L NYA SVENSKA PRESSEN No. 24. " ~r _ -- ....1 ~ --- -----___ Vancouver, B. C., Torsdagen den 21 juni, 1945. Vol. IX SVERIGES NATIONAL DAG DEN 6 JUNI FIRAS Kungliga familjen på triumtåg genom Stockholm. Stockholm den 8 juni. — Svenska flaggans dag högtidlighölls traditionsenligt Sverige runt. Festligheterna kulminerade i Stocknolm med paraden och fiaggutdelningen i Stadion, där 35.UU0 personer sannats. Kung Gustaf färdades från kungliga slottet i öppen vagn tillsam-inaits med kronprinsparet, kronprinsessan Ingrid av Danmark samt hennes äldsta dotter, prinsessan Margarethe. De kungligas ekipage kördes runt Stadion efter en triumfatorisk färd genom Stockholms gator, där stora folkmassor hyllade kortegen. Bland de många o-lika deltagarna i flaggparaden i Stadion märktes en större grupp representerande Vasaorden 1 Amerika. Filmåret 1944 slår rekord i Sverige År 1944 var ett stort filmår i Sverige. Enligt nu föreliggande rapporter granskade Statens biografbyrå under året inte mindre än 15,256 filmer. Det ojämförligt största antalet filmer voro svenska, medan A-merika kom som god tvåa. Huvuddelen av dessa utgjordes givetvis av spelfilmer, men ä-ven ett avsevärt antal skol-och undervisningsfilmer ha producerats under året. Reklam-och valfilmen var med hänsyn till svenska förhållanden mycket väl företrädd. Antalet utländska filmer som förbjudits på grund av propaganda eller råa och brutala scener, visar en avsevärd nedgång under året. Antalet förbjudna filmmeter uppgick till 55,,000 jämfört med 95,000 under 1943. Under det senaste året har också en del tidigare förbjudna filmer frigivits, dock först sedan vissa omarbetningar och strykningar företagits. Den skandinaviska Midsommarfesten den 24 juni KANDIDATER FÖR MIDSOMMARDROTTNING Från vänster: — Danmark, Phyllis Olson — Finland, Violet Haga — Norge, Gora Morsund — Island, Thelma Davis — — Sverige, Margaret Hagman. — Den traditionella skandinaviska midsommarfesten, den tionde under centralkommitténs auspicier, hålles söndag, den 24 juni, i Svenska Parken. I sin inbjudan anför festkommittén bl. a., att från sin första början var centralkommitténs program att främja och sträva för bättre förståelse mellan de skandinaviska folken i vår stad. Som led i detta syfte börjades den årliga midsommarfesten, som sedan desS vuxit i omfattning och popularitet. Festkommittén skriver vidare att vi skandinaver i år ha ännu större anledning till firande av en gammal gemensam tradition i glädjestämning över Norges och Danmarks befrielse från nazisttyraniets ok. Alla ansträngningar ha gjorts för att denna tionde midsommarfest skall bli en verkligt minnesrik dag. Söndagen den 24 juni, som är den riktiga midsommardagen, mötas skandinaverna i Vancouver och omnejd i Svenska Parken. Riktlinjerna klara för handelsflottan Stockholm den 11 juni.—Den befarade strejken inom Svenska sjöfolkstorbundet har nu avvärjts sedan nytt avtal den 9 juni unaertecnnats mellan arbetare-' och aj-betsgivarpar-terna. De senare ha tillförsäkrats avsevärda löneförhöjningar . Sveriges representanter vid underhandlingarna i London om den svenska sjöfartens insats i den internationella poolen ha gjort ett uttalande vari de konstatera att man efter 14 dagars diskussioner fastställt riktlinjerna för den praktiska användningen av den svenska hadelsflottan inom ramen för vad som beslutas av United Maritime Authority. En del av de fartyg som ligga i Svenska hamnar, tomma eller lastade för olika länder, kunna nu avgå antingen för svensk räkning eller för användning i å-teruppbyggnadsarbetet. Delegaterna sade sig vara övertygade om att Sveriges legitima behov av tonnage i huvudsak kommer att fyllas. Mindre fartyg under 1,000 ton få obehindrat användas i svenska farvatten. De fartyg som använts för humanitärt arbete, huvudsakligast trafiken på Grekland, och som utgöra sammanlagt 200,000 ton d. w., skola fortsätta sina resor. Undan för undan kommer den brittiska tidsbefraktningen av svenska fartyg, som 1940 befunno sig utanför Skagerack-spärren, att avvecklas. Sverigenytt i korthet Ytterligare offer för tysk terror till Sverige. Överenskommelse har träffats med UNRRA. Stockholm den 4 juni.