Sidan 4
THE SWMDISH PRESS
Torsdagen den 10 maj, 194o
GUBBEN HUillMEK
Charles-Henri tycktes ha hört Hennes ord. Han säg SKarpt pä henne och sa:
—Pengarna, ja. . . Det är en wak till. . . Det ar svårt att vara utan dem, men det är också svårt att ha dem. och farligt. Ser ni, vi rika förlorar nästan alltid vårt förstånd. Vi funorar förmågan att iörstä andra. Vi blir omänniskor, r altigdomen skapar bitterhet, och ur den växer revolten. Men grymheten i fattigdomens förtvivlade och desperata revolt blir ändå aldrig så skänd-lig som rikedomens kalla, o-mänskliga hårdhet. Jag har levat länge nog för att ha hunnit se både fattigdomen och rikedomen på nära håll. Vem av dem som har största skulden till vad som skett och sker i världen, behöver man inte fundera länge på. Eller vad ti’or ni själva? Vad tror du, Louise? Och du, George? Charles-Henri sträckte plötsligt siil breda hand över bordet. Han väntade inte på svar utan fortsatte:
—Sanningskvävarviljan som växer allt starkare, av humani-seringen som fräter omkring sig, folkhatets, klasshatets,.rashatets pest—var tror ni ajlt-sammans kommer ifrån? Å nej, jag är inte nog förmäten att tilltro mig förmågan att svara på det. Men en orsak vet jag. Vår skuld är stor, mycket vilar på oss—oss rika. De bosuttna och ägande har inte velat vika en tum, inte släppa ett öre. Krisen måste lösas, ja visst, men min ställning—min, min, min, den får inte rubbas. Offer blir nödvändiga, ja väl—men varför skall just jag offra något, Vem har rätt att begära det? Min rätt går ändå först. . . Det är den stora missunnsamhetskrisen vi genomgår, det är jaghävdelsens krassaste epok i historien. Charles-Henris hand föll tungt ner på bordet. Så återtog han:
—Nej, vår enda räddning ligger i förståelsens och förlåtelsens anda, i viljan att komma varann till mötes och i medvetandet om att varje du, varje han och hon också är ett jag, och att alla millioner små jag från början ändå äger lika stor rätt till livet. Ja, det är inga märkvärdiga ord, de har sagts otaliga gånger förr, men jag undrar hur ofta de skall behöva sägas, för att människor skall lyssna till dem.
BRÅCKBAND
Lgen tillverkning. Långt överlägsna andra fabrikat.
A. LUNDBERG LTD.
938 W. Pender St., Vancouver
HASTINGS BAKERY
GUNNAR ABBORS
BUTIKER BELÄGNA Å 716 E. Hastings Street 4068 E. Hastings Street 4191 Main Street.
Allt slags bröd: Vanligt vitt eller brunt bröd; rågbröd, véteflätor, wienerbröd, bakelser, tårtor, kakor i rik sortering.
Födelsedags- och bröllopstårtor även på beställnirt
WM. BRAIDWOOD
D. c., Ph. c.
Doctor of Chiropractic.
Newe Specialist.
510 W. Hastings — MArine0013
KARI
Urmakare & Juvelerare
SKANDINAVISKA KLOCKOR repareras och modelleras som nya.
Beställningar per post ombesörjas punktligt.
187 E. HASTINGS STREET.
Skandinavisk DANS
VARJE MÅNDAG, ONSDAG och LÖRDAG.
HASTINGS AUDITORIUM 828 East Hastings St.
Alf Carlson’s Orchestra
Charles-iHenri slutade tala. Han såg på var och en kring bordet. Han mötte vikande blickar, stängda ögon.
Louise petade med skeden i resterna etter tårtan på tallriken. Hennes smala läppar rörde sig. Hon viskade ohörbart: Han är inte klok...
