THE SWEDl
PRESS
NYA SVENSKA PRESSEN
No. 34
Vancouver, B. C., Torsdagen den 26 aug. 1948
Vol. XI
& h SWEDEN
Radiogram till The American Swedish News Exchange i N. Y.
LO Sveriges andra makt
Av RAGNAR CASPARSSON LO:s pressombudsman.
Priskontroilen skärpes av svenska regeringen.
Stockholm den 11 aug. —
Sveriges regering utfärdade den 30 juli vissa riktlinjer för den prisreglerande verksamhet som sedan 1942 bedrivs i Statens priskontroll nämnd. Bestämmelserna säges skola gälla “i avvaktan på en prövning av frågan om de allmänna grunderna för den prisreglerande verksamheten i riket”. De går ut på att prishöjningar inte får medges annat än i sällsynta undantagsfall, d. v. s. i fall av en avsevärd kostnadsbelast-ning, som medför orimligt låg vinst eller förlust, för ett företag. Förlust på enskilda artiklar får icke i och för sig motivera en prishöjning, så länge vederbörande företag inte i sin helhet blir lidande. Som regel skall gälla att eventuella kostnadsökningar skall bäras inom den befintliga marginalen, och höjda arbetslöner får i princip inte utgöra moJk' för prisförhöjningar. Bedömningen av frågorna skall enligt direktiven i
största utsträckning grundas på förhållandena hos de mest effektiva företagen.
Högertidningen Svenska Dagbladet reagerar kraftigt mot de nya bestämmelserna som den, stödande sig på uttalanden av representanter för näringslivet, kallar ett “diktat mot näringslivet”. Regeringen har, säger tidningen, vidtagit den uppseendeväckande. åtgärden att proklamera kategorisk prisstopp utan att i förväg ha försäkrat sig om näringslivets medverkan. Näringslivets representanter hade förklarat sig ingenting hä att erinra mot en skärpt priskontroll, med de ville icke diskutera den som en isolerad åtgärd utan i samband med hela inflationsproblemet.
LO och Arbetsgivarna ger nytt prov på samarbete.
Landsorganisationen och Arbetsgivarföreningen har i ar-betsmarknadskommittén överenskommit om ett avtal om ar-betsstudieorgan. Avtalet rekommenderas av de båda huvudorganisationerna till de anslutna förbunden för antagande. Avtalet innebär bl. a. att parterna skall tillsätta en gemensam nämnd för att behandla frågor engående anordnande och bedrivande av arbetsstudier
ÄR CHARLIE MC CARTHY FÖR FRÄCK?
Charlie Mc Carthy är litet för fräck ibland, tycker tvååriga Jane Reid från Malone, N. Y. och vänder sig generat bort med handen för ansiktet för att inte visa hur hon rodnar, medan de andra barnen har hjärtligt jfOhgt på “Gripsholms” däck. Charlie och hans föialdrar » Edgar Bergen med maka, kom tillbaka från Sverige foi ra måndagen med Svenska Amerika Linjens vita passagerarefartyg “Gripsholm”, som hade 1303 passagerare om-1)01x1
Den store buktalaren har semestrat med att arbeta: han har uppträtt i Sverige, Danmärk England, Tyskland och Frankrike och spelat in en kortfilm, som nand-lar om hans jakt efter en rik arvonkel i Europa. Slutscenen togs på Bromma flygfält utanför Stockholm, dai onkeln kommer rusande och ber sin äntligt återfunne brorson att få låna en femtilapp . • .
i fabriker och verkstäder. Dylika arbetsstudier som bedrivs i rationaliseringssyfte har på många håll setts med ovilja av arbetarna och gett uphov till friktion. LO och Arbetsgivarföreningen skall utse ett gemensamt organ, arbetsstudie-rådet, som iskall följa och främja samarbetet i fråga om' ar-betsstudiema och i övrigt verka för en sund odh ändamålsenlig anordning av arbetsstu-dieverksämheten. Rådet skall också verka som skiljenämnd och med en opartisk ordförande avgöra tvister.
Den arbetsmarknadskommit-té som överenskommit om ovannämnda ramavtal för att få till stånd en tillfredsställande ordning beträffande arbetsstudier-na består av representanter för såväl LO som Arbetsgivarföreningen och kom till som ett resultat av det s. k. Saltsjö-badsavtalet 1938.
