Sidan 4. THE SWEDISH PRESS Torsdagen den 22 februari 1945 vz>zv^^~»z^^^zv^>z^wzkz^>z^>z>z HASTINGS BAKERY GUNNAR ABBORS BUTIKER BELÄGNA Ä 716 E. Hastings Street 4068 E. Hastings Street 4191 Main Street. Allt slags bröd: Vanligt vitt eller brunt bröd; rågbröd, veteflätor, wienerbröd, bakelser, tårtor, kakor i rik sortering. Föueisedags- och bröllopstårtor även på bestäUnirv VVM. BRAIDWOOD D. C., Ph. C. Doctor of Chiropractic. Nerve Specialist. 510 W. Hastings—MArine0013 i^ed Star Alla slags apoteksvaror. Prompt leverans av postbeställningar. 2 CORDOVA ST. WEST Tel. PAcific 4934 ED BROWN, FLORIST 152 W. Hastings St. — PA 1442 3369 Cambie St. — FAir. 5110 Wreaths. Sprays, Corsages, Wedding Bouquets, and Cut Flowers. WE TELEGRAPH FLOWERS Helge Ekengren SCANDINAVIAN REPRESENTATIVE FOR DOMINION LIFE ASSURANCE COMPANY 1831 Marine Building MArine 0354 — KErr. 1645-L Skandinavisk DANS VARJE MÅNDAG, ONSDAG och LÖRDAG. HASTINGS AUDITORIUM 828 East Hastings St. Alf Carlson’s Orchestra Washington^ Taxi Pv jne H Astings 4100 Special rates for Weddings and Funerals Los Angeles Beauty Shop 207 Dominion Bank Building SPECIALIZING IN PERMANENT WAVING Phone: MArine 4642 for appointment. SWEN NORGREN, Manager. Pacific Welding Ca. Gus. Skofteby OXY-ACETYLENE AND ELECTRIC WELDING 536 Davie St. MA. 5017 KARI Urmakare & Juvelerare SKANDINAVISKA KLOCKOR repareras och modelleras som nya. P.eställningar per post ombesörjas punktligt. 187 E. HASTINGS STREET. GOOD SELECTED BERRIES FROM FINEST OBTAINABLE COFFEES ROASTED, BLENDED, and PACKED by Dickson Importing Co. Ltd. 71 Hastings St. East, VANCOUVER, B. C. GUBBEN KOMMER Häradshövdingen fortsatte inte. Han satt hopsjunken i sin stol. Han såg trött och sjuk ut. Ur lampglaset steg en smal osande rökpelare. Den steg upp mot taket, där mörkret hähgde. Stormen spelade sin mäktiga orgel. En ekgren knäcktes och föll till marken. Det ryckte i ett fönster, som hade någon velat komma in, det tjöt till genom skorstenspiporna. Kakelungsluckorna i salongen skramlade sakta. Tant Louise frös. Hon drog koftan tätare om sig. Häradshövding Hempelmann torkade försiktigt sin fuktiga panna. Ragnhild smekte Maj över håret. Maj hade slutat gråta. Bengt satt rak och stadig på sin stol. Han såg förstulet bort mot Dagny. Gunvor höll händerna i knät. Marianne hade lutat sig tillbaka i stolen. Hennes ögon var slutna. Ner genom sminket och pudret på kinderna hade hon ränder efter tårar. Nero låg och slöade på golvet. Tills han plötsligt satte sig upp och gav till ett hårt, gurglande skall. Han rusade ut på golvet och ställde sig att skälla mot den stängda salsdörren- Bengt sprang upp och tog tag i hans halsband. —Vad är det med djuret? frågade tant upprörd. Marianne hade rest sig. Hon stod lång och rak framför bordet. Med bägge händerna hade hon gripit tag i skivan. Hennes ansikte var alldeles blekt, ännu blekare mot sminket som satt i två röda, tår-randade fläckar på hennes kinder. —Jag visste det! skrek hon. Jag visste det! Hur skall jag komma härifrån. Jag vill ut! Jag vill inte se honom! Hon rusade in i biblioteket och slängde igen dörren efter sig. Det hördes röster utifrån hallen. Ulrikas rost och någon annans. Steg genom salen. Nero skällde inte längre. Hans skall hade gått över i ett osäkert, ängsligt gnällande. Bengt höll honom i halsbandet. Så öppnades salsdörren. Alla i salongen reste sig upp. Charles-Henri de Grévy stod framför dem. XXXVI. Det dröjde en lång stund innan någon talade. Den gamle mannen stod kvar borta i dörren och såg på var och en kring salongsbordet. Han höll huvudet fram-åtböjt, så att det svaga ljuset kom att falla över hans höga panna. Håret var grått liksom hans korta, täta skägg. Munnen syntes genom skägget.