Torsdagen den 26 deo. 1946
AUGUSTANA LUTHERAN CHURCH
8th Ave. and Prince Edward Oscar L. Olson, pastor Tel.: FAirmont 7725-R 215 Talisman Avenue.
st.
TOMTEN I SVENSK TRADITION
(Forts, trän sidan 1)
The swedish °re3s
pade till tomten: “Det där gör i föreningen än i dag val varken till eller från, orkar i r
Services every Sunday at_______ deemer Church, Prince Edward
vanligen grova och grå till
fär-
Re-
and 8th Ave. — 7.30
p. m.
Saturday at 9 a. m.
Confirmation class 650 Princess Ave.
Sunday School,
650 Princess Ave.,
meets
at
10.30
and at Norbum Hall, 11
Tuesday Evenings
Choir practice.
p.m.
a. m.
Skandinaviska Baptistmissionen
259 East Coraova Street David E. Tillman, Pastor 261 East Cordova St. Telefon; PAcific 4004
gen. Mössan var röd och spetsig och gick oftast under benämningen luva.
Det fanns både manliga och kvinnliga tomtar, men man trodde allmänt att någon olycka skulle hända den gård, där en tomtekvinna höll till.
Tomten hade rykte om sig att vara mycket rättvis och god, men han hade lätt för att bli retad. Särskilt hade han svårt att dra jämt med gårdens drängar — tomten höll för det mesta till uppe på hö-skullen eller i stallet — men
när gårdsdrängen ten något spratt mannen inte sen belt igen.
Den husbonde tomte på skullen
spelade tom-
var
att
som
den lille ge dub-
hade en
kunde prisa
Lördag kl. 8 e.m. Skandinaviskt möte. Sång Strängbandet. Predikan
av av
pastor Tillman.
Söndag —
Kl. 5 e.m. Juniorernas möte.
Kl. 6 Strängbandets övning.
Kl. 7 Bönemöte.
Kl. 7.30 Engelsk gudstjänst.
Predikan av Vernie Stone-berg, sångare. Tillman leder.
Nyårsafton —
9—10 e. m. Musikaliskt program.
10—11 e. m. Förfriskningar.
11—12 e. m. Sång, tal av flera deltagare.
Torsdagen den 2 jan. —
Kl. 8. e.m. Ungdomsföreningens årsmöte.
Lördagen den 4 jan. —-
Kl. 8 e. m. Församlingens årsmöte.
Kl. 7.30 Engelsk gudstjänst.
sig lycklig, säger de gamla tomtesägnerna. Gården blev snart skuldfri och bonden välbärgad tack vare tomtens slit och släp. Råkade bonden stöta sig med sin lille välgörare, ja, då vände sig lyckan om.
Då började tomten i stället att släpa grödan från gården och bonden stod snart på bar backe. Det gällde därför att hålla sig väl med tomten, och varje
kväll fick pigan sätta stort grötfat åt honom let. En stor smörklick ligga mitt i fatet.
En kväll när tomten
ut ett i stal-skulle
sku’k
Evangelical Mission Covenant Church
10th Ave. and Vine Street. Rev. Melvin O. Pederson, Pastor Home address, 4460 Quesnelle St. Telephone, BAyview 9571Y Sunday School
at 10.15 a. m.; Moming service at 11 a. m.; Evening service at 7.30 p. m.
Prayer Meeting
Wednesday a t 8 p. m.
Young People’s Night
Friday at 8 p. m.
Immanuel Lutheran Church
Eleventh and St. Andrews Sts.
New Westminster.
slå sig ned vid grötfatet, upptäckte han att smörhålan fattades. Tomtebissen blev gruvligt förargad och i ilskan över husbondfolkets slarv vred han halsen av hästen. Efter fullbordat värv börjar han äta ur grötfatet, men upptäcker då, att pigan gömt smörklicken i botten av fatet för att retas med honom. Tomten blir då alldeles förtvivlad och arbetar sedan dubbelt för att gälda sin ogärning.
Tomten sades emellertid i allmänhet vara en stor djurvän och särskilt ömmade han för de hästar som fick särskilt hård behandling av husbonden eller kördrängen. På nätterna brukade tomten roa sig med att fläta ihop manen på de misshandlade djuren till en så kallad tomtefläta, för att drängen skulle få litet arbete på morgonen med att fläta upp manen igen. På det viset skulle hästen besparas litet lidande, menade tomten.
Det berättas också om tomtar som inte kunde tåla hästar
Otto A. Olton, Pastor, 1009 4th Ave., New Westminster. Tel. 2660-L
• av viss färg. Den rasande tom-
*■— ’—’	på nättema piska
| ten brukade
dessa i hans djur, så att när drängen
tyckP misshagliga de badade i svett kom ned till stal-
G. W. HAMILTON Undertaking Co. Ltd. \ Distlnctive Funeral Service
Kingsway A Main at 7th Ave.