Gerhard Rooth på besök i Sverige.
Red. Gerhard T. Rooth i tid
ningen “Nordstjernan” i New York har av svenska utrikesdepartementet inbjudits till ett studiebesök i Sverige. Han fortsätter i dagarna till Stockholm från London, där han de senaste veckorna följt Olympiska spelen. Förra gången Rooth besökte Sverige var år 1938, då han var reseledare för ett amerikanskt idrottslag. Han är född i Surahammar 1896 och kom till U.SjA. första gången 1919.
Sedån några år tillbaka har Svenska utrikesdepartementet inbjudit representanter för den svenskspråkiga pressen i Nordamerika till studibesök i Sverige. År 1943 inbjöds redaktören för Nordstjernan, Edgar Swen-son, år 1946 redaktören för Svenska Amerikanaren Tribu-nen, E. Einar Anderson, och år 1947 dåvarande redaktören för Svea, Gunnar Wickman. Tidigare i år har inbjudan utgått till redaktören för*Svenska Posten i Seattle, Harry Fabbe, som nu återvänt hem efter sin Sve-rige-resa, och till redaktören för Nya Svenska Presisen i Vancouver, B. C., M. M. Lindfors.
Skörden ser ut att bli god
i Halland, säger hr Nilsson i Göingegården, som är Hallands störste fruktodlare. Regnet före midsommar kom just i rättan tid.
Den 5 augusti 1898 är en märkesdag i den svenska arbetarrörelsens historia. Denna dag samlades 24 fackförbund, 13 enskilda fackföreningar och 19 samorganisationer, för att ta ställning till frågan om bildandet av en facklig centralorganisation. Kongressen beslöt enhälligt och utan diskussion att en sådan sammanslutning skulle grundas.
Kongressen beslöt med samma enhällighet att Landsorganisationen i Sverige — så blev den nya organisationens namn, skulle börja sin verksamhet den 1 april 1899, eller, om detta var möjligt, vid det tidigare datum, som sityrelsen ägde bestämma.
Krav på fackföreningarnas anslutning till socialdemokratiska partiet ett oklokt beslut.
Det var inte lika lätt att komma överens om den nybildade organisationen program och arbetsuppgifter. Meningarna var framför allt delade beträffande Landsorganisationens ställning till det socialdemokratiska arbetarpartiet. Ett arbetarparti saknade praktiskt taget uppgifter , då arbetarnas avgörande majoritet på grund av gällande rösträttsbestäm-
Ernest Mattsson
sextio år
ERNEST MATTSSON
Svensk film har varit en av de förnämsta och käraste för-lindelselänkarna mellan svensk-amerikanarna och deras moderland. I tal, sång och bild har den återupplivat gamla barndomsminnen och därigenom berett svensk-amerikanarna mången njutningsrik stund. Den verklige banbrytaren för svensk film i Amerika har varit Ernest Mattsson som nu i över 30. år varit verksam på detta område. Det var nämligen år 1917 som Mattsson förde med sig från Sverige “Tösen från Stormyrtorpet”, den första betydande film, som visats i Amerika.
Ernest Mattsson har starka rötter både i Sverige och i U. S.A. Han föddes nämligen i Bridgeport, Conn., den 26 aug. 1888, alltså för 60 år sedan. Föräldrarna voro svenskar och redan 1894 återvände de til) hemlandet och bosatte sig i Laholm, där den unge sonen växte upp. Redan vid 20 års ålder reste han utomlands, denna gång till Tyskland, där han var anställd vid olika exportfirmor och två år senare, 1910, reste Mattsson till London där han stannade i sju år. Det var under vistelsen i London som Mattsson kom i kontakt med filmen.
På våren 1917 förflyttade Ernest Mattsson sin verksamhet till New York, som sedan dess har förblivit hans högkvarter för filmutbyte mellan Amerika och Sverige. Svenska storfilmer, såsom “Ingemarssöner-na”, “Sången om den eldröda blomman”, “Gösta Berlings sa-gh” m. fT. visades överallt i A-merika. I den senare filmen gjorde Greta Garbo sin egentliga filmdebut i Amerika och hennes framförande där bidrog i hög grad till att hon senare fick engagemang i Hollywood. Under åren 1934—1944 impor-
melser icke kunde inverka på de politiska besluten. Partiets tyngpungt låg i fackföreningarna, som lanimerades och ofta stod under ledning av övertygelsetrogna socialdemokrater. Socialdemokraterna var i majoritet vid Landsorganisationens konstituerande kongress, och de fruktade att fackföreningarna i fortsättningen skulle gå sina egna vägar, kanske t. o. m. råka under liberalernas inflytande och förgäta sina förpliktelser mot framtidens drömda idealsamhälle för den närtiliggan-de uppgiften att bedriva vad man redan då med ett visst förakt kallade “femörespolitik”.
