THE SWBDISH PRESS Torsdagen den 6 nov. 1947 Sidan 4 Hos gruvarbetarna i Yxsjöberg Av JÖRAN FORSSLUND set, så enkelt är det. Alen det behövs verkligen inte här med 200 meter berg som tak över den nya ortens svarta tunnelvalv. Gruvförman Larsson klättrar före över malmstyckena på botten; jag kan inte låta bli att tänka på vad nå- forslas allt oftare fram med lok i stället för handkraft nere i’ gruvorna. Men nog är det svårt ibland att få folk att stanna sa här mitt inne i skog och berg. Vi står högt uppe i Yxsjö-gruvans anriktningsverk och sannerligen om man kan klaga pä utsikten därifrån: miltals runtom oss gungar höjderna fram i det vida skogsnavet. Det är mil efter mil till lador och hus, sjunger Dan Anderssons kolare,' och vi befinner oss just i skaldens klassiska finnskogar, det är bara någon mu till Skattlösberg och Abborr-berg och vad de heter, de små skogsbyarna, som ligger och andas enslighet vid de smala ödemarksvägarna, idylliska avbrott mellan porsdoftande myrar, näckroskantade tjärnar och djupa storskogar. Nu kar inte frosten tjurig vid grina, sommarens allra sista värmebölja ligger tung och steknet över jorden och fyller luften med fnösktorr barr- och kåd-doft. Yxsjöbergets gruva ligger visserligen i Västmanland, men det är bara några stenkast till Dalarna och här nere i land-skapskilen strax väster o m Grängesberg kör man allt emellanåt över gränsen. Egentligen var det upprepade visiter vid Lumafabriken, som blev upphovet till den här resan och inte Dan Andersson, här nere i bergets mörker under oss bryts nämligen den malm, som i sinom tid blir glödtrådar i Luma-lamporna. Och tack vare Yxsjö-gruvan var Sverige självförsörjande på den punkten under kriget. Bergsingenjör Lars E. Barglund, platschefen, har just berättat en del för oss om gruvans öden. Den bearbetades redan på 1700-talet, då fick man koppar här, och det får man alltjämt fastän i små kvantite- MODERNIZE TA1L0RS Material, Workmanship and Fit Guaranteed. 1 West 1’ender — MAr. 0610 COR.NANAIMO AND CHARLES STS. VANCOUVER,B.C. K A R I Urmakare & Juvelerare SKANDINAVISKA KLOCKOR Repareras och Modelleras som nya. Beställningar per post ombesörjas punkligt. 187 E. HASTINGS STREET — MENS WÉAR — Work Clothes for workers BELEIVE IT OR NOT Our Prices Are Right! — 54 West Cordova — 1 •> block east of Woodwards. ter, omkring 60 ton om året, som bearbetas i smältverk i Skelleftehamn. Den viktigaste produkten ä r scheelit, ur-sprungsmalmen för tillverkning av wolfram, som används vid glödtråds- och hårdmetalltill-verkning — A.-B. Metallurgisk Industri i Trollhättan och Fa-gersta bruk är, jämte Luma, gruvans största kunder. Sommaren 1936 vaknade Yxsjöber-get till nytt liv efter att ha legat i dvala sedan förra världskriget, och under det senaste kriget täcktes hela landets behov av wolfram härifrån, mot normalt 25 proc. Utom wolfram och koppar får man också flus-spat häruppe, en produkt som visserligen är mycket värdetull för hyttor, glasbruk och emalj -verk men som också har en pinsam benägenhet att försvåra anriktningen av wolfram-malmen. Men det kommer vi un senare. Nu maskerar ingenjör Berglund medarbetaren i blåställ, gruvgaloscher och en hjälm med lampa på framskärmen. Tillsammans med gruvförman Larsson äntrar vi en malmvagn och ger signal till maskinisten vid gruvspelet, som med en hastighet av 2.5 meter i sekunden skickar iväg oss ner i djupet; den snåla dagern över lavens bjälkverk suddas ut och nu slickar skenet från hjälm-lampan de mörka, fuktdrypan-de bergväggarna, kolsvarta orter gapar till och försvinner. Brytningen sker nu på 10U — 150 meters djup, men man är redan nere på 200 meter med förberedelser för nästa “maga-sinsbrytningsnivå” och dit ner kommer vi från 150-metersni-vån i en tunna, som svävar fritt i en tjock stållina. Ingenjör Berglund har redan berättat en del om gruvkarlarnas spännande