Sidan 4
THE BWED1SH PRESS
Torsdagen den 17 maj, 1945 ,
GUBBEN KOMMER
Plötsligt mindes han några ord lian en artikel han last tor inte länge sedan. Han sa:
—Vi vill rasens renhet och nationens enhet.
ueurg nempelmann ryckte un uoica pa sm stol. tians uuua ansikte lick återigen ett inngni ocu orougt uttryck.
— vi vm... började uengt.
—ju, svarade laaern ocn sag pa nunom med sma oorrande vgim), jag vet det. men jag va uev. Men jag undrar, om uu vet vad du talar om? Om ens någon gor det? Rasens immet... Ett slagoru, som re-xull onaa verkningar nog, uuiior att människor utan an-ö,ur spotta det runt världen, jag var med i kriget som lä-nare. Jag lappaue iliop sön-^eruasuue människor i fyra är uuu jag sag en aei. Kriget vai öAjinv uca ratt. Men rashatet uea ruskampen. — raskampen som den tätt sina uttryck är umipei ocn lagsinnad. . . Katio-ucus eanet, sager uu—vem on-skar inte den? Men vad slags ennet kampar din rörelse för? Ar det ett folk av viljans och tankens snopingar ni önskar? rutt iolk där alla handlar, känner ocn tänker pä poliskommando. Höger om tänk! Vänster om tänk! Det är mig en gåta, att en hel generation 'av ungdom lystrar till de kommandoorden. Och ledaren som du ropar på: högste polisprefekten skHd från andra polisprefekter bara därigenom, att hans myndighet sträcker sig utanför lag och rätt. Den nationens enhet du strävar efter, det är nationens isolering. Ur den växer det nya kriget. Det är kanske så du vill. Det är kanske så ni unga vill. Och då har jag ingenting att säga. Men jag trodde inte för tjugo år sen, att det skulle gå så fort.
Han sänkte huvudet igen och satt tyst. Stormen tycktes ha avtagit ett ögonblick, men så hämtade den ny styrka borta i skogarna och gick med mäktigt sus genom ekarna där ute. De vita ljusen brann. Deras gula lågor vajade milda och varma. Förstulna blickar byttes kring bordet. Tankarna löpte. Tankarna formade: han är inte klok. . .
Så sa Marianne plötsligt, och hennes mörka, spända stämma slog ett stort hål i tystnaden:
—För tjugo år sen-—då var
BRÅCKBAND
Hgen tillverkning. Långt överlägsna andra fabrikat.
A. LUNDBERG LTD.
938 W. Pender St., Vancouver
HASTINGS BAKERY
GUNNAR ABBORS
BUTIKER BELÄGNA Å 716 E. Hastings Street 4068 E. Hastings Street 4191 Main Street.
Allt slags bröd: Vanligt vitt eller brunt bröd: rågbröd, veteflätor, wienerbröd, bakelser, tårtor, kakor ' rik sortering.
Födelsedags- och bröllopstårtor även på bestäHnirv
WM. BRAIDWOOD
D. C., Ph. C.
Doctor of Chiropractic.
Nen-» Specialist.
510 W. Hastings — MArine 0013
KARI
Urmakare & Juvelerare
SKANDINAVISKA KLOCKOR repareras och modelleras som nya.
Beställningar per post ombesörjas punktligt.
187 E. HASTINGS STREET,
Skandinavisk DANS
VARJE MÅNDAG, ONSDAG och LÖRDAG.
HASTINGS AUDITORIUM 828 East Hastings St.
Alf Carlson’s Orchestra
också ni med i kriget. Dä vil-le ocKsa ni kriget. .
—Jag var med. Jag ville det inte, men jag gick med. Jag oröt med allt det jag förut satt högst i livet. Det var sa starka kratter som kom i rörelse. De var mig övermäktiga.
—Ängrar ni det? Charles-Henri satt tyst ett ogonblick.
—Jag ångrar inte, att jag var med, svarade nan, men jag hatar det jag var med om.
—ijitt lamt öKa man hålla på, sa Bengt envetet. Nu var uet andå han ocn Marianne som holl ihop, holl inop mot guooen. A, hon visste inte vad uet kostaue honom, hur hårt nan kämpade for att inte fal-la till föga.
—Ja, svarade Charles-Henri, man skall hälla på sitt land. Och det gör vi också alla. Till och med de som inte tror uet själva, som tror sig utanför. Men just därför att vi häller pä vårt land, måste vi törsta och respektera, att det finns andra som verkligen ingen som begriper, att lör att vara—för att fä och kunna vara en god nationalist, måste vi av heia vår styrka bli internationalister,
Charles-Henri såg spörjande på de andra.