* Den var stor och fyllig, den framskjutande underläppen hade inte ålderns "bleiniet, den Var röd. Och ögonen, som låg djupt in under pannbenet, voro mörka och genomträngande-Ögonen hade en egendomlig, het glans- De iakttog det klart men på samma gång föreföll blicken inåtvänd och begrundande- Charles-Henri de Grevy var inte lång, men på något sällsamt sätt tycktes han fylla hela dörren. Hans gestalt var inte hopsjunken. Han hade den hållning en man får, som varit van att härska- Till sist gick Ragnhild långsamt fram till husets herre, hon räckte honom handen och sa: —God dag, Charles-Henri-Välkommen hem. —God| dag, Ragnhild, och tack- Han såg länge på henne som sökte han något i hennes ögon. Så gick han fram mot bordet. -—Ni kanske inte väntade mig i kväll? frågade han. Han talade långsamt och med en lätt brytning, som kom varje ord att bli tydligt avgränsat. Och ändå förefaller det mig, som vore jag väntad- Jag vet bara inte hur och med vilka känslor- Men jag är glad att ni är här— allesammans. Det är egendomligt, men just er har jag velat träffa—dig Louise—-och dig Georg. .. Tant Louise vek undan sin brors blick- Hon var stel av fasa. Häradshövding Hempelmann sjönk ner i sin stol- Han orkade inte hålla sig upprätt —Kände ni på er, att jag önskade träffa er? frågade Charles-Henri. Det är bra att ni är här- Allt blir så mycket lättare. Han talade underligt distinkt- Stämman var kanske inte riktigt klar—en svag heshet, en viss klanglöshet i rösten var den enda som tydde på att han nått sitt åttionde år, men hans stora, rörliga mun formade varje stavelse med en utomordentlig precision, varje ord tycktes överlagt och betydelsefullt. Så gick han fram mellan stolarna, räckte handen till sin syster och sa: —God dag, Louise- Det är länge sen sist. Louise tog förfärad ett steg tillbaka- Hon höll bägge ar-jmarna tryckta mot sitt magra bröst, hon knep ihop den bruna koftau om sin fågelhals. Till slut räckte hon motvilligt sin bror handen och ryckte den sedan tillbaka, som hade hon bränt sig- Inte ett ljud sa hon. —Och det här — det är Bengt? Å, jag behöver inte fråga- Charles-Henri de Grévy log för första gången. Hans allvarliga ansikte fick liv och värme- Han gick fram till Bengt. Nero morrade hotfullt-Bengt kämpade en bitter kamp med sig själv. Han tänkte: Jag måste vara hård..hård.. Charles-Henri vände sig emot Ragnhild och frågade mycket sakta: i —Vet han? . Ragnhild nickade- —Och de andra. . . —Nej. .. Far och son hälsade på varann tyst och hastigt- Bengt slog ner ögonen. Det var något i gubbens blick som gjorde att han inte kunde möta den- Han kände sig som ett litet barn, han fick lust att gråta- Men just därför tänkte han så mycket intensivare: hård... hård.. . Så gick Charles-Henri vidare i kretsen. Han stannade framför häradshövding Hem-pelmanns stol. Leendet var borta från hans ansikte- Han såg allvarlig ut, nästan upprörd- Han strök sig hastigt genom sitt gråa, glesa hår. —Vi tänkte kanske inte att vi skulle mötas igen, du och jag, Georg- Nu är det i alla fall ett och .annat jag vill säga dig- Jag mins den gången vi skildes... Men vi får tid att tala om det senare. Det kom en hård gTans i hans ögon, han öppnade återigen sina fylliga läppar som för att säga något, men så tycktes han åtra sig. Han lyfte ansiktet uppåt ett ögonblick, strök sig på nytt genom håret och räckte sen handen till Georg Hempelmann- Häradshövdingen tog den med tvekan- Han reste sig mödosamt. Han såg åt sidan som han alltid gjorde, såg förbi sin gamle kompanjons gråa ansikte- —-Jag tror, att du inte mår bra, Georg- Sitt ner. Hur är det med dig? —Tack det är ingenting.,. Häradshövdingen satte sig. På nytt kände han den stora o-säkerhet, som alltid betagit honom; inför Charles-Henr?