NYA SVENSKA PRESSEN
Vancouver, B. C., Torsdagen den 21 mars. 1946
Inga pengar gömda i Sverige för tysk räkning.
Stockholm den 11 mars. ASNE
,De tyska tillgångarna i Sverige uppgick den 30 juni 1945 till mellan 300 och 350 miljoner kronor, enligt ett officiellt meddelande. “Siffran är en god utgångspunkt för bedömande av vad man talar om.” yttrade chefen för Flyktkapitalbyrån, envoyén Einar Modig, i ett radioanförande den 8 mars. “Det finns ingenting som stöder antagandet att pengar placerats i Sverige för senare användning i tyskt syfte.
Stora amerikanska inköp av svenskt glas.
Stockholm i mars. — ASNE
Ekenäs glasbruk vic Ekenäs-sjön i Småland har haft besök av representanter för amerikanska legationen, som gjort stora inköp av Ekenäsglas för vidare befordran till de amerikanska soldaterna i Europa och och till Amerika. Endast under en vecka slipades och graverades glas vid glasbruket för detta ändamål för omkring 100,-000 kronor.
Monumentalfilm om Sveriges kvinnohistoria färdiginspelad.
Stockholm i mars. — ASNE
En stor kulturfilm har i all tysthet inspelats av filmbolaget Filmo med manuskiptförfatta-ren, skådespelaren Thorsten Bergström som regissör. Filmen. vars namn blir “Den långa vägen”, behandlar den svenska kvinnans kamp för frihet och jämlikhet under 700 år. alltifrån tidig medeltid och fram till våra dagar — allt i tidstro-gen utstyrsel och med ofta autentisk händelseförlopp. Heliga Birgitta och hennes samtid, renässansens, storhetstidens och karolinernas kvin nogestalter. Fredrika Bremer. Ellen Key m. fl. passerar revy. Inte bara Sveriges kvinnohistoria skildras i filmen utan även andra länders stora historiska kvinnogestalter skvmtar. Gerda Lundequist. Anna Flygare-Stenhammar, Sif Ruud m. fl. medverka.
5.000 svenskamerikaner skall besöka Sverige.
Stockholm den 11 mars. ASNE Chefen för Swedish American Line i New York, G. Hil-mer Lundbeck junior, är för närvarande på besök i Sverige. Vid en presskonferens omtalade han att 5,000 svenskamerikaner har beställt biljetter för sommarens turer med bolagets fartyg. Han beklagade samtidigt att många amerikanska turister måstq uppskjuta sin resa på grund av bristen på hotellrum i Stockholm och andra städer.
Nisse Karlsson, Mora, vann Vasaloppet.
Stockholm den 11 mars. ASNE
Det tjugotredje Vasaloppet vanns av Nisse Karlsson, Mora, med tiden 6 tim. 8 min. 42 sec. Mrottsföreningen Kamraterna, Mora, vann även lagsegern, med Lima på andra plats. Antalet startande var 267. och vid målet hade 15,000 åskådare ramlats. Vasaloppet, som blivit n Dalarnas nationalfest, in-tiftades år 1922 till minne av <’e två Morakarlarnas ifatträn-n'ng av den mot norska grän-m flyende Gustav Vasa i jan. 1521. Tävlingen går dock i "Otsatt riktning, med Mora ’ 'ockstapel som slutmål. Sedan 7 922 har den ägt rum årligen u om 1932 och 1934.
Ungdomsutbyte startar Sverige — Norge.
Stockholm den 14 mars. ASNE Tolv svenskil studenter har återkommit från ett besök i Norge, som företagits på inbjudan av “Fonden för norsksvensk ungdoms - utväxling’. “Det har varit en mycket givande resa med många nya kontakter som följd,” berättar sekreteraren i utrikesdepartementet Harald Edelstam, som tjänstgjort som färdledare. “Svenskarna omhändertogs på ett utomordentligt sätt och hade hela tiden norska studenter som ciceroner.” Man planerar en ny resa av samma slag till sommaren. Norrmännen ämnar även inbjuda ett antal varvs-arbetare från Göteborg som gäster.
NY MEDARBETATS
I SVENSKA PRESSEN
Under de senaste månaderna | ha tidningens läsare säkerligen lagt märke till historier av skilda slag signerade Einar Olson, i V i önska denna vecka ge en ! liten presentation av Mr. Olson, i som är en ny tillökning till Svenska Pressens stab. Hans främsta sysselsättning på tidningen är såsom annonschef, men arbetar han även i trycke- i riet och som skribent.
