Torsdagen den 17 juli 1947
-~u.il 2
THE SWEDISH PRESS
THE SWEDISH PRESS Published Every Thursday. Office: 427 Hamiilton Street, Vancouver, B. C. M. M. LINDFORS Managing Editor.
RUD MANSON Edlitor.
Subscription Price: Canada  $2.00 Outside Canada ______ $2.50
Printed at the Central Press 427 Hamilton Street.
Authorized as s e c o n d class mail, Post Office Department, Ottawa.
KUNGÖRELSER
Vasalogen Nornan, No. 413 möter en gång i månaden under juli och augusti. — Den 15 juli och den 5 augusti .kl. 8 e. m. å Svenska Hallen.
• • •
Svenska Klubben har middag och möte tredje onsdagen i varje månad kl. 7 e. m. å Hotel Georgia. President R. A. Roland, 2575 Charles St. Tel. HAst. 6156-Y.; Sekr., Gunnar Larson, 742 Broadway
E. Tel. FAir. 1096-Y; Kassör, A. H. Anderson, Box 404, P. O. Vancouver. » » »
Föreningen Svea möter andra fredagen I varje månad i Svenska Hallen, 1320 E. Hastings St. Kassör Richard Edenholm, 2615 Dundas St., HAst. 0985-L; Korr. sek., Algot Swanson, 1320 E. Hastings St. HAst. 2522-L * * >
Vasalogen Valhalla, No. 612, New Westminster möter första och tredje lördagen i månaden i St. Barnabas Hall, lOth St. & 5th Ave., New Westminster, kl. 8 e. m. Protokoll sekreterare, Einar Olson, R. R. 6, New Westminster; Finans sekreterare, Anna Jacobson, R. R. 3, New Westminster. • • •
Runebergorden, Avd. 130 New Westminster möter första lördagen i varje månad kl. 8 e. m. i Labor Temple, hörnet av 7th Street och Royal Avenue. Fin.-sekr. Arvid W. Wilson, 444 Fader St., Tel: 3775-R. Ordf, i sjukkommittén, Mrs. Verner Julin, 811 . — 3rd Ave., Tel: 317G-L.
Runebergorden, Avd. 124
möter första och tredje fredagen varje månad kl. 8 i Svenska Hallen, 1320 East Hastings St. Ordförande i sjukkommittén är John Carlson, 5070 E. Georgia, St., GLenbum 0788-L; Fin. Sekr. V. Nygård, 309 Nigel Avenue, FAirmont 4179-R; Protokollsekr. Mrs. Ed Roebuck, 3509 Dundas St., GLenburn 1619-R.
• • •
The Swedish Rest Home Association
monthly meetings are held on the last Wednesday of each month at 8 p.m. Secr. Geo. Carl son, 2236 E. Pender St., Phone HAst. 3907-R; Treasurer John Rylander, 2946 W. llth Ave., BAyview 3988-L.
• • •
The Sunset Circle
(Auxiliary of the S.R.H.A.)
convenes first Thursday of each month, at 2 p. m. Pres., Mrs. E. Pearson; Secr., Mrs. G. Axelson, 1767 East 36th Ave., Vancouver. Tel. FRaser 5783.
• • •
Bellman Male Chorus has no praetice in the month of July, but will start again the first Thursday in Aug. at 7.30 p. m. at the Swedish Hall. New singers are welcome.
• • •
Skandinaviska Arbetarklubben
Möte andra söndagen i varje månad, kl. 8 i Svenska Hallen.
H. H a m m
WATCHES & JEWELRY — Fine Repairing — 305 Carrall Street Mail Orders Given Prompt Attention.
JOHNSON
Hand Made
Loggers — Work Boots — Hikers
MAIL ORDERS
A. W. JOHNSON Ltd.
63 W. Cordova, Vancouver.
Hastings Taxi MArine
Main and Hastings DA /f H CARL OL-RON, Prop.jy^y
Skrällbom reser till Sverige
Vi drack kaffe på Wikströms konditori, som ännu finns kvar på samma ställe. Sedan for vi till den nya staden Kramfors— en timmes resa från Härnösand och belägen vid Ångermanälven. Vi gjorde en avstic-kare över den nya, stolta Sand-öbron. Detta är Sveriges största landsvägsbro. När bron var nära sin fullbordan, störtade den, och 18 arbetare fick sätta livet till. Man byggde en ny, med bättre framgång, och denna är en stolthet för Ådalen. Den är förrésten belägen inom stadsområdet Kramfors, som ju innefattar hela Gudmundrå socken.