jobb. Scheeliten ligger i tre parallella s. k. skarn-malmskroppar, inbäddad 1 lep-tit. Hur kropparna sträcker sig och var man skall finna nya kroppar — det vet man aldrig exakt på förhand, och därför blir det ofta rena detektlvjoo-bet att spåra upp den värdefulla malmen. Man kan få diamantborra långa vägar för att komma på en kropp, och när man äntligen sprängt sig in till den visar den sig kanske ha helt andra och blygsammare dimensioner än väntat. Då får man hoppas att nästa försök ska ge kompensation. Luma har för resten givit gruvkarlarna en utomordentlig spårhund i jakten efter scheelit; en malmletningslampa, som “lyser” med osynliga uitravio-| letta strålar. Scheeliten är ett av de mineraler, som fluorescerar i lampans “sken”: när strålarna träffar malmen, lyser den skarpt blåvit. Om man någon gång får se en underlig figur ligga på alla fyra gömd under en filt någonstans här i trakten, så ska man ta det med ro. Det är nämligen i så fall säkert en malmletare från Yx-sjögruvan som undersöker någon gammal malmhög eller en bit berg i öppen dag och med filten stänger han ute dagslju- gon nyss berättade om honom: en gång låg han ensam blödande och lemlästad i en ort sedan ett olycksskott brunnit av för tidigt, tolv skott small runtom honom, bergstycken ven mellan väggarna — men ändå går han nu här säker och trygg med ett stort batteri på ryggen. Ingenjör Berglund kopplar in malmletningslampan och lyser på väggarna och taket omkring oss: det är som om vi stodo i bergakungens egen sal med en stjärnhimmel av strålande diamanter över oss, det gnistrar och lyser — här finns gott cm scheelit. Ibland i små små koin, som en ärta, ibland som stora juveler — scheeliten kan t.o.m. ligga i stycken stora som ett barnhuvud, men så fin är inte denna kropp. Mina ciceroner kan inte nog prisa den här lampan — tack vare den kan de i en handvändning uppskatta fyndighetens rikedom på scheelit. Vd klättrar omkring på branta stegar, över nysprängda malmhögar, ser lampsken fladdra i dammdis och dynamitrök långt, långt, borta i de mörka orterna, vars tunga tystnad plötsligt trasas sönder av skälvande dynamitskott eller borrmaskiners stenhårda smatter. Så står vi och skakar hand med leriga män i gruvhjälmar — män som vet vad hårt jobb i ensamhet, mörker och drypande fukt vill säga. Där står karl Larsson, ordförande i “Gruvs avdelning på platsen, och blinkar i lampskenet med ansiktet Ijräknigt av små fläckar från borrhålets välling av vatten och söndermalt berg. Vi står och pratar en stund medan borrmaskinen vilar. Nej, Karl Larsson kan inte gärna tänka sig att arbeta någon annanstans än här nere i gruvans djup. Det är först och främst litet bättre betalt än ovan jord, och nästa år kanske man kan få 40-timmarsvecka mot nuvaran-44. Det är hans liv och yrke — och så är det alltid lagom temperatur härnere. Varmt för vintern — och behagligt svalkande under sommardagar när soien steker och svetten rinner ovan jord. De yngsta gruvarbetarna ser kanske inte likadant på saken — de är inte så i dubbel mening bergtagna av gruvan, byter gärna yrke; medelåldern på de svenska gruvarbetarna lär vara ganska hög rätt nu. Ingenjör Berglund bekräftar den saken och tillägger att krafter nu är i rörelse för att ge yrket nytt liv. En planmas-I sigare yrkesutbildning med korrespondensundervisning och ambulerande instruktörer hoppas man snart få till stånd; den kan ge det yngre gruvfolket en starkare och stimulerande känsla av stolthet över och samhörighet med sitt yrke. Vilket långt ifrån betyder att vi skulle sakna yrkesskickligt folk i gruvorna—den svenska gruvarbetaren står tvärtom i det avseendet på en mycket hög nivå. Arbetet har också i hög grad mekaniserats och rationaliserats under senare år: den oerhört tunga handlastningen förekommer nu i mycket nnga utsträckning, den har ersatts av skrap- och skoplastning