Einar Olson är född i Udde-valla-trakten 1 Bohuslän. Som handelsresande har han företagit vidsträckta resor i mellersta och norra Sverige. Han har! också varit i Norge och vandrat mellan fiskstånden 1 Bergen såväl som bland lapparna I i Tromsö. För någon tid arbetade han i Spetsbergen, där solen lyste både natt och dag. Sedan sin hitkomst till Canada har Mr. Olson vistats i norra Ontario i cirka 20 års tid och var under kriget i Newfoundland vid flygfältsanläggningar o. dyl. På sin fritid har Olson sänt många bidrag till svenska tidningar både här och i Amerika och hemma i Sverige.
Mr. Olson är gift och makarna ha två söner. Bruce och Ralph. Hans fru är från Toby. Vasa län, Finland, På hösten 1945 beslöt familjen för att dra upp sina bopålar därute i östern och ge sig i väg till Stilla havets kust. Och så företogs färden tvärsöver Canada med bil, vilken resa för övrigt beskrevs i Svenska Pressen någon tid senare. På färden hitut sammanträffade familjen Olson i Swlft Current, Sask., med redaktören för denna tidning, som efter bekantskapen var gjord 'ansåg att Olson skulle bli en lämplig tillökning till Svenska Pressens personal.
Polis- och brandmännen
i Halmstad har förklarat Halmstad i blockad för nyanställning av personal. Orsaken är att förhandlingar mellan Halmstads lönenämnd och Svenska kommunalarbetarförbundet angående löneförhöjningar inte lett till nägon överenskommelse.
CARL LINDHAGEN AVLIDEN
Stockholm den 14 mars. ASNE
Förre borgmästaren i Stockholm Carl Lindhagen har avlidit i en ålder av 85 år. Efter jur. kand.-examen i Uppsala 1883, assessorsanställning med mera, blev han 1903 borgmästare i Stockholm, vilken post han innehade till 1930. Samtidigt var han ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och som sådan var han ytterst aktiv i jord-, /bostads- och stads-planefrågor. Det var dock inom rikspolitiken Carl Lindhagen kom 'att göra sin mest betydande insats. Såsom ledamot av riksdagens andra kamnrare 1S-97-1917 och av första kammaren 1919-1940 tog han initiativet till en serie lagar, bl. a. om förbud för bolag att förvärva jord, en särskild ägostycknings-lag för Norrland samt arrenae-ocn vanhävdslagar för skogsindustriens gäruar. Han var en ivrig förespråkare for kvinnans rösträtt och tog initiativet till arbetet på att åstadkomma samordning mellan de skandinaviska ländernas civillagar. Lindhagen tillhörde först liberala partiet, men övergick redan år 1909 till socialdemokratien. Han framträdde även som en produktiv författare och utgav en del politiska skrifter och reseskildringar.
SVERIGE OCH SVENSKT PÄ AMERIKANSK FÄRGFILM
New York den 11 mars. ASNE
Med ett bagage på ett och ett halvt ton bestående av belys-ningsmaterial, kameror, film, elektriska kablar m. m.. avreste fotografen James B. Shackel-ford frän New York den 5 mars med “Vretahohn” för att i Sverige göra färgfilm för Para-mounts räkning. Han beräknar kunna göra tolv till femton färgfilmer, som skall visa hur svenska folket lever och arbetar och vad det skapar. Han torde komma att stanna i Sverige tre eller fyra månader.
I maj väntas två man från Foxfilm resa över till Skandinavien för att i färgflim skildra Sverige. Norge och Danmark. Expeditionens chef blir Earl Alibin och kameraman blir J. Storz. De skall bl. a. filma större nordiska festdagar samt ägna sig åt dessa länders kulturella och ekonomiska liv. Filmerna skall ingå i Foxfilms Movieton-serie.
Svensk delegation skall studera amerikanska sjukhus.