Georg Hempelmann drack ur det glas vichyvatten han nyss helt sakta hällt upp åt sig. Han började känna sig bättre, krafterna återvände. Ängesten over att sitta framför Charles-Henri och lyssna till hans tal, började småningom vika. Charles-Henris tal. öamma förryckta idéer som en gång torr, samma kosmiska aspekter, samma anspråk på universali-fet och förmåga att skåda bakom tingen. Och ändå samma enkla visdom till slut. Nej, sannerligen—han var inte klok.
Marianne satt stelt tillbakalutad och med ögonen slutna för att slippa se gubben. Hon önskade att hon också kunnat täppa till sina öron. Hans tal var dunkelt och förvirrat, hon förstod inte allt, och ändå hade det, gång på gång gått till hennes hjärta. Det ville hon inte. Hon ville inte ge honom rätt i någonting. Hon tänkte: han är inte klok. . .
Alltjämt sati Charles-Henri tyst. Han såg ner i borddd-ken. De andra vågade ingenting säga. Birgit kom in och bjöd omkring efterrätten. Hon tyckte att det var kusligt och hemskt i salen. Det var som På begravning.
Dessertskedarna började sakta klirra mot tallrikarna. Så tog tant Louise mod till sig och frågade helt lågmält sin kavaljer om en sak hon ville veta. Det gällde några aktier hon varit orolig för, och frågat om redan en gång tidigare under dagens lopp.
Marianne såg på den gamle mannen med fientlfga ögon. De glänste av hån och hat, men djupast i dem låg förtvivlan. Hon visste inte om hon ville skratta eller gråta. Det var han—gubben—dödgrävarn—alla onda tankars man, som kom med ordet om förståelsens anda. Menade han allvar, trodde han på det själv? Eller det var väl så, 'att han inte längre var klok.
Bengt satt rak och sluten på sin stol. Han hade hela tiden spänt lyssnat till fars ord. Sådan var han alltså. Blind för det som rörde sig nytt och starkt i världen. Kraft låg det i hans tal, han kunde inte förneka att han flera gånger känt sig gripen, men vad tjänade det till när kraften spilldes på gamla, tomma ideal?
;Och så bröts plötsligt den plågsamma t ly s t naden av Bengts trotsiga och trovissa ynglingastämma. Han sa:
—Den nya tiden är redan här och räddningen inom räckhåll. Det vi behöver är en ledare!
—Så! Charles-Henri de Gré-vys röst var hög och stark. Jaså, du hör till dem, min gosse, som frivilligt vill ställa sig under förmyndare- Som frivilligt avsäger sig rätten 'att själva lösa sina problem? Som önskar slavlydnaden ? Det smärtar mig.
—Jag är nationalsocialist, sa Bengt stolt och utmanande.
—Ja, jag förstår. Men jag tror, att om vi talades vid, skulle du komma på andra tankar.
—Jag vill inte komma på andra tankar!
—Säg mig då vad det är du vill? Vad din rörelse vill?
Bengt satt tyst en stund.
VICTORY THROUGH ELECTRIC POWER! Reddy Kilowatt, your servant in time of Peace, is now on Active Service.
Conserve electricity! Keep our War Industries at PEAK PRODUCTION.
Han hade försökt se sin far i ögonen, men han kunde det inte. Han ville trotsa honom, han vilie säga honom emot. Han skulle vina Marianne, att han inte svikit deras lotte. Han skulle visa de andra, att han inte var rädd. Men de ö-gonen.. . Han förmådde inte möta dem. Charles-Henri de Grévy log emot honom. Om han bara inte lett. Vad hans rörelse ville...? Det var sä svårt att säga nu. Han sökte i sitt minne. Alla broscnyrer han läst, 'alla Bilans ljungande artiklar! Han tyckte att varje ord borde etsat sig in i hans hjärna, men de var borta alla.
—Vår tids lösen är handling, sa han till slut.
-—Den är hets, svarade Charles-Henri de Grévy. Vi är alla på Väg att dras in i den stora hetsvirveln. Jag känner ingen bitterhet mot det land, från vilket du tagit dina idéer, det för du inte tro. Men den rörelse, som vuxit ur hat och hets, blir aldrig till välsignelse . Den rörelse som bygger på våldet och tvånget och pä ett mäktigt folks bindande i isolering och självtillräcklighet, drar det folket i fördärvet.
