THE SWEDISH PRESS
Sidan 5
Torsdagen den 11 nov. 1948
Come to the
FRASER CAFE
Allt kinesiskt är fult...
738 Columbia Street New Westminster
Av GUNNAR LOBRÅTEN
‘Just Good Food’
NOLAN <& COTTLE, Prop.
Phone:1553 N. W.
LOANS 'Qji AU Valudbles
B. C. Collateral Loan i.	'
77 E. Hastings ■ PK 3557
Sai^ty Deposit Bpxes tor Rent
ROBSON JEWELLERS ERIC NORDIN Professional
WATCHMAKER & JEWELLEK 1007 ROBSON STREET — PAcific 8474 —
GILLEY BROS.
LTD.
(Established 1887)" COAL and BUILDERS’ SUPPLIES
NEW WESTMINSTER, B.C.
— Phones: 15-16-17 —
Washington’s Taxi
Phone HAstings 4100 Special rates for Weddings and Funerals
DINE FOR PLEASURE a t the
PALL MALL CAFE
366 W. Hastings Street
r«£5CRIPTI0N DISPENS arv
Skandinavisk Dans
VARJE LÖRDAG KVÄLL MED BÖRJAN Kl. 9.00.
CORNAHAIMO ANO CHARLES STS.
VAUCOUVER.B.C.
Marianne stannade tvärt i tamburen och drog försiktigt igen dörren bakom sej. Hon höll andan ett ögonblick. Från köket hörde hon moderns röst:
— Jag begriper inte vad det ar med flickan. Hon är totalt ohanterlig, trotsig och elak . . .
Marianne lyssnade med het, sprängande värk i bröstet.
. Det är väl den åldern, hörde hon en annan röst — det var tant Persson, plussiga, tjocka tant Persson — och isen moderns igen:
. — Men se på Göran då, aldrig är han så’n. Och ändå är han pojke. Dom brukar väl vara vildare å tass med.
— Flickor kan allt vara vär-re, jag vet Johanssons Signe ...
Marianne smög sej ut igen. Ljudlöst stängde hon dörren för att de inte skulle höra henne, och ute på gatan började hon springa. Hon klippte med ögonen för att hålla tårarna tillbaka, och luftdraget kylde svalt hennes hettande kinder. Efter ett par kvarter saktade hon farten. Vart skulle hon ta vägen? Varför sprang hon? Villrådigt drev hon ner i en tvärgata. Gång på gång svalde hon, och hennes ögon hängde fast vid tåspetsarna, vars breda, bruna nosar trevade sej fram över trottoarstenarnas knottriga fyrkanter. På ödetomten bakom skrotupplaget, en lekplats med minnen och tå-' rar, smet hon in, och bland brå-। ten och tomlådorna bakom la-I gerskjulets vägg kröp hon ihop, skyddad för blickar från gatan. Ensamheten sprängde i bröstet och vanmakten drev fram tårarna i hennes ögon, dessa mörka, snedställda ögon som blivit hennes livs olycka.
“Kinesen” kallades hon ofta hemma. Det var hennes bror Göran som döpt henne till det en gång, och modern måtte också ha tyckt att det lät lustigt, för hon också kallade henne så ibland. Och i början hade hon inte heller själv hört något annat än det roliga i det. Då hade det inte alls sårat henne, och mest på skämt hade hon gnab-bat mot och försvarat sej. Men när hon fick höra det oftare blev det inte roligt längre. Först blev hon bara skamsen, men efter hand började det göra allt värre och värre ont i henne. Det blev svårare för varje gång nå’n sa det, och till slut kände hon att hon hellre tagit mot en örfil än hon ville höra nå’n säja det. Hon fick för sej, att de menade att hon var ful, och så snart Kina eller något kinesiskt förekom på ena eller andra sättet i något sammanhang blev hon röd och rädd att bli uppmärksammad. Det sköljde som en het våg genom henne, och hittade hon ingen möjlighet att fly skrattade non häftigt och nervöst för att döl-
Musik av
OTTO’S
MODERN
OLDTIMERS
SVENSKA HALLEN
1320 E. Ha stanks Street
Det ypperliga Moderna Motorfartyget.
BATORY
till
SVERIGE
via KÖPENHAMN Reguljära, månatliga turer
ED BROWN, FLORIST 152 W. Hastings St. — PA1442 3369 Cambie St. — FAir. 5110
Wreaths, Sprays, Corsages, Wedding Bouquets, and Cut Flowers.
WF TTCLBGRAPH FLOWERS
Gynna tidningens annonsörer!