Stockholm i mars. — ASNE
I mitten av april anländer till New York en svensk expertdelegation bstående av professorn vid Karolinska institutet i Stockholm, dr. Axel Westman, styresmannen vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm överläkare Per Wetterdal. byggnadsinten-denten E. W. Törn och chefsarkitekten Hakon Ahlberg. Delegationens uppgift är att studera inredningsdetaljer vid vissa modernt och högklassigt utrustade amerikanska sjukhus. Dessa erfarenheter skall sedan tillämpas vid uppförandet av en ebstetrisk-gynekologisk klinik, som skall förläggas vid Sabbatsbergs sjukhus och ställas till Karolinska institutets förfogande för undervisningsän-damål. Denna kvinnoklinik torde bli den i sitt slag förnämsta i Sverige.
Guldmedmj för flygbragd till Marshall Lindholm.
Flygkapten Marshall Lindholm hos Aerotransport och SILA har erhållit Stockholms-Tidningens guldmedalj för flygbragd. Den flygning som avses var en kyrirflygning till Skottland år T944 med en flygande fästning. Brand utbröt i en av motorerna redan över det av tyskarna ockuperade Norge, och i nattmörker och utan karta nödlandade Lindholm på ■ Shetlandsöarna. Han befinner sig f. n. i Förenta Staterna.
The New Augustana Lutheran Church
We herewith present a repro-duction of the exteriör plan of the new Augustana Lutheran Church, which is now under construction on the comer of King Edward and Ontario. The excavation is completed and work will progress continuous-
På besök hos lapparna
Föreställ er, att ni kommer som gäst i en lappkåta. Lapparna är ett synnerligen um-gängsamt folk och situationen med gäster är vardagsmat för dem. Men ni ska inte tro, att det därför bara är att kliva på och bete sig hur som helst. “To behave proper” i en lappkåta är lika viktigt som på ett en- j gelskt herresäte, ty umgängeslivet är väl så fixerat i kåtan. Ni skall slå er ner på vänster sida i kåtan och vänligt kallprata med husmodern, som utan att fråga eller ta något an- ■ nat för givet gör i ordning kaf- i fet åt er. Så småningom blir I ni bjuden en avlång smal bricka. på vilken är framsatt kaffe, numera också socker och getmjölk. Men aldrig något små- I bröd. Däremot kan det hända att ni blir bjuden på kött i kaf- ! fet eller kanske ren. eller get- I ost.
Är det en känd kåtafamilj ni; gästar så kommer det snart i fler gäster. Det är inte alls ovanligt att de skidar flera mil i för att hälsa på varandra och j mellan 5 och 8 gäster kan det ofta droppa in på dagen. Och I så småningom blir kanske den tillfälllige gästen en vän i kåtan.
Så har det åtminstone gått ; med docenten vid landsmåls-arkivet i Uppsala, Åke Campbell, som i somras vandrade med en lappfamilj i Sarek-om-rådet för att bland annat studera den lappländska husmoderns göromål. I närmare en månads tid vandrade docenten och en kollega, docenten Israel Roung. som själv är lapp, med , en lappfamilj till sommarbeteslandet. Det är hög tid. säger docenten Campbell, att lappkulturen . som just nu ligger i ’ stöpsleven och raskt förlorar många av sina gamla drag samtidigt som den insuper nya av de svenska grannarna, verkligen blir kartlagd. Ultivislap-parna ha mest kvar av det gamla nomadlivet och därför blev det hos dem. som de båda docenterna bedrevo sina studier.
Docent Campbells värdfolk var så nomadiserande som, det kan begäras. Sitanoives familj I — det vill säga den äldste och förnämste i lappbyn — bestod av två pojkar och två flickor, varav den äldsta var i husmodems ställe och hade en trotjänarinna till sin hjälp. Dessutom hade man arbetsfolk i hushållet, varför kåtan befolka-I des av upp emot 10 personer
ly under tenns of contract with the Marwell Construction Co. who have promised completion of the building in the early fall.
We are very grateful to the members and m a n y other friends who have so willingly contributed to this project. Should there be others among
förutom 5 hundar och 4 getter. — Smutsigt och ohygieniskt?
Det är friskt och skönt i en kåta och man sover härligt på ris och renhudar. Man kommer snart underfund med att deras sätt att leva, deras klädedräkt och deras mathållning är absolut det enda riktiga för dem och ytterst praktiskt.
Lapparna ha stannat kvar i en kulturform, där arbetsgemenskapen är större än i den s. k. c iviliserade och där uppdelningen mellan mäns och kvinnors arbete är betydligt mindre än hos oss. Kvinnan deltar i arbetslivet och med boskapen på ett naturligt sätt, hennes liksom mannens stora intresse är renarna, hon har väl så mycket att säga till om vad beträffar barnens uppfostran som han, och hon leder rajden lika bra som mannen.