med maskiner, och malmvagnarna ixsjögruvan har nu 120 anställda mot maximalt 180 under kriget. Så ränner hissen åter upp ur djupet, och solskenet sticker skarpt i ögonen när vi lämnar gruvans tunga mörker. Därifrån går sheeliten till anrikt-ningsverket, där den krossas och separeras, d.v.s. skiljs från kalksten, koppar och flusspat m. m. Det sistnämnda är som antytts en mycket kinkig historia — här uträttas faktiskt ett pionjärarbete på det avsnittet. Flusspat och wolfram skiljs från varandra genom s.k. flotation, d. v. s. i ett kemiskt bad, och vilka kemikalier som bör användas experimenterar man sig till i ett eget laboratorium, där skåp vid skåp star fyllda med flaskor, vars innehall kanske inte bör avslöjas — och för resten inte gärna kan avslöjas av utrymmesskäl. Pilsner eller mjölk lär gå bra, men det torde ställa sig en aning för dyrbart, och reagens framställda av animaliska avfalls-produkter från slakterierna i Chicago har man också prövat med framgång, så mycket kan nämnas. Amerikanerna är föregångsmän på det här området, men deras malm är betydligt rikare och vid Yxsjögruvan måste man därför i mångt och mycket arbeta på egen hand efter nya linjer. Det är inte precis mycket som återstår av bergmassan som bryts i gruvan, när wolf-ramsligen är färdig att packas in i små nätta säckar och fraktas till bl. a. Luma. Varje år bryts i runt tal 125,000 ton berg, varav man får omkring 400 ton 65 - procentig slig. Transportproblemet är inte svårt att lösa; här behövs ingen dyrbar linbana över miltals av skog och berg och dalar, eller något eget järnvägsspår de 15 kilometrarna till Hörken, där närmaste järnvägsstation ligger — man behöver bara dä pch då skicka en lastbil med sligsäckama. Att de har en rätt dyrbar last förstår man när sli-gen värderas till ungfär 5 kr. per kilo. Varje år gör Luma sammanlagt 100,000,000 meter wolt-ramtråd, motsvarande två och ett halvt varv kring jorden — Malmen från Yxsjögruvans mörka innandöme blir miljontals ljusbringare i svenska hem. — Vi. New Shipment Arrived Write to 2352 E. Hastings St., Vancouver, B. C., for the new list of SCANDINAVIAN and CORD1ON RECORDS Cordion Records are Ideal for Your Dancing and Listening Pleasure. 3453—Julklockor Ringa 3502—Aloha—Jag Älskar Dig Julens Ljus Sunnanvid Sång: Sven Olof Sandberg Sång: Johnny Bode 3457—Lirum Dirum 3550—1 Skåneland (Polka) Å Sicken Fest Vals Från Klarälven Harry Persson 3581—Kalle På Spången 3466—Tre Par Träskor Kanske Lilla Nåden Inte Med En Enkel Tulipan Dansar Sång: Sven Olof Sandberg 3580—Livet i Finnskogarna Norska Valsen (Lundby Valsen) Sång: Sven Olof Sandberg Harry Persson 3595—Lite Grann Erån Ovan Jag Har Bott Vid En Landsväg Harry Persson HOTEL AUSTIN On Granville near Davie Street. - WrighVs Ltd. 2352 E. Hastings St., VANCOUVER. B. C. HAst. 1308 430 Columbia Street, New Westminster, B. C. F. N. HAMILTON Vancouver, B. C. 1447 Commercial Drive 2 i PLUMBING — HEATING — SHEET METAI — Furnace, Stove and Plumbing Repairs — Phone: HAstings 3650 aUllillllllllllllllllllllllllllll 200 Rooms. When in Vancouver stay at the Hotel Austin. “There is a Difference” Mr. & Mrs. F. A. LIND Proprietors. Phone: MArine 7235 Roofing and — — Eaves Trough I = — Importers of Fine Woollens — REGENT TAILORS ST Y L E - L E A I) E R S 324 West Hastings Street, VANCOUVER, B. C. — Phone: PAcific 8456 — FLOWERS.» z y > ,. V / , ^f^^HAPP/FR Flowers for Every occasion Call us also for Florist Service in Scandinavia CAMBIE FLOWER SHOP CHAS. WEIR, Prop. CAMBIE at 7th Ave VANCOUVER, B. C. FAirmont 2104 — Res. FRaser 1926 LAPPBRÖLLOP Ett lappbröllop som varade i minst dagarna tre hölls uppe i Idre by vid Dalälven. Gäster hade kommit i 100-tal från Lapplands vidder, från Jämtland och Härjedalen, och från de norska fjällen. Detta blev det första lappbröllopet i Dalarnas historia och det första stora