No. 23
__Sofia-flickorna till pionjarminnet
Den svenska gymnasisttruppen, Sofia-flickorna med ledaren fru Maja Carlqunist anlände till New York förra onsdagen för att deltaga i Pionjärminnets festligheter under juni månad i Mellersta Västern.
Följande femton flickor bilda truppen: Margaretha Nilvang, Ann-Charlotte Andersson, Vivi-Ann Berg, Gerd Björkman, Märta Björklund, Gullveig Ehmgren, Nanny Johanson, Kerstin Engström, Ingegerd Jacobsen, Agneta Melcher, Inga-Sara Svensson, Maggan Norell, Elsa Ryd, Birgit Sistonen och Kersti WersälL
Konung Gustafs födelsedag
Av MARGITTA HANSSON
Sveriges ärkebiskop Erling Eidem, som nu befinner sig i Förenta Staterna, torde kunna bekräfta följande historia vilken har berättats om honom och Gustaf V. På sin 80-årsdag dekorerade kung Gustaf ärkebiskopen med Serafimerorden. Vid det högtidliga tillfället yttrade Eidem något om att “det var för mycket”. Kungen sva-fade då enkelt: “Tror du inte att jag tycker det är för mycket allt vad dom kommer att säga till mig i dag.” Så reagerar en anspråkslös människa inför hyllningarna på en bemär-kelsedng, men svenska folket anser att dess monark är väl värd dem. Det tyckte man på 80-årsdagen och det tycker man nu, när man ett decennium senare får tillfälle att fira samme man.
Det kommer inte att ske med någon större pomp och ståt. Kungen far i en öppen vagn genom huvudstaden och alla som har tillfälle kommer att kanta gatorna längs hans väg eller hänga i fönstren för att få se en glimt av honom. Man kommer att vifta och hurra. På borggården i slottet skall stavs-minister Tage Erlander sedan överlämna resultatet av den insamling, som liksom vid de senaste jämna födelsedagarna gjorts av hela folket och som vid detta tillfälle enligt konungens önska går till Sveriges ungdom. På kvällen håller jubi-laren middag på slottet för ett antal inbjudna, välibland ingår representanter för de norska och danska kungahusen och förvisso kommer stockholmarna som förr om åren att samlas på Lejonbacken för att ägna sin kung en spontan och hjärtlig hylning. Det hela blir enkelt och flärdfritt och dagen kommer säkert att präglas av den mänsklighet och värme som ut-
märker förhållandet mellan det svenska folket och dess statsöverhuvud.
Svenskarna är stolta över sin konung av många anledningar. En av dessa kanske det inte talas om så ofta i Sverige som i utlandet, men det är dock den viktigaste: han representerar stabiliteten i det svenska statsskicket och samtidigt dess förmåga till anpassning efter nya förhållanden. Hur många kungadömen har inte störtat under Gustaf V:s regeringstid. Det är endast i de länder där monarkin sedan gammalt förenats med ett demokratiskt system, som man sluppit våldsamma kriser, d. v. s. i England, Holland och de tre skandinaviska länderna. I alla dessa länder, utom Holland, sitter socialdemokratiska partier nu vid makten, d. v. s. partier som vid sin tillkomst hade införandet av ett republikanskt styrelsesätt på sitt program.
Sverige var det första land som fick en socialdemokratisk regering utan föregående revolution. Det var 1920, och samarbetet mellan kungen och ministären Branting gick utmärkt liksom fallet varit med de följande regeringarna av samma radikala karaktär. De svenska socialdemokraterna har fortfarande kvar republikkravet på sitt program, men det är bara som en relik från gamla dagar. Liksom partiet svängt från religionsfientlighet till beskyddande av statskyrkan och från antimilitarismen till stark försvarsvilja, accepterar det numera med glädje den konstitutionella monarkin. Men denna utveckling skulle inte ha varit så lugn och friktions-fri om inte kung Gustaf varit den kloke man han är. Under hans regeringstid har en omvälvning ägt rum i Sverige, som började med beslutet om allmän rösträtt för män 1907, samma år som Gustaf besteg tronen, och som lett till att det gamla ämbetsmanna-Sverige nu betraktas som ett socialt experimentland. Kungens taktkänsla och sinne för objektivitet
(Fortsättning pä sidan 6)
NYA SVENSKA PRESSEN
Vancouver, B. C., Torsdagen den 10 juni 1948
När floden kom
Det är ett synnerligen dystert panorama som i dessa dagar visas för inbyggarna i Fraser Valley här i British Columbia. Där, för endast ett par tre veckor sedan, var prunkande trädgårdar och bördiga åkerfält samt tusentals betande kreatur, skönjes nu endast förödelse, fält och områden övertäckta med fotdjupt smutsigt vatten.
Och hur har då denna skadegörelse kommit så oväntat och så hastigt? Jo, den stora och mäktiga Fraser River har detta år svämmat över och dess vat-
tenstånd har blivit det högsta på 50 år.
