERSKA PÅ “GRIPSHOLM”
Helge Pearson vald till Svenska Klubbens president
Vid Svenska Klubbens årsmöte den 19 januari valdes till ordförande Mr. Helge Gustav Pearson, West Vancouver. Han hade under två år beklätt posten som vice ordförande. “Bud” Pearson, som han kallas i umgängeskretsen, är jämförelsevis ny här i staden och har snabbt avancerat inom affärslivet här-städes. Han kom hit till Vancouver år 1937 från Regina, Sask., där han i cirka åtta års tid varit verksam som byggmästare.
Helge Pearson är född i Kyr-kefalla församling, Västergötland. Han kom till Canada år 1927 men tillbringade åren 19-28—29 i U.S.A. Här i Vancouver har han i likhet med tidigare sysselsättning i Regina ägnat sig åt byggnadsbranschen, och detta med stor framgång. Han har för övrigt alldeles nyligen öppnat kontor i en ny byggnad som han uppfört, belägen å 1920 Marine Dr., North
AUGUST STRINDBERG
Sveriges störste författare
Av doc. GUNNAR OLLÉN
*
är
HELGE PEARSON
Vancouver. Mr. Pearson
chartermedlem i Kiwanis Club
Den 22 januari 1949 firade Sverige sekelmn.net av sin storste författare. Den dagen var det hundra år sedan August Strindberg föades. Han kallade sig “Tjänstekvinnans son” i en av sina hänsynslöst uppriktiga självbiografiska böcker, men han var född i ett med tiden ganska välbärgat småborgar-hem i Stockholm. Hans far, som var kryadkramhandlare och ångbåtskommissionär, hade gift sig med en skräddarmäs-tardotter från Södertälje vilken hade anställning hos honom som hushållerska. Vid 14 års ålder fick han en styvmor, som han hatade, och inte heller till fadern var förhållandet gott. Den senare förstod sig inte på den trotsige, känslige pojken och hans omdöme var: “August är så konstig, det blir aldrig något av honom.”
Strindbergs viktigaste arv från barndomshemmet var religionen. Fadern var fritänkare, men den tidigt bortgångna modern och även styvmodern gav hemmet en prägel av hård och mörk pietistisk fromhet — “läseri” — som gjorde ett outplånligt intryck på Strindberg. Han revolterade häremot, han sökte sig till andra och mildare former av kristen tro; han skulle senare helt och hållet överge religionen. Men förgäves, barndomstron Visade sig starkare än alla tvivel, och de “makter” som han fruktade i flera år omkring sekelskifat, då han genomgick en svår kris, hade en i omisskännelig läktskap med den stränge Gud han bävat för uptler sina första barna- och Ynglingaår. Även hans grav bär en inskrift som han själv bestämt och som är en bekännelse
i West Vancouver samt ledamor ■ till religionen, “Ave crux spes i nämnda stads handelskamma- 1 unica” (Var hi Isad kors, det re. Han är gift med en canaden- enda hoppet).
siska, Ruth Pearson född Co- Strindberg var hela sitt liv wan. I Svenska IQubben ingick en upprorsman och det började han som medlem år 1944. med att han vile komma bort i
övriga valda i styrelsen är från de tryckande hemförhål-Matthew M. Lindfors, v. ordf.; landena, bryta sig en egen väg Gunnar Larson, sekr.; Arvid loch bilda sig en självständig H. Anderson, kassör; Fred A. ”
Lind, rådgivare; Oscar man, klubbmästare.
Eck-
Det var många små passagerare på SAL:s “Gripsholm” som kom till New York den 16 jan. och en av de sötaste var tvååriga Ann Lium, dotter til) amerikanska sändebudet Adolf Lium vid ambassaden i Köpenhamn. Här är hon på sin plats vid en av livbåtsövningarna på “Gripsholm”. Tänker hon klättra uppför repet eller skall hon försöka hissa ner livbåten?
YOUNG PEOPLE VISITING UNITED STATES
Thirty-four young ambassadörs from seventeen European nations who are here as dele-gates to the 1949 Herald Tri-bune Forum for High Schools, will take - off from Mitchell Field Sunday at 9 A. M. on a flight to the coast and back in three C47s under the sponsor-ship of the Civil Air Patrol. Major General Lucius Beau, national commander of C. A. P. has supervised the arrange-ments for this trip.
Stop>s enroute will include Nashville, Dallas, Phoenix, Los Angeles, Albuquerque, Denver, Detroit and Washington, D. C. On stop-overs the foreign del-egates will be guests in the homes of other high school students in these cities. The stu-
dents are most enthusiastic about the trip as it will give
livssyn. Efter* s adentexamen i Stockholm låg 1 an en kort tid i Uppsala, men han hade inte råd att fullfölja studierna. Han
försökte sig då re, men missly nade sig sedan
m skådespela-:ades, och äg-ågra år åt det
them a really comprehensive på den tiden ii a ansedda och
I look at the United States.