—Bengt?
—Nej, sa Bengt kärvt och manhaitigt.
—Vi måste riva murarna, fortsatte hans far med hög röst. Murarna kring våra ijjårtan, mellan klasserna, runt gränserna. Vi måste hålla samman alla — alla ... Jorden har krympt ihop och blivit så liten. Vi stöter på varann var vi går. Vi är så beroende av varann. Ingen människa är snart utanför den stora beroendekretsen. Men just därför måste vi hålla samman så mycket fastare. Vi måste glömma det som gjordes oss orätt en gång. Vi måste komma varann till mötes och öppna oss för varann.
Charles-Henri de Grevy slog ut med armarna och såg med sina mörka, sorgsna ogon på de andra. Det låg på en gång bön och befallning i hans blick. Ulans armar var utsträckta i en vidöppen famn, som hade han velat sluta dem alla till sitt bröst.
Men ingen rörde sig, ingen yttrade ett ord.
Ett svagt drag gick genom rummet och kom de snart ut-brunna ljusens lågor att böja sig alla.
Tant Louise knep ihop koftan om halsen. Den falnande brasan värmde inte mer. Karl-Henrik—att han skulle få sitta där och förstöra deras måltid. sitta och predika. Men vad kunde man väl begära av honom?
Georg Hempelmanns blick snuddade vid den gamle mannens hår. Nej. det var inget tvivel om hur saken förhöll sig. .
Dagny var förargad. Så mycket onödigt prat hade hon ännu aldrig stått ut med utan protest.
Marianne hade hissat upp ögonbrynen i en föraktfull och trotsig min.
Bengt såg envist ner i sin tallrik.
Maj gäspade. Hon var så sömnig.
Och draget drog bort med tankarna som tänktes runt bordet. Tankarna viskade till varann: han är inte klok.
XLI.
Kaffet var serverat i salongen. Fotogenlampan lyste inte längre på borden. Ljus brann i stakar och kandelabrar.
Ragnhild gick vid Charles-Henris arm genom den breda dörren.
—Är du inte trött? frågade hon och såg på hans gråa ansikte, som fårats av många sorger.
—Trött..Nej. Jag har vant mig att sova så lite de sista åren. Jag har inte haft tid till det. Det är så mycket jag inte tänkt färdigt. . Så vände han sig om mot häradshövding Hempelmann, som följde tätt efter dem bredvid Louise. Men du, Georg, sa han, jag tror att du behöver vila.
—Visst inte, protesterade häradshövdingen matt. Han kände hur kraftlösheten kommit över honom igen i samma ögonblick han rest sig från bordet.
—Jag vet att du behöver det, sa Charles-Henri. Jag borde tänkt på det förr. Men
11 det jag hade på hjärtat ville
jag säga. Jag hoppas att du nu får den lugn ocn ro jag förut önskade mg, och jag föreslår att du går till sängs. Känner du dig dalig, så kalla pa mig.
Georg Hempelmann mötte inte sin gamle vans blick. Böja sig maste han. Han kände att cnarles-Henri nade rätt... Han hade alltid rätt.
Hastigt tog han god-natt av sällskapet, bedan haltade han ut vid sin hustrus arm. Lan hade längtat etter att bli ensam meu henne, och han var rätud för det. Han var rädd för vad hon skulle tänka och säga. Så starkt hade han känt ångesten över att inte få behålla henne, att han knappast vågade tro på möjligheten av, att hon skulle stanna hos honom, och att allt kunde fort-tara som förut.
Tant Louise drog sig också tillbaka. Hon ville inte ha kaffe så sent på kvällen. Hon räckte Ragnhild sin lilla hårda nypa. Hennes leende var syrligt och ansträngt. Så gjorde hon ett otåligt tecken åt Gunvor. Gunvor gled lydigt ut i Kölvattnet av hennes frasande kjol.
Marianne hade gått upp för att lägga Maj. När hon gjort det, brydde hon sig inte om att gå ner igen. Hon hade inte sagt godnatt åt någon, men det var detsamma. Det var oara bra.
Charles-Henri satt kvar i salongen, med Ranhild och Bengt. Bengt såg beslutsam ut. Han tyckte inte att han fått säga nog. Han var rädd att fadern skulle tro, att han låtit övertyga sig av hans un-lerliga tal.
Tystnaden låg över rummet. Den bröts ibland av svepande stormil ur skogarna. Mörkret hade krupit långt in i skrym-slen och vrår. Men utanför fönstret stod det på vakt.
Fortsättes nästa vecka
—Fröken intresserar sig kanske ej för flygning?
—Nej, jag menar, hellre en karl på jorden än 10 i luften.
SVERIGES K.F.