WM. BRAIDWOOD
D. C., Ph. C.
Doctor of Chlropractlc.
Nerve Specialist.
510 W. Hastings — MArine 0013
Goda hytter kan ännu reserveras på följande seglingar från New York:
BROADWAY SOCIAL CLUB
26 East Hastings Street.
Speciellt arrangerad JULRESA under ledning av W. S. Harling från vårt Chicago-kontor.
DEN 10 DECEMBER
Skandinavisk DANS
VARJE ONSDAG och LÖRDAG
HASTINGS AUDITORIUM
828 Ea»t Ha«ting» St.
Alf Carlson’s Orchestra
Tidiga 1949 års seglingar: DEN 3 FEBRUARI OCH DEN 4 MARS
GDYNIA AMERICA LINE
Marine Building, Vancouver, B. C.
•
Eder réssagent stdr beredvilligt Ulf , tjunst med tullstundiga upplysningar.
ja sin ängslan.
Om hon bara haft en pappa att prata med, tänkte hon ofta. Han skulle skyddat henne. Han skulle inte varit så grym. Men hon var ensam med modern och Göran, som inte tyckte om henne, och sån far mindes hon inte ens.
— Min syrra är kines, men hon bits dnte om man inte re-tar’na, sa Göran till sina kamrater. Och sen skrattade de så de höll på att kikna och hon skrattade med och låtsades också nästan kikna tills hon fick ett tillfälle att smyga sej bort.
Ingen tyckte om henne, inbillade hon sej, och det var ögonens fel. En gång, det var också på ödetomten bakom skrotupplaget, försökte hon sticka ut sina ögon med en pinne, men det gjorde så ont at hon bara började gråta. Och vanmakten gjorde det ännu svårare.
— Lipsill, sa Göran när han såg att hon gråtit.
Och hon blev tjurig och svår hemma, och ingen tyckte mera om henne däriör. Och Göran, som alltid var värst, blev bara ännu mer överlägsen när han märkte att Marianne alltmer fick modern emot sej.
En gång gick Marianne till söndagsskollärare, som hade en speceriaffär på vardagarna och kunde beräkna nästan på pricken hur stor såpklick han skulle smeta av på papperet för att det skulle bli ett halvt kilo. Hon kände att hon måste få tala med nå’n och hon hade ingen hon kunde tänka sej utom sön-dagsskollärarn, som jämt va så snäll och sa så mycke snällt. Hon gömde sej i hörnan bakom orgeln tills alla de andra barnen gått, då smög son sej fram till honom där han höll på att ta på sej rocken.
— Vafför är nåra mänskor fula ? sa hon och kände sej rädd i den tomma kyrksalen.
Söndagsskollärare, som inte visste om flickjmgen drev med honom, dröjde en stund med svaret. Så la han sin hand på hennes axel.
— Det är bara dom onda som är fula, sa han. Dom goda är alltid vackra. Det är synden som gör människorna fula.
Hon sprang ifrån honom, och grät ut på ödetomten bakom skrotupplaget över att hon var ond också och gick aldrig mera tillbaka till söndagsskolan fast modern klädde henne för den varje söndagsmorgon, och hon fick stryk flera gånger när Göran berättade att hon skolkat.
Också från den vanliga skolan hade hon hållit sej undan. När de läste om Kina, Hon kunde inte rå for det;. Det var inte alls för att hon var en ond människa som hon smitit. Hon hade bara inte kunnat sitta i sin bänk, och hon hade i alla fall ingenting fattat. Hon hade bara känt sej utlämnad och tyckt att alla tittat på henne. Så ofta hon kunde och vågade hade hon låtsats vara sjuk, och några gånger hade hon smitit. Hon hade drivit omkring ensam i främmande stadsdelar eller krupit in bland bråten bakom skrotupplaget, och gråten hade värkt i henne och hon hade hatat sina ögon och alla människor. Om hon bara haft en pappa, hade hon tänkt, och i allt hon kunde spegla sej hade hon snappat efter sitt ansikte. Ofta granskade hon bilden av det när hon var ensam, och fast hon försökte att övertyga sej själv om att hon visst inte var ful, vågade hon aldrig tro helt på det.
Och hemma i köket satt modern och sa till tant Persson att hon var elak.
Det gamla bilchassit gömde henne för dem som gick förbi på gatan, och bakom dess rostiga stänkskärm satt hon länge hopkrupen och bet på naglarna. Hon grät inte längre. Hon visste att hon i alla fall måste gå hem, och om de såg att hon gråtit skulle bara Göran kalla henne lipsill och modern skulle Säja nånting om stora jäntan. Hon torkade av sej på kappärmen och smög sej fram från sitt gömställe. Hon sneglade sej omkring för att se så ingen bekant såg henne när hon kröp fram. Hon skämdes litet och kände sej för stor att hålla till bland bråten på ödetomten. Och ändå var det hennes käraste tillflyktsort.