Charles-Henri sänkte huvudet och tryckte sina knutna händer emot varann.
Men Bengt försökte bli ännu rakare och högre där han satt. Han sökte Mariannes blick. Var hon inte med honom nu? Kunde hon säga, att han svikit? Och Dagny. Han kände Dagnys närhet som en eggande kraft. Var det inte också för henne han kämpade? Om han kunde få henne att förstå, öppna hennes ö-gon. Rädda sin egen själ och henne ur den förnedring hon levde.
Fortsattes nästa vecka
ÅTERKOMSTEN
Carl Fries.
—- Vad är det som ger det nordiska året dess karaktär och egenart till skillnad
SVENSKA PRESSENS KORSORD No. 15
Vågrätt
1 Ett slags spel,
6 Bergmassiv i Skandinavien.
11 Ger mat och dryck.
12 Lyckotal.
13 Kostsamt och förargelseväckande .
14 Pronomen.
15 Adjektiv betecknande storhet.
17 Ständig annonsör i Svenska Pressen.
18 Tusen gånger mindre än ett ton.
19 Tillhör tonskalan.
20 Har örnen.
21 Säger man att flickan är.
22 In i (eng.).
24 Är jorden.
26 Beståndsdel av hjulet.
27 För ljus och bränsle (eng.) .
28 Göres många i krigförande länder.
32 Blir det snart i Canada.
33 Svenskt landskap.
34 Säger man att den är som har mycket penger.
35 Hal och kan slingra sig.
36 Farligt för hälsan.
37 Man bör vara stolt över att vara det.
39 Har sträckts ut.
41 Begå fel (eng.) .
42 Viktigt färgämne inom kemien.
43 Eftersägare.
Lodrätt:
1 Äro folken i Sverige, Norge och Danmark.
2 Engelsk förk. av affärsorganisation .
3 Flicknamn.
från söderns om icke just de. långa övergångstiderna. En vår, som i månader kämpar med vintern, innan de första blommorna lysa, en försommar som i sig behåller våren, behåller den i •grönskans ljusa färg och i luftens friskhet ända intill högsommaren, och en höst som är en lång mognadstid, en stolt och stilla gång mot vintervilan. Det är dessa övergångstider som innehålla vår naturs finaste ö-den. De innehålla den stora återkomsten med sus av fågelvingar i rymden, livets förnyelse med sång och äventyr i alla marker och det stora uppbrottet med vingsus igen över en mörknande jord.
Fågelflyttningen, livsböljan, som stiger från södern hitupp till vår korta sommar och ebbar tillbaka igen, är undret och synen över allting annat i vårt svenska år.
Det är i april. Gärdena lig-,a i grått och gult med naken jord och strimmor av snö. Ännu är marken tyst och himlen tom, men någonting i dagern förkunnar att nu är den rätta tiden kommen igen, den stora fågeltiden, sträcktiden. Detta är vildgässens rymd— själva dagern frambesvärjer lockropen, och när det skriande, svängande bandet av fåglar skymtar i det blå är det en självklar händelse, en fullbordan. Allt är som det skall vara, vildgässen komma ur söderhimlens ljus, den sneda falangen tänjes ut och på spända, kupiga vingar seglar hela flocken i vida svängar nedåt. Alla speja ned mot jorden, mot träskmarken i sänkan mellan åkrarna, klarvattnet med den täta fjolårsvassen och de toviga ängarna runtomkring. Allt är sig likt. Ingen människa rör sig därnere.