Kongressen beslöt efter en lidelsefull diskussion, att medlemskap i Landsorganisationen förpliktade vederbörande medlemsorganisationen — således icke de enskilda — att inom 3 år ansluta sig jämväl till Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Det var ett förhastat och illa övervägt beslut, som hindrade den nybildade organisationens växt och utveckling. Beslutet upphävdes redan 1900, således innan .nådatiden på tre år var slut. (Sedan 1909 gäller ett uttalande av detta års LO-kongress, att den betraktar Sveriges socialdemokratiska arbetarparti såsom den naturliga och självskrivna bäraren av den svenska arbetarklassens politiska strävanden.)
Beslutet att föreskriva fackföreningarnas anslutning till det socialdemokratiska partiet, vid risk att de eljest skulle förlora sitt medlemskap i Landsorganisationen, fick två otrevliga resultat. Flera av de mest betydande fackförbunden avstod från att ansluta sig. Kongressens presidium bestod av representanter för Järn- och metallarbetarförbundet och det Svenska typografförbundet. E. Blomberg, metallarbetarnas representant och banbrytande kraft, var motståndare till beslutet och argumenterade med stor talang för fackföreningsrörelsens partipolitiska oavhängighet. Han stannade utanför med sitt förbund, trots att han under LO:s första år tillhörde landssékretariatet och var den nya organisationens första sekreterare. Typograferna vägrade också i vändningen.
Vid den konstituerande kongressen beräknades att de deltagande ombuden representerade sammanlagt 50,000 arbetare. Landsorganisationen fick under sitt första verksamhetsår, som
(Fortsättning pä sidan 6)
terade han och visade överallt i Amerika inte mindre än 73 svenska långfilmer jämte hundratals kortfilmer.
Många av den svenska filmens internationella stjärnor har fått sin första introduktion inför amerikansk publik genom de filmer Mattsson importerat från Sverige — Garbo, Ingrid Bergman, Signe Hasso, Lars Hanson, Einar Hanson och de två verkligt stora svenska regi-sörerna Victor Sjöström och Mauritz Stiller.
Och så ha vi Edvard Persson, denne svensk - amerikanarnas specielle favorit, vars filmer har visats över hela Amerika och vars popularitet är i ständigt stigande. Perssons triumf-artade turné genom Förenta Sthtema på hösten 1946 var i huvudsak arrangerad av Scan-dia Films.
Ett träget och mödosamt arbete har det varit, men Ernest Mattsson besitter en oerhörd energi och arbetsförmåga. Stor hjälp har han också haft av sin charmanta fru, Alice. Inte heller hör Mattsson till dem som älskar att själva stå i rampljuset och motta publikens applåder, men när han nu, den 26 augusti, ingår i sitt sjunde decennium förtjänar han ett uppriktigt erkännande för det goda och trogna arbete han på sitt område utfört för att upprätthålla kontakten och den goda viljan och förståelsen mellan Sverige och svensk-ättlingarna i Amerika.
Kyrkbröllop i Tacoma, Wash.
Mr. och Mrs. V. E. Stoneberg.
Ett högtidligt bröllop ägde rum i Central Baptist Church i Tacoma, Wash., fredagen den 6 aug., då Catherine Evangeiine Tillman, dotter till pastor och Mrs. David -E. Tillman i Vancouver, B. C., förenades i äktenskap med Vernie Eric Stoneberg, son till Mr. och Mrs. Eric E. Stoneberg från Stanchfield, Minn.
Brudens fader officierade, assisterad av pastor Bror Lundgren, Tacoma.