I trappan hemma snöt hon sej för säkerhets skull, och när hon kom in låtsades hon om ingenting.
— Du har läsning i kväll också, glöm inte det, sa modern när Marianne tänkte smita ut. Hon svarade inte, tyckte inte det var nånting att svara på och hade förresten inte heller glömt den.
— Du kunde svara åtminstone, hörde hon modern fräsa in-
nan hon stängde dörren.
Hon tog trappan i långa skutt. Det var alltid skönt att komma hemifrån, tänkte hon.
På kvällen satt hon i kyrksalen t.llsammans med de andra som skulle konfirmeras till pingst. Och på hemvägen fick hon sällskap med Axel, den tyste, lite buttert tafatte Axel, som gjort henne sällskap flera kvällar den sista tiden. Hon var lite film- och novellkunnigt nyfiken och undrade om det bara var en slump eller . . . Axel sa inte mycket där han gick vid hennes sida genom gatorna. Hon visste inte riktigt var hon hade honom, och när de ibland stannade vid något skyltfönster eller tittade på bilderna utanför nån bio var det mest Marianne som kommenterade det de såg. Axel svarade oftast kort och tvärt och tyckte bäst om att prata böcker. Och om böcker visste hon så lite.
— Kan vi inte kila in ett tag å sitta å prata, så får man sej ett bloss, föreslog Axel när de var mitt för Parken.
— Röker du, sa Marianne.
— Ja, pipa.
De gick och satte sej på en bänk. Det var rätt kallt i luften än och skymningen låg tät i skuggan bakom buskarna. Ljudet av trafiken på gatan trängde in till dem, och en karl i mörka kläder utan ansikte gick med knastrande steg förbi deras bänk. Axel lade armen kring Mariannes rygg, och hon tyckte det var spännande. När han försökte kyssa henne vred hon undan huvet, inte därför att hon inte ville utan därför att hon hade för sej att det skulle vara så. Men om han försökte igen.
— Varför det? sa han när hans läppar strök mot hennes kind?
■— Äsch, sa hon.
Han satt tyst en stund och rökte. Det snörvlade i pipan och rökmolnen drev iväg bort i skymningen. Marianne satt nästan och ångrade att hon vridit bort huvet. Tänk om han inte försökte igen. Hon såg hur han knackade ur pipan mot skoklacken. Några gnistor flämtade till innan de dog. När han stoppade ner pipan såg han på henne igen. Hon kände att han luktade tobak.
— Jag tycker om dej, sa han och tittade bort.
Hon fnittrade lite.
— ... dina ögon är så vackra.
Hon hann inte tänka förrän hon redan springande var på väg från honom. Det brände ännu i handen efter örfilen hon gett honom och hon kunde inte hindra tårarna att komma. Han också, tänkte hon häftigt. Hon hatade honom. Han också!
Inte förrän hemma i sängen med mörkret barmhärtigt tätt omkring sej kände hon ett tvivel långsamt vakna till liv: Tänk om han inte menat att driva med henne . . .
-- Vi.
SVERIGE
Sveriges hemligaste tidning
torde utan tvivel vara Polisunderrättelser. Den är så hemlig, att man knappast törs tala om att den i dagarna firat 70-årsjubileum. Tidningens spalter handlar endast om rymmare och har en läsekrets som är strängt begränsad till lagarnas skrå.
Fruktodlingen i Norrland
nar gått framåt med stormsteg och häromdagen visade man upp sina resultat för Stockholms fruktatare med en utställning på Nordiska museet. Utställningens första dag var ägnad grönsaker, som vuxit nära Polcirkeln och blev mycket uppskattade. Det är inte småsaker som produceras i denna landsända, enbart gurkskörden hos en norrländsk handelsträd-gårdsmästare uppgick till 20,-000 kg., och långt in i oktober får stockholmare och andra “sydlänningar” jordgubbar från övre Norrland.
Fjorton kommuner
i Småland har på egen hand satt i gång planering av en ca. 35 mil järnväg från Norrköping till Kalmar för en kostnad av omkring 35 milj. kr. Små-landskommunerna vill ha en motsvarighet till ostkustbanan från Stockholm norrut. Man har tröttnat på att fara långa krokvägar inåt landet för att nå kuststäderna. Från ekonomisk synpunkt skulle det betyda mycket för landsändan, om de sedan länge aktuella transportproblemen kunde lösas en gång för alla.