(Forts, från sidan 1) densskolan, studiecirklarna och instruktionscentrum ‘Vår gård’ i Saltsjöbaden samt arkivet. Slutligen skötes härifrån också de kooperativa publikationerna. De äro dels “Kooperatören’’, en förstklassig tidskrift i vilken de kooperativa idéerna och principerna tagas upp till debatt, dels “Vi”, som i dagarna fått till redaktör den unge kooperatören Nils Thedin, vilken under förra året besökte Förenta Staterna och dä bland annat framträdde som talare pä “Svenskarnas Dag” i Minnea-polis. Denna tidskrift går ut till medlemmarna i de kooperativa föreningarna och till deras familjer. Dess upplaga utgör 620,-Q00 exemplar, vilket betyder att den är störst i Sverige. I proportion till befolkningen är den världens mest spridda kooperativa organ.
Om förlagsverksamheten har tidigare talats i en artikel rörande dess ledare, Johannes Lindberg. Inte bära böcker och broschyrer om kooperativa ämnen utges av förlaget. Det publicerar också andra arbeten som äro ägnade ät spridandet av kunskap i ekonomiska problem över huvud taget.
Korrespondensskolan anordnar kurser som spänna övei skilda ekonomiska tålt, främmande språk, lagstiftning, bokföring och tekniska frågor. Enskilda eller grupper i alla delar av Sverige kunna följa dessa kurser, som ha haft flera hundratusentals deltagare. Studiecirklarna organiseras främst av föreningar för fostran av vuxna, av ungdomsklubbar och av nykterhetsorganisationer. Varje år bedriva nära 2,500 av dessa cirklar sitt arbete på grundval av material som de kooperativa korrespondenskurserna leverera.
KRING ARBETET PÄ “VÄR GÄRD.”
Studiet av affärsteknik och ekonomi inom kooperationen
— JOHN SON-LIN JEN —
(Kederi.liUebol.««t Nord.ljem.n, Stockholm)
Snabb frakt- och passagerare-trafik mellan Stillahavskusten • Slorbrllannien - Skandinavien Kommer att återupptaga trafik pä BritM Columbia så snart förhållandena medgiva.
Nya 17 knop motorfartyg med modern iilredning for torr, flytande och frusen last.
Luxuösa bekvämligheter för passagerare.
C. GARDNER JOHNSON LTD., Agentur
Vancouver, B.C.
har centraliserats till K.E:s instruktionsskola “Vår Gård i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Under hela året ges vid denna skola kurser for medlemmarna i kooperativa styrel- । ser och råd, atfärsförestanda-re m. fl. Lärarna vid skolan göra då och da resor i landet för att organisera olika slag av kurser och “butiksmöten , vars syfte är att bättra på den yrkesmässiga erfarenheten och samtidigt stimulera personalens intresse för företagens skötsel enligt de modernaste principer.
Slutligen kan det nämnas att den kooperativa publiciteten, som ledes av sekretariatet, även utövas genom utställningar, föreläsningar, broschyrer och filmer. Inom ett antal av de kooperativa föreningarna finnas vad man skulle kunna kalla för kooperativa grupper, ett mellanting mellan studiecirklarna och propagandakommittéerna. Dessa grupper, som spela en betydande roll, bedriva sina studier med hjälpavhandlingar och textböcker som ställas till deras förfogande av K. F.
YTTERLIGARE 100 MILJONER KRONOR TILL NORGE.
Stockholm den 11 maj.— Regeringen har av riksdagen äskat ytterligare 450 miljoner
Barnläkare hjälper arkitekten, resultatet blir ett idealdaghem
I Borås äro industrierna måna om de anstäTidas barn.
—Ett barn har det bäst i sitt eget hem, men måste det Ira ett surrogat för hemmet, skall surrogatet vara så bra ett surrogat någonsin kan bli!
Så säger dr. Bertil Söder-ling, som är lasarettsläkare i Borås, och alltså bor mitt i storindustrin, där mödrarna arbetar i fabrik och barnen måste hänvisas till daghem. Den ena fabriken efter den andra i Borås bygger daghem för sina anställda, och redan från början lägger dr. Söderling sig i bygget och samarbetar med arkitekten.
Alldeles nytt är Eisers daghem, som verkligen är en glädje att se och som är dr. Sö-derlings stolthet. Även föreståndarinnan, fröken Vilna Au-rell, som är sjuksköterska och specialutbildad i barnavård, är mycket glad och stolt när hon visar omkring i det nya hemmet.