—Utöver de 20,000 personer från olika europeiska länder, vilka i och med Tysklands nederlag befriades ur tyska fångläger och som redan vistas i Sverige, har det avgjorts att Sverige skall emottaga ytterligare 10,000 fångar från Tyskland, sedan UNRRA i dagarna accepterat den svenska regeringens erbjudande härom. Från Norge väntas omkring 1,000 fransmän. En duktig fru är 23-åriga Efatrid Gustavsson från S. Sandsjö socken. Hon plöjer 22 tunnland åker på sin faders gård, Veramåla. Södregård. Hon har dessutom befordrat mjölk till mejeriet samt kört ut timmer och ved flrån skogen om vintrarna. Trots sin ungdom är hon mor till tre små flickor. Sista lejdfartyget hem till Sverige. Tankfartyget “Sveadrott” (Stockholms Rederi AB Svea, 15,310 ton d. w.) har anlänt till Göteborg från Mexicanska golfen. Sannolikt är “Sveadrott” det sista svenska fartyg som kan räknas till kategorien lejdfartyg. “Sveadrott” var 'också det första: på hösten 1940 då lejdtrafiken började gjorde fartyget en resa till golfen. Jämtlands finaste stall har hästhandlaren Axel Han-sa på Stocke gård i Frösön. Stallet är så fint, att när det byggdes, så ropade en liten pojke, som reste förbi i bussen: “Titta, där bygger dom Frösö nya kyrka!” T varje krub-ba finns automatisk vattenho och i ladugården elektrisk upp- värmning av vatten för rengöring av mjölkkärlen och stora lufttrummor, så det inte luktar ladugård. Väldiga fönster släpper in ljus och luft. Hansas har varit hästhandlare i generationer och gårdens fyra söner är lika hästbitna. Intresset för ardenneraveln växer i Norrland för varje år, ty behovet av större hästar1 blir allt starkare. Världens modernaste järnverk växer upp i Luleå Därmed realiseras den trehundraåriga drömmen om en inhemsk förädlingsindustri för de fosforrika malmerna i Sveriges nordligaste Järnbäraland. Norrbottens järnverk, som der 1920-taletg första år mäk-ligger i tallmoskogen strax' tade det icke överleva. t utanför Luleå, blev >av svenskaj Sedan Karlsvik alltså dött En verkmästare vid Jämtlands staten byggd på knappt ett år.' den industriella konkursdöden fält jägarregemente, Axel Driften påbörjades i september stod Norrbotten alldeles utan Jonsson, har sökt patent på en 1943, då den första tappningen' järnverk, och det såg länge ut, stålskida för motorfordon. I av tackjärn ägde rum i elektro-1 som skulle man år I040 X X . , XXXXXQK^XX » 7 ---------- ------- motorfordon. I av tackjärn ägde rum i elektro- som skulle man år____________________________ Skidan är utförd av fjäderstål tackjärnsverket. I fira 300-årsminnet av det för- och försedd med en styrskena । pgr förstå de intensiva sta norrbottniska jämtrorVata mitt under och en säkerhets-1 glädjeutbrott, k;edja på skidans främre del 1946 behöva järnverkets sorgemässa. patrioterna som detta eve-f tillkomst med en , nemang framkallade långt upp ! De norrbottniska . samt spännband Som fyller upp j norra Sverige, måste man rasade i sina tidningar, och fälgen och fastskruvas med komma ihåg, att järnverket an. bultar på var sida, varigenom ( knyter yil gamla stolta norr- skidan lätt kan på- och av- monteras av bilföraren. Buss och flygplan nära att