Kyrkan var smakfullt dekorerad med gladioler och ljus från kandelabrar. Mrs. Ken Anderson sjöng känsligt “The Love of God” och “Because”. Tenorsolisten Gordon Bjork sjöng uttrycksfullt sången “Fader vår”. Organisten Miss Flo-
Svenska Landsorganisationen fyller femtio år
Den fackliga arbetarrörelsen i Sverige höll en ståtlig fest 1 Stockholm den 7—8 aug, då dess samlade organ, Landsorganisationen, firade 50-årsjubile-um. Den svenska fackföreningsrörelsen började på 1840-talet — den första föreningen, Stock-holmstypografernas, bildades år 1846 — men den tog fart med industrialismens utbredning på 1880-talet och stabiliserades under århundradets två sista decennier. Landsorganisationen, som består av hela landets omfattande fackförbund, bildades på en konstituerande kongress den 5—8 augusti i Stockholm. Organisationen har nu över 1,-200,000 medlemmar, d. v. s. mer an en sjättedel av Sveriges befolkning. Dessa medlemmar är fördelade på 45 förbund och 8,-916 fackföreningar.
Jubileet inleddes med en hyllning till avlidna pionjärer. En mängd kransar nedlades på eti 15-tal gravar, varibland märktes Fredrik Sterkys och Herman Lindqvists, LO:s båda första ordförande. Även den politiska arbetarrörelsens avlidna ledare, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson, hyllades. På lördagskvällen hölls en högtidlighet i konserthuset, varvid tal hölls av LO:s nuvarande ordförande, Axel "Strand, statsminister Tage Erlander och Svenska arbetsgivarföreningens direktör, Bertil Kugelberg. Den senare hyllade fackföreningsrörelsen för dess stora fostrar-gärning och kvaliteten bland dess medlemmar, inte minsi dess ledare. Samtidigt betonade han att arbetsgivarna har fått en vidgad social syn, och att den hälsning han nu överbringade från dem kanske inte hade varit möjlig 1898.
Representanter för 12 länders fackföreningsrörelser bevistade jubileet och tal hölls av fransmannen Louis Saillant, som är
rence Hedman tjänade vid orgeln. Tärnor voro brudens systrar Hazel Tillman och Joan Tillman samt Mrs. Allen Stoneberg, svägerska till brudgummen. Marskalker voro Gus Tillman, broder till bruden, Allen Stoneberg, brudgummens broder samt Harry Beckman. Pris-cilla Jane Bjork var brudnäbb och Lyle Bjork ringbärare.
Efter vigseln serverades för-friskningar till de över 300 gästerna. En samling telegram hade kommit från skilda delar 'av U.S.A., Canada och Sverige ' med de varmaste lyckönsknin-' gar.
I Bröllopsresan företogs till i Victoria, B. C. De nygifta skall ! bosätta sig å 1224 So. Yakima l St., Tacoma, Wash.
generalsekreterare i den fackliga världsfederationen, samt av den danske LO-ordf. Eiler Jen-sen, som framförde de nordiska Landsorganisationernas hälsning. Den amerikanska A.F. of L. var representerad av gju-tarförbundets ordf., Harry Stevens, som var på besök i Stockholm. Ordf, i A.F. of L. Wm. Green, hade sänt en skriftlig lyckönskan till jubileet på sin organisations vägnar.
På konserthuset framfördes även en till jubileet komponerad kantat, vari hovsångaren Joel Berglund medverkade. Den första dagens festligheter avslutades med en middag på restaurang Berns med 1,000 deltagare. På söndagen gick jubile-umsfirandet i den stora folkfestens tecken, med skådespel, musik, gymnastikuppvisning och fyrverkeri. Allt ägde rum på Skansen som hade fritt inträde för fackföreningsfolk och 40,000 besökare. Extratåg hade fört fackföreningsfolk och deras familjer till Stockholm från landets alla delar.
LO hyllas från liberalt håll.
Den liberala Dagens Nyheter hyllar Landsorganisationen i en ledare och framhåller att då LO lyckönskas från snart sagt alla läger är det uppriktigt menade lyckönskningar, även när de kommer från dem som företräder andra intressen och idéer. “Vad som givit LO en sådan ställning är främst den målmedvetenhet och klokhet som organisationen visat i sin strävan mot viktiga mål på arbetslivets fält. Den jämna och betydande förbättring av arbetarnas levnadsstandard, som med få avbrott fortgått under 1900-talet, skulle säkerligen ha tett sig annorlunda och mindre lycklig, om inte en stark organisation samordnat intressena
(Fortsättning på sidan 6)