Allt är genomtänkt i minsta detalj, och man fäster sig genast vid en del småsaker, t. ex. de dubbla ledstängerna, som passar för små och stora barn, speglarna över barnens tvättfat, som lär de små att från början se till att de är rena i ansiktet och snygga i håret, borden i olika höjder för olika åldrar, bokmärkena, som i stället för namn visar var var och en har sina saker, de utmärkta torkanordningarna för kläder och pjäxor, restaurangdiskhon i rejäl höjd, där småbarnen badas och mycket annat.
Specialkläder t. o. m. på dockorna.
mödrarna hinner med amningen. Sjuka barn får inte komma, och vid sjukdom får modern också stanna hemma från arbetet.
När barnen kommer får de ' klä av sig och lägga kläderna i speciella lådor, varpå de | hela dagen går klädda i hem- ; mets kläder, som sytts på Ei-serfabriken. Till och med dockorna är klädda' i Eiserkläder, med bl. a. riktiga underklä-desgarnityr. Spädbarnen har eleganta sovpåsar, och sänglinnet har hemmets personal— föreståndarinna, kindergarten-lärarinna och 3 eller 4 till— märkt med korsstyng.
Leksaker och möbler är delvis gjorda på fabrikens verkstad, där finns härliga rullande bygglådor och långa låga bänkar som står under varandra och tas fram vid sång och högläsningsstunder.
De större barnen sover middag i sängar som raskt fällts ut ur väggskåp, sängkläderna har överdrag av mönstrat, lätt-tvättat bomullstyg.
Hela miljön är glad och vänlig, vården är perfekt och man kan inte låta bli att göra den reflexionen att mödrarna här måste lära mycket som barnen har nytta och glädje av de tider de vistas i hemmet.
Länsantikvarien och chefen
för Jämtlands museum,, doktor Eric Festin, Östersund, avled nyligen i en ålder av 67 år.
Norrlandsflyget startade igen
i mitten på april. Linjen utsträcktes då till Kiruna, där man fått disponera ett militärt flygfält.
Hela planen är förträfflig
med en ingång för småbarn Stora utvidgningar
med barnvagnsparkering och' förbereds vid Statens skogs-en annan för de större barnen 1 industriers trädestillationsverk med tork- och tvättrum först, i Piteå, där man skall sätta i Väl isolerad sjukavdelning med gång en omfattande produk-fönster för övervakning, var j tion av träkolsbriketter. Bri-sitt bås för spädbarnen, bra' ketterna kommer att få en arrangemang, som gör det lätt! mångsidig betydelse. De kom-att flytta ut dem på en stor । mer först och främst att eraltan, mottagningsrum för sätta stenkolen som bränsle hemmets läkare.	och hjälpmedel vid reduktion i
Högst 55 barn kan tas emot,1 samband med järntillverkning.
därav är ungefär 25 under två Vidare beräknas de bli ett bra år. Spädbarnen ammas, hem- bränsle för bilar och maskiner met ligger på en stor, härlig där kol tidigare kommit till tomt invid fabriken, så att användning.
STYLES
VALUES
QUALITY
Always at the Home of UNION MADE Clothing — and Friendly Service.
Established for Over 40 A ears
tHÉ©HUb
"	* "LTD" _•_
PHONE PAcifiC 3645
13 E. Hastings — Vancouver
■■ ■' ■ — — — kronor, varigenom de svenska, internationella krediterna och gåvorna ökas till att omfatta 2,7 miljarder kronor. Främsta orsaken till ökningen utgöres av en förnyad norsk hemställan om ytterligare kredit på 100 miljoner kronor. Totalsumman för de norska krediterna blir därigenom 560 miljoner kronor.
Gynna tidningens annonsörer!
Var ögon värderas
J u noggrannare arbete desto mer exakt måste synen vara. Kunna Edra ögon möta denna precisionsstandar?
Låt undersöka dem utan dröjsmål!
w“ Pilmän QplorM
Pifman Opfical House
Est. 1921
605 V/. Hastings St.
o o 'SANDVIK' BAG SAG AR göra tungt arbete lätt.
Öka dagsförtjänsten med “Sandvik” Bågsågar, främst i kvalitet och effekt. Bågarna gjorda av lättvikt stålrör. Bladen av bästa sågstål, tunnsli-pade mot ryggen, snabbskärande och lätt-arbetande.
Idealiska för småtimmer och för sågning av massaved och bränsle.
Genom närmaste järnhandlare eller skriv till:
Sandvik Canadan Ltd.
426 McGill Street
MONTREAL (1), P.Q.
MAr. 0928
Reporting from the SAN FRANCISCO CONFERENCE
The Vancouver Sun’s Editorial Director
ROY BROWN and Prominent Columnists, BRUCE HUTCHISON and
ELMORE PHILPOTT
DAILY IN
The Vancouver Sun
For Home Delivery, Phone MArine 1161