kollidera Med nöd och näppe lyckades en buss nyligen undvika att kollidera med ett flygplan på vägen mellan Ramdala och Jämjö, två kilometer öster om Karlskrona. Flygplanet, som var tyskt och kom från Danzig, hade nyss landat och rullade med god fart landsvägen framåt, när bussen dök upp. bottniska traditioner, som nu varit brutna ett par årtionden. Den norrbottniska järnhanteringen går nämligen tillbaka ända till drottning Kristinas tid, i det Sveriges äldsta järnverk i Tornedalen — fick sina privilegier av Gustaf II Adolfs dotter redan 1646. I över 200 år blomstrade den norrbottniska järnhanteringen trots alla de besvärligheter den hade att kämpa mot, och på Rosfors , bruk i Piteå socken gjorde man Flygplanets fyra passagerare, en militärpilot, en man med t. ex. i slutet av 1800-talet så fina saker som symaskiner. Engelskt och tyskt stenkol gjorde slut på Sveriges stormakts-ställning som järnproducent. Under dessa 200 år svarade sin hustru och hennes syster togs om hand av myndigheter-' na. De tyska militärmyndig-( hetema i Danzig hade beslutat att vissa civilpersoner skulle få lämna staden med flyg, I Sverige för omkring 40 procent då ryssarna stod endast tre' av hela världens sammanlagda kilometer från staden. Till, järnproduktion, men i medio av dessa privilegierade personers 1800-talet störtade det engel-förfogande ställdes några gam-: ska och tyska stenkolet Sverige la uttjänta plan och det var från denna stormaktsställning. ett sådant som fört de fyra 1 ett par generationers tid gick Sverige ■ den 'stora bruksdöden härjande mil skogsvägar till 90 fram genom Sveriges land, och dess andel av världsproduktio- planeras i norra Värmland. , “• Kostnaderna kommer att uppgå en procent. Uppe i Norrbotten nen sjönk ner till bråkdelen av till 17 milj. kr. och omfatta dogo de sista av de med för-98 vägföretag. De kommer att । tvivlans mod kämpande gamla nåbörjas först när det blir ar- bruken sotdöden i mitten av betslöshet i länet. Vägarna 1890-talet. Redan 1907 gjorde skall fördelas så rättvist som möjligt inom länets nordliga skogskommuner, med tanke på att de arbetslösa skulle få arbeta i hemortskommuner. 1890-talet. Redan 1907 gjorde man visserligen ett nytt försök med Luleå järnverk vid Karlsvik och under det första världskriget förde detta företag en verklig blomstrande tillvaro, men den svåra fredskrisen un- riksdagsmännen från 65:te upp till 68:de breddgraderna bombarderade huvudstaden med projekt om nya järnverk i Norrbotten, igångsatta med statens stöd. Kirunagruvan har en malmkropp på 1,000 miljoner ton. Ägde inte Norrbotten några av världens rikaste järnmalmsgruvor? Bara den i Kiruna hade ju en malmkropp på tusen mil joner ton. inte nog med att malmens järnhalt där var synnerligen hög. Den innehöll också fosfor, så att man som biprodukt vid järnframställningen erhöll det präktiga gödningsämnet thomasfosfat. Det vore allt “mat för Måns” att kunna få köpa det så billigt, att man kunde slösa därmed över Norrbottens åkerjordar. Och om nu det tyska och engelska stenkolet vunnit i prisbillighet över det svenska träkolet och därmed gjort slut på svensk stormakts-ställning som järnproducent, varför ville man nu inte ge । Norrbottens vita kol en chans att gå till motoffensiv? Varför inte bygga elektrotackjärns-hyttor och elektrostålugnar i Norrbotten? Redan 1923 var Mahnkommi-sionen inne på de linjerna, men sakkunskapen och de ekonomiska intressena voro minst sagt delade i sina uppfattningar och hela 1920- och 1930-talen gick under ändlösa diskussioner, utredningar, tidningsskriverier och löst prat i största allmänhet. Först sedan det an- dra världskriget brutit ut, och det kändes