Tel.
FA. 0268
YOUR EVERY DETAIL REMEMBERED
val varken till eller från, orkar i År 1871 skrev Victor Ryd-du inte ta mer, din latmask!” . berg “Lille Viggs äventyr på tomten vande då förtretat om,1 julafton”, där en julvätte kom-och från den dagen började' mer på besök till lille Vigg. ha.n i stället släpa hort rågax' Tillsammans med vätten for ran garden. Snart stod bon- lille Vigg omkring och delade den på bar backe och måste gå ut gåvor. När boken om lille fran gard och grund.	j Vigg utkom 1875 var den illu-
Nar kristendomen blivit me- strerad av en adertonårig flic-allmänt utbredd i landet,' ka, Jenny Nyström, som snart försökte prästerna att utrota skulle bli hela svenska folkets alla de hedniska sedvänjorna sagotecknerska nummer ett. och allmogens tro på de djä- Jenny Nyström skapade inte vulska makterna. Hedendomen den svenska jultomten, men levde emellertid kvar länge i ( hon kom att rita jultomten fli-svenska folket och tomtetron tigare än någon annan svensk fick prästerna aldrig någon konstnär.
bukt med. Folk kunde helt enkelt inte inse att tomten var en djävulens hantlangare, som kyrkans män framställde honom, i allmogens ögon var tomten en förespråkare för det goda.
Tomten var inte bara böndernas gode vän och medhjälpare. Det berättas också oin många hantverkare som fick hjälp av tomten. I många smedjor kunde smederna lugnt lägga sig att s°va — när det blev tid att vända smältan kom nämligen tomten tassande och väckte den sovande smeden
med ett lätt slag na.
Från Garberg i
konstnär.
Folkseden att spela jultomte kom från England på slutet av
1800-talet.
Hemma i Sverige lanserades denna sed först i städerna, och kom allmänt i
bruk först på 1900-talet. En lustig föregångare till jultomten var julbocken, som spelade en viktig roll som klapputdela-re vid jultillställningar på 18-00-talet.
— Flenn.
under fötter-
Älvdalen be-
Nautical
Rejuvenation
“The White Ships of the
Pacific”
performed a great
“ ------*---------- xuviuc pcuunueu a great
rattas att tomten alltid bruka- task during the days after de väcka kolarna, när det var pear] Hhrbour in supplying
fara å färde vid milan.
,1 Djura socken i Dalarna troddp man allmänt att tomten följde sin husbonde i graven. Vid begravningen av en bonde som haft tomtu ti gålan (tomte i gården), trillade alltid vid grävningen av graven en groda ned. Tomten skulle ha antagit en grodas skepnad för att få vistas tillsammans med sin husbonde. När en sådan händelse inträffade vid begravningen viskade masarna och kullorna till varandra: “Dän än nu, dänn somm ha jättu”, det vill säga “där är den som har hjälpt honom”.
Att man på den gamla goda tiden var blint övertygad om tomtens existens, framgår av en hel del egendomliga svenska seder och bruk. I Småland skulle man alltid låta ett äpple sitta kvar på varje träd, när nian plockade ner höstfrukten, för att tomten skulle ha något att äta till vintern. När man slog vallarna skulle alltid litet lämnas kvar bslaget till tomten.
Det fanns också en “sjötomte”, som förde omåttlig tur med sig på de fartyg som hade pysslingen ombord. Bland sjö-
cut-off Australia with the necessities of existence time during the Pacific when all other shipping conscripted for military
very at a War was pur-
pose. There were five of them, viz. thp Trans - Atlantic owned Parrakoola, Kookaburra, Mir-rabooka, Kanangoora, and the Goonawarra. These ships made sixty trips across the South Pacific carrying over half million tons of much needed sup-plies to the people down under. At one time, and during more than one year these Swedish ships were practically the on'y connection between Australia and this Continent.
Being the fastest cargo ships in the Southern hemisphere they made record trips across that large expanse of water. The first of the five crafts to arrive in Sydney after the Pearl Har-bour was the Goonawarra, in-cidentally being the first of any ship. When it became known she had some aero-planes onboard everybody a-long the waterfront stopped working and together with big crowds from up-town rushed down to Piedmont wharf and
folk veta som gick från
i Visby visste man sig att om “skeppsgubben”, den lille mannen kallades, i land innan båten gått hamn, skulle resan vara
gave Goonawarra and crew a rousing welcome.
her
It
'et på morgonen för att rykta.
En annan karaktäristisk tom-tehistdirla handlar om tomten som drar säd från gården. En afton mötte husbonden tomten på en väg. Tomten släpade några rågax över ryggen — tydligen en stor börda för honom. Bonden var emellertid Inte av samma åsikt utan ro-
On the Burnaby & Central Park Tramline
•• • ••
Phone:
HAstings 0083 (Day or Nisht)
Commercial Dr.