När vi körde in på den nya betongvägen och in till vad som förr var municipalsamhället, sträckte jag min nacke förgä-i ves för att se mitt gamla bam-I domshem. Min far var en gång bonde där, och vårt hemman
kom med i muinicipalen. Man började redan då ordna med gatureglering. brandväsen o. d. Vi barn hade då många intressanta stunder, när varje bonde och arbetare skulle öva sig i eldsläckning. Som min far dessutom hedrades med sysslan som fjärdingsman, blev han naturligtvis brandkapten oCh fick en bindel om mössan och. armen, till min stora beundran.
Jag kunde, som sagt, inte först igenkänna denna del av Kramfors. Vägen, eller gatan, var ny och gick närmare järnvägen än den förra. Och på vårt gamla hemman låg nu en stad. Hus intill hus. Men barndomshemmet fanns kvar. “Stugan därhemma”. Den låg där oförändrad, vitmålad och snygg som i forna dar. 50 år är ingen ålder för ett hus i Sverige — det står ju rycken i sekler. På den plats där vi hade vår kohage, dit vi släppte våra kor och får på ibete om somrarna, låg nu en liten villastad, som fått namnet Alaska. Jag har ofta önskat mig att skåda Alaska, till Sverige och mitt barndoms-
SAM DAVIS “The Quality Shop”
Exklusiv ekipering för herrar och gossar.
3 Government Road West KIRKLAND LAKE, ONT.
STYLE
QUALITY VALUE
Always at the Home of • UNION MADE Clothing — and Friendly Service.
•
Established for Over 40 Years
tHÉ-HUb
PHONE PAcific 3645
45 E. Hastings — Vancouver
AT THE
S-N-A-P OFASWITCH!
• Whit is accepted as ordinary today would hava been considerad miracu-lous 50 years ajol You snap a switch and, instantly, you jet lijht, heat, cold ... and power, in a dozen different waysl And, re-member, all this costs but a f«w cents a dayl
___
Ted Harris Bicycles and Repairs
C.I.L. Paints. At the best prices.
757 EAST HASTINGS ST.
Phone: HA 2022
Com in. - See. - Compare.
Donkeyman har gått
Av BÖRJE VESLEN
Var dag har jag gått förbi hos honom — men jag visste det inte — två gånger dagligen på min väg till och från förhyr-ningskontoret. Men så en dag föll ett papper ur min sjöfartsbok, en liten lapp bara med namn och adress.
Utanför hans hus står en sparkcykel, och i en bjälke mellan två träd hänger en gunga i järnkrokar. Den har jag själv varit med om att göra en gång, och jag känner genast igen den — vi hade gjort den av en bräda ur lasten och ett gammalt rep, som vi lånade i maskinrummet, klibbigt av olja, svart av kol, och söm vi kokade och tvättade tills det blev rent och nära på nytt. Timmerman hyvlade brädan, minns jag, och fernissade den blank och skinande.
—Är donkeyman hemma?
— Hemma, nej . . .
— Då är han väl till sjöss, säger jag och vill gå igen.
— Han är död . . .
Jag måste nämna mitt namn nu, tänker jag, säga att vi varit kamrater. Att donkeyman är död — det tror jag inte på — inte genast. Det måste vara ett misstag, det kan jag inte fatta.
— Det kan man inte fatta, säger jag.
— Nej, det kan man inte fatta!
Då först förstår jag, att det måste vara så i alla fall.
— Han dog till sjöss, säger jag sedan, och det är som kunde det försona hans öde. Som hade det skett honom mindre orätt då.
— Nej, han dog på sjukhuset.
När jag gått, tänker jag på att han dött på sjukhuset. Det är en ny bild jag får av honom, som jag inte känner mig tillrätta med, det är på sätt och vis en annan människa jag stiftar bekantskap med. Nej, donkeyman skulle ha dött långt borta i en väldig katastrof, i en vild, förfärlig orgie på ett nattsvart hav!
När jag tänker på honom, är det sådan jag minns honom i skenet från fyrarna, slående kring sig med den väldiga slej-sen, under det han sjungande slungande slagg ut över durken.
Vi upplevde inga stora händelser tillsammans, det var bara de långa dagarnas arbete vi hade gemensamt. Men jag minns en gång, när han kom till min hjälp i én brydsam situation, en natt under land, när en man kom gråtande ombord oCh ville dö — ja, ville dö!
Det var första landgångs-kvällen efter flera veckor till Sjöss. Ingen hade gått i lanc utom denna ende, det var sent på kvällen och alldeles mörkt överallt. Han kom snart tillbaka igen, kanske hade han bara gått, en stundi fram och tillbaka på kajen eller druckit ett glas öl nånstans i närheten. Vi hade lagt oss att sova på luckorna 1 då, eftersom skansen var alltför varm att vistas i. Det var ! kolsvart på däck, men jag såg 1 hans silhuett mot himlen som ; en skugga i den djupa rymden.