minst sagt otryggt att gamla Sverige importerade närmare 70 procent av det järn det själv förbrukade, slog statsmakterna till. Sen har det gått med verklig snälltågsfart. I Stockholm började experterna arbeta med sina konstruktionsritningar och allmänna utredningar. Och väl de voro färdiga, satte man sommaren 1942 omedelbart spadarna i jorden uppe på Svartön utanför Luleå för att gräva grunden till de ritade storindustriella anläggningarna. På ej fullt ett år byggde man hela storanläggningen, som gick löst på 17 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsens generaldirektör Borgquist, som nyligen var där uppe på gästbesök, uttalade sig också i de mest berömmande ordalag om byggnadsprestatio-nen. Norrbottens järnverk skäms inte för sig. Det kommer i färdigt skick att stå bland de förnämsta i världen — alla teknikens resurser äro utnyttjade, och Norrbottens malm kan nu inte någonstans vare sig i Europa eller Amerika, fa en bättre behandling än hemma på egen mark. Driften vid järnverket sattes i gång redan för ett och ett halvt år sedan, men den har hittills knappast varit att anse annat än som provisoriskt. De fosforrika malmer, som verket i färdigt skick kommer att ägna sig åt, har man nu fått låta vara och i stället av de fosforfattiga malmerna framställt martintackjärn och gjuterltack-järn. Men järnverkets a och o är det s. k. thomasverket, som riksdagen nyligen beviljat medel till. Det är thomasverket som skall göra Norrbottens järnverk bärande i ekonomiskt avseende och motiverat med hänsyn till placeringen inom det norrländska malmdistiktet. Redan i ofärdigt skick gör järnverket med sina byggnader och transportanordningar ett storartat intryck. Planläggningen tycks vara utstuderad in i minsta detalj, allt är upplagt på det mest ändamålsenliga sätt för en flytande tillverk^-ning och alla utrymmen omsorgsfullt tillvaratagna. De eljest döda tomrummen under Prins Carl lämnar ordförandeposten i Röda korset Stockholm den 4 juni.—Svenska Röda korset har hållit sitt årsmöte, varvid prins Carl för sista gången presiderade. Han lämnar posten som organisationens ordförande vid årsskiftet. I ett anförande till styrelsen tackade prinsen sina medarbetare och nämnde att 2,250 läkare, sjuksköterskor och andra personer äro registrerade för frivillig hjälp till ickeskandinaviska länder. Greve Folke Bernadotte, vice ordförande i Svenska Röda korset, höll ett anförande i vilket han “besvarade ett flertal frågor till Röda korset under den senaste tiden’’. Han framhöll att Svenska Röda korset aldrig tillåtits verka i de tyska koncentrationslägren utan endast i militära fångläger. “Vad de svenska Röda korsarbetarna fått se bekräftade emellertid att förhållandena varit fruktansvärda . ” SVENSKÄTTLING I USA:s REGERING. Förenta Staternas nye jordbruksminister, Clinton P. Anderson, har flera släktingar i Sverige. Hans far, Anders Andersson, föddes i Svärdsjö socken i Falu län och emigrerade till Amerika. I sin egenskap av president för den internationella Rotary-samman-slutningen besökte Clinton P. Anderson bverige år 1933. malmviadukten ha byggts och arrangerats till verkstads- och lagerlokaler av olika slag. Med hänsyn till det norrbottniska klimatet har man strävat efter att få så mycket arbete som möjligt förlagt under tak. Rationaliseringen och automa-tiseringen av de olika tillverkningsprocesserna är driven så långt det går. Besökaren förvånas över hur litet folk han ser i de väldiga lokalerna, och i eltackjämverket stannar han i häpnad inför de stora bjässarna till ugnar, som utan mänsklig inblandning, liksom på hemliga signaler, fylla och reglera sig själva. I en liten Forts, på sidan 4.