Fördämningarna ha på många ställen icke förmått motstå det ökade trycket. De beräknade skadorna uppgå till 30 milj-joner dollar. Mer än 50,000 acres av Canadas bördigaste odlade farmland är för närvarande höljt av vatten och minst 9,000 personer husvilla. Sommaren och värmen kom i ar mycket sent och när så omslaget i väderleken inträdde med sol och hetta blev det en hastig snösmältning uppe på bergen och vattenståndet i Fraser River ökades på några dagar med fem fot.
Vid denna tiden på året står allt i sin blomstrande fägring i Fraser Valley. Vinterns ocn vårens arbeten äro avslutade, och skördetiden står för handen. Tusentals ton bär av olika
Vol. XI
[ stodo redo att med flitiga hän-[der plockas och säljas. Potatis [ och skilda -sädesslag hade odlats 'och lovade en god skörd. Hö-'och betesvallarna voro i en ypperlig kondition, och inbyggarna sågo framtiden an med tillförsikt. Allt såg så lovande uc
'— och så kom katastrofen.
j Då fördämningarna började svikta gavs omedelbart order om evakuering av befolkningen och det var icke någon lång tid de fick på isig — endast tre eller fyra timmar. Man kan förstå att det icke var möjligt att 'ta något med sig. Man sökte i all hast komma till en högre belägen plats för sig själv och för de husdjur de hann ta med sig. Några timmar efter hade
vattenmassorna full komligt täckt de områden som befolkningen nödgats lämna.
Då detta skrives ha vattnet icke börjat sjunka i floden och de för ett par veckor sedan översvämmade områdena stå fortfarande under vatten. På somliga ställen har män färdats med motorbåtar där som förut var torra landet med gator och vägar.
I de nu härjade platserna ha vi många skandinaver boende, och flera av dem ha bott där i över 40 år. Bland dem som blevo evakuerade förra veckan i Matsqui var den svenska familjen Albert Gustafson. Den kom till platsen redan 1902, och var de en av de första som bosatte sig där. En annan familj är Gust. Farman vilken anlände till Matsqui år 190ö. Andra bosatta i Matsqui äro
sorter produceras årligen, och familjen Albin Poignant, Mrs. de hade just börjat mogna och 'Clara Flodin, familjen A. Holm-
Sverige förändrat
men våren lika ljuvlig.
“Cyklarna snurrar fram i vad som för främlingen verkar rena villervallan.” En bild från Slussen i Stockholm.
Linköping i slutet av maj.— Ända sedan kanonerna slutade att mullra över Europas gamla, omstridda jord för tre år sedan, har många svenskar från Amerika sökt sig hem till det gamla fosterlandet för att återse och återfinna vad som under längre eller kortare tid levt i deras tankar. Deras redogörelser har varierat, beroende på de rent personliga upplevelserna och förväntningarna, och uttalandena har löpt hela skalan från rena förkastelsedomen till entusiastiska lovsånger.
Det följande är ett försök att skildra, hur Sverige av i dag ter sig för undertecknad, som anlände till Göteborg första veckan i maj efter 23 års oavbruten vistelse i U.S A. Det är inte meningen att efter endast ett par veckors vistelse här sö-ka ge en uttömmande och slutgiltig beskrivning av förhållandena. Det hela är snarare en liten analys av den egna reaktionen infof företeelserna, och vi får kanske senare återkomma till en mera grundlig inventering.
Först kan vi konstatera, att det Sverige vi lämnade bakom oss för nästan ett kvartssekel sedan inte längre finns till. Landet ligger på samma plats, de gamla minnesmärkena står fortfarande kvar, folket talar samma språk som förr och våren är lika ljuvlig. Men andan, som vilar över det hela, är en annan. Moderniseringen är kanske inte rätta ordet för ändringen, ty det kan innebära
mycket på både gott och ont. Inte heller har vi hört, att svensken själv präglat något ord, som beskriver . förvandlingen. Den har kommit gradvis, han själv har medverkat i arbetet och tycks ta allt som en självklar sak.
“Vi har det bra”, summerar allt som hänt och genomförts i Sverige.
Redan ankomsten till Göteborg ger ett starkt intryck. Inte bara den där underliga klumpen i halsgropen, som väl varje hemvändande svensk-amerikan får känning av, utan materiella ting. Man ser en rent fantastisk bebyggelse, det ena balkongför-sedda apartmenthuset bredvid det andra, där det förr var bara bergknallar och mager växtlighet. I varven ligger skrov invid skrov, och vid kajerna ligger fartygen tätt och nosar på varandra. Det är liv och rörelse och ökad ‘ * arbetstakt. Hamn- och industriområdena ger intrycket att de är sopade, skurade, borstade och pyntade till fest. Och det intrycket spikas fast på allvar, då man senare ser städer och landsbygd landet runt. Något så snyggt och rent som det svenskarna ordnat för sig har vi aldrig sett. M n undrar hur de får tid till något annat än att plantera, st; la och hålla ordning.
Vad människorna beträffar, deras k’ ' och utseende, kunde man Lka väl finna dem i vilken st; d som helst ute i Stil-lahavs-nordvästern, där vi hör he: :ma — kanske med det un-
Forbs. på sidan 6.