Man märker denna jämställdhet i arbetslivet redan hos barnen. Både pojkar och flickor få redan som små renar i present och ha sitt eget renmärke liksom far och mor ha sitt, deras är liksom underavdelningar av familjens renmärke. Flickorna lär sig kasta lasso som pojkarna och är med om märkningen av sina renar. Familjens getter få barnen sköta gemensamt och överhuvud taget övar flickorna sig precis som pojkarna i att glida in i samma arbetsliv.
Därför blir det heller ingen skarp skiljegräns mellan dem som vuxna.
Men lika naturligt som det är för husfadern att svara för familjens kött- och fiskförsörjning är det för husmodem att t. ex. sköta kåtans upp- och nedtagning. Får hon hjälp av männen är det ju förträffligt, hinner inte dessa, klarar hon det själv. Inte heller erbjuder I synen av en lapp, som bakar sitt bröd någon sensation och I eftersom arbetet inte tillåter lappfamiljen att ha gemensamma måltidstimmar, så få männen inte vara korta i rocken, ; när det gäller att klara sina måltider, för då finge de mestadels bli utan mat.
— Har lapparnas mathållning bibehållit några särskilda särdrag. när de nu alltmer sugs upp av det svenska samhällssystemet, flickorna gå på lant-hushållsskola och pojkarna på I folkhögskola?
— Jo, den är allt fortfarande ganska säregen och absolut betingad av deras vandringar.
the Swedish Press’ readers. who would like to add a gift to the Building Fund. such gifts will be gratefully received by the Treasurer of the Building Fund, Mr. Bert Boren. 66 West 23rd, or by Rev Olson.
The Board of Administration.
Mottot för dem måste vara att äta sä näringsrik, men så lätt och litet skrymmande föda som möjligt. Under det mottot trivs
t. ex. inte potatis, men däremot torkat kött och blodvälling.
Fisken fångade vi i bäckar , och sjöar — härlig röding och i laxöring. En del fa vi pintårsk. j halstrad på klykor över elden, men en del fläkte vi upp och torkade för kommande behov. Och till aJl mat åt man det dagliga brödet. Det bakades ojäst varje dag på kornmjöl och stektes antingen i glöden eller ännu hellre på ett brödjärn. Något annat bröd förekommer inte än detta forntidsbröd, som lapparna lärt sig av sina svenska grannar en gång, men som dessa för länge sedan övergivit. En viss likhet finns i Torne-brödet. Smör är en kulturens gåva, som spritt sig i kåtorna eller rättare sagt margarin. Men det förekommer även ren-feta till brödet. Grönsaker? — Jo, det förekommer visst, An-eelikans stjälk t. ex. ätes både rå och rostad och har en frisk god smak. Det finns också en slags syra, som lapparna samlar och som kallas “jåmå’‘. Den anrättas och kokas som kräm och smakar i mitt tycke som något slags mellanting mellan rabarber- och krusbärskräm.
Lapparnas kvinnor stå ju i sitt hushållsarbete fortfarande kvar på det stadium att allt görs på knäet. De arbeta sittande på kåtagolvet, har bröd-' bunken i knäet, kavlar ut degen i knäet, steker den sittande o. s. v. De utvecklar härvid en utomordentlig skicklighet och de ha i sitt hemarbete inte behov av varken stol eller bord. Med frånvaron av detta följer också frånvaron av hel del annat: gaffel och sked t. ex. Så som man halstrar fisken skulle det helt enkelt inte gå att äta den med gaffel, man måste bryta bitar från klykan och stoppa 1 mun med fingrarna.
Lapparna äro praktiska också i sin klädedräkt. Deras lä-derhölster på benen hindrade alldeles förträffligt vattnet att att tränga in, när de tvingades av rajdens renar att vada över bäckarna, deras koltar äro praktiska och inte bara en tu-ristsevärdhet o. s. v.
Lapparna äro ett intelligent och livligt folk, som genom sitt rörliga, friska och arbetsamma liv bli goda, glada och vänsäl-la. De ha för mycket att göra för att bli olyckliga. Den som blir gäst i en kåta blir också gärna vän där. Bara han inte j frågar, hur många renar som i kåtans ägare har.