“The Chapel of Memories”
Grandview Funeral Chapel, 1349
Mount Pleasant Undertaking Co.
COURTEOUS AND CONSIDERATE TREATMENT _ DISTINGUISHED SERVICE —
Cor. Kingsway & 11th Ave. - FAir. 0058 & FAir. 0059
Gordon H. Armstrong C. Cleary Frederick J. Armstrong
HOME
JUNERAL CHAPEL LTD.
742 Hastings St. E. HA. 6194
ROSELAWN
FUNERAL DIRECTORS
1669 Broadway E. FA. 3010
ARMSTRONG & CO.
FUNERAL DIRECTORS 304 Dunlevy Avenue.	HA- 0141
förlorad och fartyget gå i kvav. Skulle ett skepp repareras eller tagas upp på slip, fick inte alla inventarierna tagas i land, gubben skulle ha något kvar ombord. Tog man i land för mycket tåg och andra skeppsatti-raljer, blev tomten så arg, att han slog allt ombord i trasor och gick sedan från skutan för alltid.
Victor Rydbergs kända dikt “Tomten” var just inte uttryck för den allmänna tomteuppfattningen, men så småningom har tomtegestalten ändrats och omgestaltats till en litterär och konstnärlig symbol, som på senare tid helt slagit igenom. Den svenska tomten har blivit en speciell säsongföreteelse, som vi sentida svenskar konfronteras med endast vid jultiden. I våraförfäders föreställningsvärld förekom däremot tomten året runt. Genom folkupplysning har den gamla föreställningen om tomtens elakhet och lättretlighet trängts undan och givit plats för en gestalt, skapad av konstnärer och diktare. Under de senare åren har tomten också tagits 1 anspråk av affärsreklamen.
Ute på landsbygden, där verklig tomtetro ännu lever kvar, talar man fortfarande om tomten eller nissen. Första sången namnet jultomte användes, var i en juldikt från 1870 av Elias Sehlstedt. Samma år bildades sällskapet “J u 1 tomtarna” i Stockholm. Traditionen berättar, att dess stiftare fick en idé. när en fattig och trasig pojke kom in 1 hans butik en julafton vid Västerlånggatan 1 Gamla Sta’n. Föreningens medlemmar skulle som riktiga tomtar ta sig an fattiga barn vid iulen, och denna behjärtans-värda tradition upprätthåller
was the first ray of hope Corning through the black war clouds embracing the lone Continent.
Australia has never forgot-ten what those five Swedish ships and their crews did for her in those perilous years. Everyone realized the great chances those ships took in
sidan 3
SE ASON ’S GREETINGS! from the Broadway Social Club 26 East Hastings Streeft.
EINAR PLAMBECK — — CHARLIE WHOLFORD
SEASON’S GREETINGS!
from the
BROADWAY SOCIAL CLUB
LUNCH COUNTER
26 East Hastings Street.
SEASON’S GREETINGS
TO OUR MANY SCANDINAVIAN FRIENDS AND CUSTOMERS
Regent lailors
324 WEST H/ASTNGS STREET

Season^s Greetings
TO OUR SCANDINAVIAN PATRONS
CONN’S CAFE
CORNER CLARK DRIVE and HASTINGS ST.
SEASON’S GREETINGS
TO OUR MANY SCANDINAVIAN FRIENDS AND CUSTOMERS
| PRESS ENGRAVING CO. LTD.
piling deck loads halfway up i g the mast. There wasn’t a ship g of any nationality going out of § San Francisco with anything g near as much goods piled sky g high. Beside the ordinary 8 ft. g deckload of lumber, there oft- g en were lots of thanks, jeeps. S and in one case up to 39 fight- B er planes.	| B
Later on I shall give a few « accounts on life onboard some ' of these ships I sailed in dur-: § ing the war years as well as my personal impressions of Australia and the Australian people in general.
— Rudy J. Verne.
136 W. Hastings St.
from your PORT OF GOOD LISTENING
MED TACK TILL ENSKILDA, FÖRENINGAR OCH KYRKOR SAMT AFFÄRSMÄN MEDARBETARE OCH KORRESPONDENTER, FÖR GOTT SAMARBETE UNDER
DET GÄNGNA ARET TILLÖNSKAS
Alla Svenska Pressens läsare
och gynnare
o
ETT LYCKOSAMT NYTT AR!
Redaktion och Stab:
M. M. LINDFORS
RUD MÅNSON
E. R. HEDIN ESTER LARSON
Styrelsen:
HAROLD iSWANSON J. A. NOREUS
GUNNAR A. ABBORS VICTOR NYGÅRD KARL NORDLING ALGOT NYSTEDT