Och jag hörde att han grät för ’ sig själv . . .
! Inte så att man utan vidare kunde höra det. Det var inte 1 meningen, att det skulle höras, ' och han grät undertryckt och " stilla, nästan ljudlöst. Jag fun-’ derade över vad som kunde ha ; hänt honom, jag hade aldrig ; sett honom på det där viset 1 förr, men sedan han gått in ef-1 ter sin filt, lade jag mig att sova igen.
Hur länge han varit borta, ‘ vet jag inte, men jag vaknade vid att han kom upp på däck. J Kanske hade han suttit en ! stund därinne i den tomma 1 skansen, för nu grät han på ett annat sätt, nu kunde han inte hålla det tillbaka längre, och ' ibland trodde jag, att han skul-J le kvävas under försöken att ‘ få luft. Det var upprörande att höra på, därför att han alltid ‘ var nöjd annars, alltid visade ’ ett leende och välvilligt ansik-
Tystnaden runt omkring var stor och tung och mörkret oge-; nomträngligt djupt. Hans siluett var det enda jag kunde se mot himlen där han stod tryckande sina händer mot bröstet ’ och tinningarfla i hastiga, o-medvetna rörelser. Inte ett ljud j blandade sig i hans gråt, han ' var en bild av den mest hopplösa ensamhet, det var som lev-! de han med sin isorg i en utdöd värld.
Den gången förstod jag det inte. Jag föreställde mig, att 1 någlot hänt honom i land, att han råkat i en situation, där han stått försvarslös, utan möjlighet att vrida rättvisans hjul rätt. Jag förstod inte då, att det inte var någon (bestämd händelse i och för sig som framkallade detta tillstånd, men de långa dagarnas ensamhet och längtan och den känsla av livsoduglig-
Forts. på sidan 4
men att jag skulle komma ända . hem för att få se Alaska hade ‘ jag aldrig drömt om.
Det egentliga stadsområdet, eller affärfedistriktet, är gan- J ska hopklämt och ger icke in- ‘ tryck av något större samhälle. Men utanför detta område har man byggt kollossalt mycket, och Kramfors är också nära på i Hämösiands storlek, vad folkmängden beträffar.
I “Stadshuset”, en f. d. Hell-mans gård, nu av den nya staden inköpt för att användas till stadshus, hänger även en tavla, som jag målade för 35 år sedan och sålde till herr Hellman för den för mig stora summan av 25 kronor.
I Kramfors träffade jag en gammal lekkamrat, Johan Lid-baum. Han har varit bosatt i 20 år i Amerika, i Sandpoint, Idaho, men har nu återvänt till fosterjorden för att stanna. Han är ännu ungkarl, men visade oss sin nya våning, som Var nästan färdig för inflyttning. Han hade, genom att betala 850 kr. blivit delägare i ett nyitt, kooperativt apart-menthus, där han sedan betalar 1,000 kr. om året i hyra för två rum och kök.
I mitt gamlä hem i Kramfors bor nu en kusin, Hanna Hedkvist. Vi tittade in och hade då även turen att finna min gamla farbror, Janne Nordin, där på besök just då. Han är 85 år gammal men vid full vi-gör. Han brukade vara bonde och hästälskare. Han hade alltid ett par hästar. Så sålde han hemmanet en dag och blev åkare. Men när han en gång fick åka bil till Kramfors och fann, att bilen gick lika lätt uppför som utför backen, tänkte han:
— Den här hästen blir ej så trött i uppförsbackarna som mina hästar.
Han ringde genast till en bilförsäljare och köpte sin första bil. Sedan blev det inga hästar mera. Men för något år sedan drog han sig tillbaka från både bil- och åkeri och njuter nu en välförtjänt vila på gamla dar.
En annan överraskning mötte mig i Kramfors. Den gamla kyrkan, som bara hade tornet kvar förr i tiden, stod på en kulle, och där brukade vi ungar leka och krypa in och ut genom det låga tornets glugg. Nu var tornet försvunnet, men kullen hade män grävt ut och därur uppstod en stenmur, som var kyrkans nedre del. Denna kyrkoruin kommer att bevaras för all framtid.
Jag har 20 kusiner, därav 19 i Amerika. Alla härstamma från Kramfbrs eller dess närhet. En av dessa, Janne Sun-din, överdetektivkonstapel. Vid statspolisen satte han igång med en undersökning angående den Nordinska stamtavlan. Det påstås ju, att vi alla härstammar från aporna och dessförinnan från fiskarna. Om man nu var apa eller fisk, det ville min kusin ta reda på. Så långt kom han dock icke, men han har kunnat konstatera, att vi var lite släkt med Carl XV, och när han kom så långt slutadfe hän sina forlskningar. Han var då nöjd.