Vildgässen fälla. De stå en stund med sträckta halsar, ty de känna världens försåt. Men allt är förtroligt här. Det är en vanlig fridfull vårdag på deras gamla rasteställe. De sjunka in i ron och deras ge-
4 Radiostation i Canada.
5 Annonserat läkemedel i Sv. Pressen.
6 Säger man att många män äro.
7 Sommarmånad.
8 En ö i Östersjön.
9 Ger ofta en ände på en tvist.
10 Vad Sverige har hållit på under kriget.
15 Ett icke muntligt meddelande .
16 Vad sjömän och fiskare frukta för.
23 Stad i Småland. \
25 När man far bort.
29 Tages fram i vinterns tid.
30 Tidemätare.
31 Muntert och rörligt djur i skogen.
38 Vass som en syl.
40 Det minst värdefulla vid målningen i kvarnen.
Lösning på korsordet No. 14
Vågrätt
1 stropp, 6 vistas, 11 år, 12 rya. 13 ant, 14 LT, 15 kotletter, 17 Vasa, 18 tema, 19 nya. 20 ton, 21 bor, 22 raps, 24 aska, 26 son, 27 rib, 28 spelklubb, 32 art. 33 tagit, 34 ein, 35 RT, 36 "o, 37 nunnor, 39 granar, 41 fle, 42 Nissan, 43 rekryt.
Lodrätt:
1 Såningsmannen, 2 tr, 3 oroa. 4 pyts, 5 palats. 6 vattna, 7 inte, 8 stem, 9 al, 10 Stjärnba-neret, 15 kvarnsten, 16 rabarbern. 23 Pietro, 25 skutor, 29 latrin, 30 kg. 31 ligger, 38 näs, 40 ask.
— JOHNSON-LIN JEN —
(Rederiaktiebolaget Nordstjernan, Stockholm»
Snabb frakt- och passagerare-trafik mellan Stillahavskusten - Storbritannien - Skandinavien Kommer att återupptaga trafik på British Columbia så snart förhållandena medgiva.
Nya 17 knop motorfartyg med modern inredning för torr, flytande och frusen last.
Luxuösa bekvämligheter för passagerare.	_ '
C. GARDNER JOHNSON LTD., Agentur
Vancouver, B.C.
istalter smälta ihop med det gula och bruna i tuvmarken.
Och kvällen kommer. Gräsänderna bräka därute i träsket, de svinga sig upp, en hona först, ett par hanar tätt efter, granna brudgummar i tävlan. Det ivriga följet kommer i vinande fart över sjön, över ängarna, försvinner i den mörknande osterhimlen, susar tillbaka igen. SolbFixtarna slockna i gårdarnas fönster, ugglan kastar sig ut mellan ekarna, beckasinerna ticka i ängen, spelet börjar. Allt är detsamma som alltid förr. Det är verklighet men kunde vara minnet av den först vå-en och alla vårar.
“ONGDOMEN RASAR”
Han va föl int så^ammel han döede i sin ongdom, ve metchelsmässa fyllde han sin sex å nitti år.
Han geck så ne te bua å köpte sej ett halvstop. Han vart nu litt förplägader de vållade hans död.
■Han geck se ne te stranna å tog på seg sina skredskor men int så kun han ana att isen va så svag.
Men då va faen framme å knäckte hul på isen. Han damp nu ne i hulet å dronkna som e katt. /
Han låg på sjöbotten å såg de stjämer blinka, den kålla handen vinka: idjöss mi fästemö.
Hans fästemö, Tjohanna, hu sörjt se rent fördärvater men te slut så blev ho gefter me skomakaren i byn.
Akta er för skredskor, le äro slea, hala, de lava tagit livet 'av en skräddaregesäll.
(Insänt.)
Vägledaren
APRIL, 1945
. Utgiven av Dr. Peter Fahrney & Sons Co., i den Bättre Hälsans Intresse
Penicillin, naturens underbara
nya drog
SÄ mycket har skrivits och talats förlidet ar om Penicillin, den nya underbara drogen. Detta har naturligtvis varit en följd av de häpnadsväckande resultat som uppnåtts vid dess användning mot en annan av våra krigares fruktansvärda fiender — bakterisk smitta.