Svenska flaggans dag den 6 juni 1948
Radiotal av Minister Per W ijkman på Sveriges nationaldag den 6 juni.. 1948.
Canada har den största svenska bosättningen utom Sveriges nuvarande eller forna gränser, näst efter Förenta Staterna. Det är naturligt att jag viil bringa detta i erinran när jag nu har tillfälle att sända en hälsning till Sverige på Svenska flaggans dag. Det har gjorts mycket på senaste tiden för att hålla sambandet levande med alla länder, där svensK insats isatt sina spår och skapat välvilja för vårt land. Det Det har också gjorts mycket för att göra vårt land känt pa alla andra håll, där vi ha nya impulser att hämta, där vår flagga visar sina färger i hamnarna och där svenska flygplan visa sitt eget märke, som är ae tre nordiska ländernas flaggor i god förening.
När jag nämner att det finns ungefär 100,000 canadensare av svensk härstamning, tror jag att det ger en klar bild av de många länkar, som under årens lopp knutits mellan svenska hem och nya hem i Canada. Det är inte en gammal svensk
berg, familjen J. Lillbeck, Mrs. J. Lundström, familjen Olof Nord, familjen Nels Sandberg, tvenne bröder, Emil och Victor Agnas, Mrs. Selma Sward, Emil Johansons, E. J. Westlins, Martin Ellisons, m. fl.
Enligt uttalande från trovärdigt håll kommer det att dröja kanske år innan förhållandena bli återställda till vad de voro före översvämningen, viss fara förefinnes också för att smit-tosamma sjukdomar skall uppträda. Lyckligt nog har endast få dödsolyckor inrapporterats, i allt fem personer som mist livet. För ekonomisk hjälp åt de genom översvämningen lidande ha omfattande insamlingar i-gångsatts. British Columbias guvemement har utlovat sitt fulla stöd, och hjälp har även lovats från federala regeringen i Ottawa. Det har blivit sagr från ledande håll att denna nu inträffade katastrof är den största i sitt slag som hänt i Canadas historia. Till sist borde kanske också omnämnas att Vancouver varit isolerad från östra delen av Canada de senaste dagarna. Vattnet har nämligen underminerat järn-vägsvallama och tågtrafiken har härigenom blivit inställt.
[bosättning som i östers jölän-' derna. Den har inte en 300-[årig historia som Nya Sverige i i Delaware. Den går inte ens hundra år tillbaka i tiden som [den första stora svenska emigrations vågen till Förenta Staterna. Svensk bosättning i Canada är åtskilligt yngre än hundra år. Ni behöver bara träffa canadensare av svensk I härstamning för att förstå att [de äro ganska stolta över vad Ide uträttat på den tiden.
När Linnés lärjunge, botanisten Per Kalm, besökte Canada på 1700-talet gav han mån-'ga nya bidrag till Canadas flo-ra. På ett annat område gjorae den svenske geologen de Geei en liknande insats vid sina forskningar i Canada under detta århundrade. Bägge voro frapperade av de stora likheterna i nätur och yttre resurser. De svenskar, som slagit sig ner härute inom det senaste seklet, ha också blivit förtrogna med canadensiskt sinnelag. Vad de främst ha lärt sig, är att de stora vidderna i Canada och den spridda bosättningen ha lärt folket härute ett samarbete, som tar ofantligt stor hänsyn till individuella olikheter, och en framåtanda, som ger stor tro på framtiden.
Valborgsmässoaftonen v a r jag tillsammans med svenskar i Edmontön, i provinsen Alberta. På svenska flaggans dag ser jag svenskar i Montreal. För någon vecka sedan öppnades en stor industriutställning i Toron-to. Nästa vecka är det en svensk sångarfest i Winnipeg. Det finns en rik svensk insats i Canada på vitt skilda områden.
| Från Canada går i dag en hälsning till vårt land. De samlas under orden: Leve Sverige!
I Stockholm
fanns för ett år sedan 528 telefoner per tusen invånare, enligt telegrafstyrelsens senaste redogörelse, isom omfattar [tiden jan. 1946 — 30 juni 1947. Trots att man inte hade möjlighet att ta emot alla nyan-mälda telefonabonnenter blev abonnentökningen i hela Sveri-[ge 1946 större än under något [ föregående år. Hela antalet te-| lefonapparater i Sverige hade vid 1947 års början stigit till 1198 per tusen invånare mot 186 låret förut.
ÄRKEBISKOPEN AV SVERIGE ANLÄNDER TILL U.S.
Ärkebiskopen av Sverige, Erling Eidem, (befann sig tillsammans med sin maka bland 1,215 passagerare, som anlände till New York förra onsdagen ombord på Svenska Amerika Linjens M/S Gripsholm. Ärkebiskopen åtföljdes också av prof. H. Pleijel från Stockholm och båda äro medlemmar i den officiella svenska delegation som utsänts hit för att deltaga i festligheterna under juni månad med anledning av Svenska Pionjärminnet.
Ärkebiskopen hälsa des välkommen till New York och Amerika av Sveriges generalkonsul i New York, Lennart Nyländer och pastor Anderson, Salem Luth. Ohurch.