Jag känner mig naturligtvis mycket stolt över att ha en droppe kungligt blod i mina ådror. Jag anser därför, att denna vår Sverigeresia har varit mycket vinstgivande. Utan denna resa hade jag nbg aldrig blivit delaktig av denna glada underrättelse. Men jag kommer i alla fall att fortsätta i samma hjulspår som hitintills och trötta Svenska Pressens läsare med mina mer eller mindre uppbyggliga skildringar från resan.	— Skrällbom.
SMORGAS-
is more
Sinorgasbord 5-8 p.m. Nightly
(Except Sunday)
Reservations MArine 8923
BORD. Apart from the sixty-odd, carefully prepared foods, tastefully arrayed on the Help-Yourself table, the atmosphere is quiet and congenial. Flickering candlelight, snowy white linen tablecloths, charming waitresses, who will assist you in every way, and a smartly decorated room are all yourt at Henri's famous smorgasbord ...
“BETTER SHOES FOR LESS”
CLAPP’S SHOE STORES
Main at 7th Ave.
FAir. 1508
COLLIER’S LTD.
Formerly Stonehouse Motors Chevrolet - - - Oldsmobile
Cars & Trucks
MARINE AND INDUSTRIAL ENGINES 29 YEARS SERVING VANCOUVER PUBLIC
418 W. Georgia St.	Phone: PAcific 2311
VANCOUVER, B. C.
föddes enligt sägnen efter sin moderns död. Hon begrovs skendöd, väcktes av en gravplund-rare, återvände till livet och födde sonen, som sedermera blev ryktbar som mekaniskt geni. Av Karlstads huldra Lam-bergsfrua fick han förmågan att utföra allt han önskade men varje sak bara en gång. Han konstruerade den första automobilen och den första flygapparaten i Sverige samt byggde slutligen sin märkliga kvarn.
Sägen och verklighet blandas kring Hybelejen, men kvarnen ■»var verklighet tills stadsfullmäktige för 55 år sedan i miss-rikitat moderniseringsnit lät riva den. Stenen användes vid byggandet av Karlstads teater, som invigdes 1893 med prolog av Gustaf Fröding, för övrigt “en pedantisk abiturientkria på vers”, enligt 'hans självkritiska omdöme men honorerad med hela 30 kronor.
ASEA LEVERERAR FÖR 60 MILJONER KRONOR
Ett avtal har undertecknats med ASEA om elektrifieringen av Warsawas huvudbangård för omkring 60 milj. kr. vari
HASTINGS BAKERY
GUNNAR A. ABBORS, Innehavare.
Bnjotf the Best in
Allt slags bröd: Vanligt vitt eller brunt bröd; rågbröd, veteflätor, wienerbröd, tårtor, bakelser, kakor i rik sortering. Födelsedags- och bröllopstårtor även på beställning.
ANSJOVIS
BAKERY GOODS
KAVALJEREN HYBELEJEN
En av gestalterna i Gösta Berlings Saga får en originell minneshyllning på sommarens Karlstads-utställning, “Värmland visar”. Det är kavaljeren Kewenhuller, även känd som Hybelejen (Hublein). En de-taljtrogen kopia av hans berömda kvarn skall nämligen ingå i utställningen. Hybelejen
Commercial at 2nd Ave.
HAst. 0781
även ingår betalning för 8 lokomotiv och 132 järnvägsvagnar. Arbetet skall vara utfört inom sex år och är ett led i återuppbyggandet och modemi-seringen av de polska järnvägarna, vilkas skador under kri-get uppgick till 15 miljarder i det centrala landet och 7 miljarder i de återvunna områdena i väster.
Polske kommunikationsministern, J. Rabanowskii, elektroingenjör till yrket, har varit i Sverige tio dagar och berättade för pressen om Polens trafiksvårigheter och väntade bättre förbindelser med Sverige. Polens vagnpark var förstörd till 85 proc, och järnvägsbyggnaderna till 90 proc., meddelade han vidare. Vid krigets slut fanns i hela Polen endast 100 lok — nu finns det 3,000. Av rälsen var hälvten förstörd oloh broarna till en längd av 73 km., varav 12 är helt återuppbyggda oiCh 51 provisoriskt.
Elektrifieringen av Warsawa som gäller 200 km. dubbelspår tar främst sikte på de närmaste femtio förorterna, som skall göras beboeliga så att folk kan flytta dit igen.
Gynna tidningens annonsören
BUTIKER BELÄGNA Å 716 E. Hastings Street 4068 E. Hastings Street 4191 Main Street.