The group consists of seventeen boys and seventeen girls, whose average age is seventeen. Their visit will come to an end when they participate in the Herald Tribune Forum on Sat-urday, March 5. They will re-turn to their home countries the week following the Forum.
Helen Ginandes of Midwood High School, New York, and Richard Leather of Fort Washington Senior High School, L.I., will accompany the visitors on the crosscontinent trip. Miss Ginandes ds president of the city-wide student govemment and on this basis was awarded the trip. Mr. Leather was chos-en because of his leadership in group discussions and individu-al speeches.
The visit to the U.S.A. of i the foreign students, who were selected by their ministries of education on the basis of essays in English and school recom-mendations, is sponsored by the New York City Board of Education and the Metropolitan School Study Council. American Overseas Airlines, Pan American World Airways and Trans World Airline provide round- ( trip tnansportation for the students.
Countries which the delegat-es represent are: Austria, Bel-gium, Denmark, France, Ger-many, Great Britain, Greece, Holland, Iceland, Ireland, Italy, Luxemburg, Norway, Portugal, Sweden, Switzerland, and Tur-key.
dåligt avlönade journalistyrket.
Ett halvt dmrin år hade han plats som amanuens på Kungl. biblioteket i Stockholm, men sedan 1883, då han vände fäderneslandet ryggen för en lång tid framåt, föi sörjde han sig på sitt författarskap, vilket betydde att han t ots sin enastående produktivitet alltid hade ekonomiska bekymmer
Strindbergs örsta storverk
var Mäster Olof som han avslutade vid 23 års ålder. Det är också det första svenska drama som alltjämt lever, vilken enastående upplevelse då det spelades på Dramaten för några år sedan! — men Strindberg fick vänta i nio år och underkasta stycket flera omarbetningar innan det uppfördes på en teater i Stockholm. Dramat, som handlar om idealisten Olaus Petri kontra realisten Gustav Vasa, visar en utpräglad begåvning för det dramatiska, för skådespelets teknik och dialogens utformning. Dessa karakteristika saknades hos de inhemska pjäser isom upfördes i Strindbergs ungdom, men han ägde dem alla — dels av naturen emedan han såg livet som en maktkamp, ett drama, dels förvärvade han dem under sina hundår som skådespelare. Hans förmåga att utnyttja scenens möjligheter och hans blick för dess krav ställer honom i jämnbredd med den europeiska litteraturens största dramatiker — en Shakespeare, en Moliére, en Ib-sen.
De tre teaterstycken som han ski-ev i början av 1880-talet, två medeltidsdramer och det muntert satiriska sagospelet Lycko-Pers resa uppfördes utan dröjsmål och åtmistone det sistnämnda med framgång. De -kvinnliga huvudrollerna spelades av hans dåvarande hustru, Siri von Essen. Några år senare bröt han med romantikens och den borgerliga realismens teatertraditioner och skrev i anslutning till den franska naturalismen dramatik i en förenklad, verklighetstrogen och slagkraftig stil. Mästerverken under denna period är Fadren och Fröken Julie. De grundläde hans författarrykte i Tyskland och Frankrike där de först uppfördes. Det är möjligt att Fadren kommer att uppföras på Broadway under innevarande säsong.
Hans dramatiska produktion fortsatte under 1892—93 då han skrev sex enaktare, av vilka Bandet är den mest spelade. De vittna om bevarad dramatisk ingivelse men de nå inte upp till hans tidigare skådespel. De kom också till under en period av “mörker, sorg, förtvivlan, absolut skepsis” för att använda hans egna ord. Han levde då 1 Tyskland, förde ett vilt bohem-liv och var en kort tid gift med österrikiskan Frida Uhl efter att ha skilt sig från sin första hustru, med vilken han hade tre barn.
Sedan Strindberg genomgått en fruktansvärd kris och under några år stått vansinnet nära blev han en i många stycken i-'<>rtsätrniug pA sfrtan fil
VÄLKLÄDD	cat ., “G^IP^HOLM’
Särö kyrka i Bohuslän
har i dagarna fått en förnämlig gåva, nämligen en brudkrona av silver från 1600-talet. Givare är kabinettskammarher-re James Keiller.
En av Sveriges mest välklädda kvinnor kom häromdagen till New York med Svenska Amerika Linjens M/S Gripsholm — fru Gudrun Widengren. Hon är född Leslie, välkänd göteborgsfamilj som äger en stor konfektionsfabrik och b mnes make, Henrik “Henken” Widengren, är chef för :n annan stor konfektionsfabrik — Collins. Part tänker semestra i Florida.