Men Penicillin är ieke ny; blott nytt för oss. Som manga andra produkter, alstrade av växter och sedermera av människan upptäckta att vara av medicinskt värde, har
Penicillin gen funnits oren form sentals år.
troli-till i i tu-Peni-
■cillin är det namn som givits en renad materia, som erliålles från en vätska i vilken ett mycket vanligt mögel har fått gro. Detta mögel har det officiella namnet Penicillium Notatum, men det är verkligen blott vanligt grönblått
ur naturens
produkter.
I Fahrneys laboratorium bedrivas ständigt experiment med medicinaler utvunna
mögel, som vi alla nu och då sett växa på gammalt bröd, ruttna äpplen eller fuktigt tyg. För flertalet av oss har detta mögel blott varit någonting obehagligt, och ingen tänkte att det hade något speciellt värde, förrän nyligen.
Det är underligt på sätt och vis, ut» mögelcxtraktens möjliga medi-cinala värde så länge blivit förbisett, ty en del bakteriologer ha sedan länge känt till möglets bakteriedö-dande egenskaper. Mögel äro plantor, vars frön (sporer) man finner nastan överallt. När fröna sätta sig pa en fuktig fast massa, exempelvis en bit bröd, eller hamna' i utspädd sirap eller annan vätska där förhållandena för deras utveckling äro formanliga, så börja de gro. Vanligen år likväl den plats där de satt sig fast redan mer eller mindre full av bakterier. Möglet gror och växer mycket sakta under det bakterierna okas snabbt; så i denna kamp för tillvaron kunde möglet inte ens få en start, såvida det ej hade vissa medel att bedöva eller döda bakterierna. Det groende möglet avsön-drar en vatska, som är ett gift för manga bakterier; så bakterierna dii eller bedövas, varför möglet frodas.
STYLES
VALUES
QUALITY
Always at the Home of UNION MADE Clothing — and Friendly Service.
•
Established for O ver 40 Years
thEOHub

PHONE PAcific 3645
45 E. Hastings — Vancouver
THERE
Look for the name
WATSON
when buying leather work gloves.
Sold by all leading stores.
John Watson Limited
VANCOUVER, B. C.
Möglet vinner dock ej alltid striden. Många bakterier bli ej förgiftade av den vätska möglet avsöndrar, utan de i stället frodas och växa ofta över möglet, vilket leder till dess förstöring. Men i flertalet dylika fall leva bakterierna och möglet ihop i all endräkt.
Fallet är nu detta, att den vätska som Penicillium Notatum avsöndrar är särskilt giftig för många sorter bakterier; så det renade extraktet
av mögel (Peni-cillin) är effektivt vid behandling av akut osteomyeli. tis, karbunklar, bölder, empyema eller brännsår, hudutslag, blodförgiftning, lunginflammation, go-norrea och hjärnhinneinflammation.
Det är inte lätt att framställa penicillin. Vätskan i vilken möglet växer och producerar penicillin är
även ett utmärkt odlingsmedium för bakterier och for andra slags mögel: så vätskan maste noggrant steriliseras. Den maste så inockuleras med en del rent Penicillium Notatum, och stor försiktighet måste iakttagas för att förhindra förorening med bakterier eller mögel ur luften ty det kan ha for människan skadliga följder. Alla dessa icke önskvärda organismer maste dessutom hallas borta under hela den tid möglet växer och producerar penicillin; och delta är en lang tid, ly möglet växer mycket sakta. Femhundra quart av detta od. Jingsmediuin frambringar slutligen blott en ounce penicillin; men en ounce kan bota mangh personer.
Så idag liksom under all historiskt kand tid pågå människans upptäckter av de enastående produkter som naturen ombesörjt till hjälp i den Mandiga kampen mot sjukdomar. Vein kan veta vad morgondagens kemister skola finna i dess örter, rotter och medicinalväxter?
Hela världen skall få nytta av npp. tuckten av Penicillin. Det är en till av vetenskapsmännens stora bedrifter för vilken vi alla böra vara lack. Kamma.