När åttiofemåriga
Johanna Karlsson i Flfserya, Småland, fick bud om att två
W — JOHNSON-LINJEN—
(Rederiaktiebolaget Nordatjernaa, Stockholm) Snabb frakt- och passagerare-trafik mellan Stillahavskusten - Antwerpen - Skandinavien
MÅNATLIGA SEGLINGAR
Nya 17 knop motorfartyg. Modern inredning för torr, flytande eller frusen last.
Luxuösa bekvämligheter för passagerare.
C. GARDNER JOHNSON LTD., Agentar
»91 W. Hastings St.	Vancouver, B.C.	PAciflc 7271
Genomgående konossement till Hälsingborg, Göteborg, Malmö och Stockholm.
Scandinavian Steamship Agency
JOHN E. LINDER & CO
KONTOR 14 W. CORDOVA ST. TEL.: PAcific — 25 års betjäning till skandinaverna —
6788
ALLA FARTYGS- och LUFTLINJER ÄRO REPRESENTERADE Pass och andra nödvändiga handlingar ombesörjas.
SVENSKA AMERIKA-LINJEN
representeras av
Scandia Travel Agency
PAc. 6658
(H. Ekengren.) 425 Hamilton Street. VANCOUVER, B. C.
KEr. 1645-L
av henneis tolv barn skulle kom-: skall erhålla ett mål soppa per ma hem från Amerika och hälsa dag under fem månader.
efter nära 50 års bortovaro, blev hon först bekymrad, eftersom en alltmer tilltagande blindhet gjorde henne oförmögen att se de sina. Men så småningom beslöt hon att göra något åt saken och uppsökte en specialist, där hon lät operera båda ögonen trots sin höga ålder. Det hela gick så lyckligt, att mor Johanna nu återfått synen och kan förundras över hur minsta tösen, Judith, vuxit till sig under de 48 år hon vistats i U.S.A., dit hon reste med Cunardlinjens “Ivernia” på dess jungfruresa år 1900.
Göteborg får ny
centralstation enligt ett i dagarna a v järnvägsstyrelsen godkänt förslag. Stationshuset skall bli i fem våningar och sammanbindas med ett hotell av 15 våningars höjd.
FÖRESTÅNDARE FÖR SAL:s GÅVOPAKETSAVDELNING
Norman R. Knuts har nämnts till föreståndare Svenska Amerika Linjens gåvopaketsavdelning. Han född av finlands-svenska
utför
nya är för-
Sedan någon månad tillbaka ligger världens
stör-
sta enspannsbro, Sandöbron i Ångermanland, i fullständigt mörker, trots att ett 50-tal starka lampor utplacerats på bro-spanet. Anledningen till mörkläggningen är att varken staten, Kramfors stad eller Bjärtrå kommun anser sig skyldiga bekosta lyset på bron.
Svenska Röra korset
planerar att inom kort uppta barnbespisningarna fyra sektorerna i Berlin, slaget innebär, att 25,000
åter-i de Förbarn
äldrar i West Palm Beach i Florida år 1925. Efter att ha gått igenom William Howard Tafts Highschool i Bronx tog han värvning i flottan, där han stannade i två och ett halvt är. Under nio månader tjänstgjorde han ombord på den lätta kryssaren “U.S.S. Portsmouth” och under ett år ombord på ett transportfartyg i Stilla Oceanen.
Hr Knuts anställdes på SAL i september 1946 som föreståndare för post- distributionsav-delningen.
KOPPLA AV NU Vila ut riktigt .
och njut av en välförtjänt semester Börja med en härlig båtresa
17 Nov.
Till Sverige: .... STOCKHOLM
Tillbringa helgen hos släkt och vänner i gamla landet.
Följ med en av de två stora julexkursionerna som lämnar New York med GRIPSHOLM den 4 december eller STOCKHOLM den 10 dec.
Minimipriser till
GRIPSHOLM STOCKHOLM
Reservation göres
Göteborg:
Första Klass $285 $285
Kabin Klass $220
Turist Klass
$180
$190
för ändringar
i turlistan
och biljettpriser.
Reservera plats för återresan
För platsbeställningar anlita närmaste agent. Hans värdefulla hjälp är tillgänglig utan extra kostnad.
SWEDISH AMERICAN LINE
Calgary, Alberta, Room 30, Union Bank Bldg. — Tel. M-9660.
Winnipeg, Manitoba, 470 Main St. — Tel. 2-4266.
Seattle 1, Wash., 235 White-Henry Bldg.