stevnemöte som skanai-naviens lappar hållit nere i “sö-dem”. Men så var det också två förnämliga lappdynastier som förenades: Dalamas lappkung Anders Olsson gifte bort sin 24-åriga dotter Sigrid med en ättling av den kända jämtländska Åhrénfamiljen, 27-åri-ge Lars Ährén. Den sistnämnde är blond, en intelligent ung man som fått en god uppfostran, fått resa och se sig omkring. Hans far är den kände litteräre Jämtlandslappen Johannes Ahrén från Gräddede— han och hans familj, tretton personer, därav sju av hans barn, kom till Idre 1 rörnyra buss, som de åkt med hela vä-;gen ända från Gäddede. Bruden i berättade att hon fått en hel ' del bröllopsgåvor, men de hade fått stanna hemma. Familjen 1 Olsson har nämligen ett nem, d. v. s. vinterbostad, ovanför Hällsjön och dessutom sommarkåtor vid Grövelsjön. Nu håller man emellertid på att uppföra len stor tiofamiljsvilla, som skall bli vinterhem både år -de gamla” och de unga nygifta. Lappkungen och hans familj har vänner och bekanta överallt i norra Dalarna, och bjudnings-korten till bröllopet hade följt Dalälven till byarna i hela landskapet. । Skeppar Kranbalk, 90 år, sitter på bryggan och betraktar I med lysande ögon en förbiseg-| lande badgästbåt, full med lätt-. riggade seglarflickor, s. k. kuttersmycken. — Ack ja, säger Kranbalk, den j som nu hade varit åttio! SVERIGE De första dagarna i oktober snöade det i Jämt-landsfjällen. Från Östersund kunde man se Oviksf jällens och Åreskutans vita hjässor, och uppe vid Sylarna låg snön meterdjup så att man måste använda skidor för att ta sig fram. Från Storliens högfjälls-hotell meddelas att det är full vinter. Fyrbelysningen i de krigförande länderna har sedan 1939 legat nere. Nu rapporteras att nya fyrar bygges lite varstans i världen. 1 Finland har man byggt en ny fyr på ett 4-meters grund vid Skiftet i åländska skärgården. För att hugfästa minnet av den svenske uppfinnaren Gustaf Dalén har finska sjöfartssty-relsen bestämt, att denna fyr skall heta Gustaf Daléns fyr. 63-årige amerikanaren Arthur Howard gifte sig häromdagen med 65-åriga Elm Bengtson. De hade träffats för 39 årsedan i U.S.A., när fröken Bengtson hälsade på släktingar. Under högtidliga och värdiga former firade nyligen rederifinnan O. F. Ahl-mark & Co., Karlstad, sitt 100-årsjubileum på Stadshotellet. Flera vackra donationer gjor- des. 50,000 kr. överlämnades som grundplåt till ett freds-och beredskapsmonument, som man hoppas skall kunna resa i Karlstad. 20,000 kr. skänktes till museet och 5,000 kr. till Karlstads köpmäns understöds-och. pen|sions(fond. Landshövding Westling delade ut medaljer och överlämnade dessutom Vasaorden till dir. Gustaf Hemmingsson. Fyra sömmerskor vid Junexfabriken i Huskvarna hade häromdagen ett åttaraders tip rätt och vann 67,951 kronor. De fyra lyckliga da-merna, alla från Jönköping, är Sonja Lingfors, Britta Lindskog, Stina Johansson och Estrid Carlberg. På västra Smålands lantgårdar finns det i höst nästan bara åldringar kvar. Allt arbetsfört folk har övergivit gårdarna och rest ned till de skånska och halländsKa betfälten. Det har varit en riktig folkvandring från smålands-gårdarna i år, och anledningen härtill är att torkan påskyndat jordbruksarbetet, och så slutfördes också arbetet på de småländska torvmossorna betydligt tidigare än vanligt. Nu gör sig smålänningarna goda extraförtjänster på de skånska gårdarna, där betfolkets daglöner är bättre än tidigare. NEW WESTMINSTER ■ ' 1 "■■■ ' ■" ■= Fraser Valley Properties Correspondence promptly attended to. 346 Columbia St. Ph. 2747 New Westminster. g Come to the x ii FRASER CAFE i LA 738 Columbia Street New Westminster ii ‘Just Good Food’ i $ NOLAN & COTTLE, Prop. J Phone:1553 N. W. Gynna tidningens annonsörer! Paterson Funeral Home MRS. A. H. PATERSON Directors of Funeral Service 538 Eighth Street Phone N.W. 241 SATISFACTION GUARANTEED