-Han kände den okuvliga kraften som, utgick från honom, alltjämt samma kraft nu efter tjugo år- —Här är några jag inte känner igen}, sa de Grévy och hälsade på Dagny. Han fick veta vem hon var- —Jaså, Georg, jaså... Lyck-! ligare den här gången tror jag—inte sant? Häradshövdingen svarade inte. j—Än här då? Charles-Henri räckte handen till Gunvor-Är det kanske Bengt som... ? Han log igen. Gunvor rodnade djupt- Bengt stod borta med Nero och såg butter ut- Vad kunde han mena med det där, gamlingen? Ragnhild föreställde Gunvor helt hastigt. —Så. . .Jag trodde möjligen att Bengt var förlovad- Det hade glatt mig...Ja, jag menar bara att det är bra, när ungt folk förlovar sig. Louise sträckte på halsen-Han är senil, tänkte hon- Säkert åderförkalkad- Prata på det där viset,, säga vad som faller honom in. Han är intei klok... Kusligt var det att ha honom där, se honom livslevande framför sig- Direkt galen verkade han inte, men just de var farligast, som förmåd-i de dölja pin förryckthef. ... Oss SVENSKAMERIKANER emellan Av Albin Widen Hur många flyktingar komma att kvarstanna i Sverige? Nu under kriget, då så många länder i Europa blivit utsatta för invasion av fiender, har en fredlig invasion ägt rum i Sverige—av flyktingar i hundratusental, som sokt skydd innanför de svenska gränserna- Många ha kommit på särskild inbjudan, och till den kategorien hör helt naturligt flera tiotusental finska barn, av vilka många e}ler kanske de flesta skickats fram O|Ch åter mellan Sverige och Finland ett par omgånger— flera av småttingarna kanske inte längre veta, var de egentligen hör hemma: hos föräldrarna i Finland eller hos fosterföräldrarna i Sverige. En annan kategori av särskilt inbjudna gäster äro estlands-svenskarna, som ha kommit över genom svensk förmedling och som allesamman äro beredda att stanna i det land, varifrån deras fäder en gång kommit- Det bör inte möta några svårigheter för dem att acklimatiserad, de kunna alltid få arbete i fiske och jordbruk i Sverige, alldeles som de haft i Estland, och språket vållar dem inga svårigheter, även om den dialekt de tala i vardagslag är litet olika högsvenskan. Men även bland de andra torde det finnas åtskilliga, som komma att stanna kvar- Flera av främlingarna ha, även om vapenstilleståndet i Europa kommer i en nära framtid, hunnit tillbringa flera år i Sverige, och under den tiden ha de skaffat sig arbete och blivit hemmastadda och kan_ • ske finna farmtidsutsikterna ljusare i Sverige än i det land som de Jämnat. Många av norrmännen exempelvis ha gift sig med svenska flickor och kanske komma att stanna kvar av den anledningen, åtskilliga finnar och finländare torde också föredra att söka sig en framtid i Sverige, om de få tillåtelse därtill. Sverige har under de senare åren fört en ovanligt generös flyktingspolitik, men man har väl i allmänhet förutsatt, att gästarna skola återvända till sitt land igen, då det blivit ordnade för- Tant drog koftan omkring sig. —Vad heter den lilla flickan då?Charlés-Henri de Grévy böjde sig ner och sträckte ut handen för att klappa Majs kind- Men Maj gav upp ett illtjut, hon rusade till sin mor, tryckte ansiktet mot hennes kjol och grät- Charles-Henri rynkade pannan- —Barn brukar inte vara räd-da för mig 'annars, sa han misslynt. —Vems är flickan? frågade Charles-Henri. —Min, sa Ragnhild enkeltingen tänkte särskilt på hennes ord. De som inte visste hur det hängde ihop, hade sig bara bekant, att Ragnhild Sneijder adopterat barnet- Charles-Henri de Grévy såg på henne med sina underliga, mörka‘ögon- Vad heter hon? frågade han- —Maj. —Är du rädd för mig, Maj? —Ja, snyftade Maj ur moderns kjol. Charles-Henri såg bekymrad ut- Det han fått veta föreföll att ha gjort ett djupt intryck! på honom, eller också var han ledsen över att flickan blivit rädd. —Marianne...» frågade Charles-Henri, är hon inte hemma? -Jo- —Jag ville gärna hälsa på henne också- Ragnhild tvekade ett ögonblick, så gick hon mot biblioteket- I den halvöppna dörren stötte hon på Marianne. (Fortsättning) hållanden ute i Europa- Tydligt är emellertid, att man är beredd på att åtskilliga tiotu. sentals flyktingar komina att begära tillstånd att stanna i Sverige även efter kriget Till den kategorien hör de s k. baltiska flyktingarna, som lära uppgå till bortåt tjugufem-tjusen—-estsVenskarna icke inberäknade- Dessa flyktingar äro med borgare i Estland, ijettland och Litauen. Efter att ha upp_ levat först aen ryska ockupationen, sedan den tyska invasionen och så återigen rysk ockupation ha de flytt tvärs över Östersjön och nått svenska kusten ofta i små båtar och utmattade av strapatserna. De flesta balterna synas vara inriktade på att stanna-En svårighet för dem är naturligtvis språket, ty vare sig de tala estniska, lettiska eller litauiska skiljer sig deras språk långt mera från svenskan än vad exempelvis engelskan gör- Redan förra året uppgavs det, att man ämnade sätta i gång med systematisk undervisning i svenska. En lärobok för de estniska flyktingarna förelåg färdig i december och delades ut gratis. Läroböcker i svenska för letterna och litauerna har också förberetts och äro kanske tryckta vid det här läget- Man har också planerat att ge ut en hel del annan litteratur till de landsflyktigas hjälp. Så vitt sig göra låter, ordnar man det sä, att familjer med skolpliktiga barn bor på samma platser. Det finnes ett par hundra lärare bland de baltiska flyktingarna, och dessa få ta hand om undervisningen- Deras löner bli betalda av svenska statsmedel- Undervisningen i svenska språket bedrives jämsides och när barnen lärt sig tillräckligt mycket av det nya landets språk kommer de att få gå i svenska skolor. Man kan lugnt säga, att i-fråga om behandling av flyktingar går Sverige i spetsen med hänsyn till human omvårdnad. Man lägger inget hinder i vägen for dem som vilja återvända till sitt hemland—tvärtom man torde vara beredd på att på allt satt underlätta och ombesörja deras hemfärd om de så önska. De som vilja stanna lämnas inte åt sitt öde att slå sig fram, om de så kunna—Ue omhändertas och får undervisning i språket och hjälpas tillrätta på bästa sätt. Det är nog inget land, som har gjort mera för sina flyktingar än vad Sverige gör. På tal om undervisning, kan nämnas att svenska myndigheter även annordnat särskilda kurser i demokrati för tyska desertörer, som kommit till Sverige. Kurserna ha gått ut på att tala om för dem, vad I SMÖRGÅSBORD I Every night from 5.15 to 7.45, except Sunday, | HENRFS CHARCOAL GRILL 713 WEST GEORGIA STREET g George Hampton, Mgr. MArine 8923 £ & o — JOHNSON-LIN JEN — (Rederiaktiebolaget Nordstjernan, Stockholm) Snabb frakt- och passagerare-trafik mellan Stillahavskusten - Storbritannien - Skandinavien Kommer att återupptaga trafik på British Columbia så snart förhållandena medgiva. Nya 17 knop motor fartyg med modern inredning för torr, flytande och frusen last. Luxuösa bekvämligheter för passagerare. C. GARDNER JOHNSON LTD., Agentur Vancouver, B.C. Bå Götaverken 1 Göteborg sjösattes den 29 janurai Rede-riäktiebolaget Nord stjernans "Panama” på 7,500 ton d. w. HOTEL WEST FRED MARCHESE, Proprietor 444 Carrall Street Moderate Rates — Centrally Located Electric Power is a weapon of War. Conserve it and gwitch it to our essen tial War Industries. demokrati är och hur den arbetar o. s. v- Denna undervisning har visat sig mycket tacknämlig, då det ju rört sig om personer, som fått en mycket ensidig uppfostran. Det är många olika skolproblem, som svenskarna fått på halsen genom de många flyktingarna- Vi nämnde nyss, att de finska barnen genom sin långvariga vistelse i Sverige kanske bli lite villrådiga om, var de egentligen höra hemma För att förhindra att