The swedish press
Torsdagbn ueli 18 januari, 1945
Sidan 4.
HASTINGS BAKERY
GUNNAR ABBORS
BUTIKER BELÄGNA Å
716 E. Hastings Street
4068 E. Hastings Street
4191 Main Street.
Allt slags bröd: Vanligt vitt eller brunt bröd; rågbröd, veteflätor, wienerbröd, bakelser, tårtor, kakor i rik sortering.
Födelsedags- och bröllopstårtor även på beställning.
ttfJMMMC
— Kom ihåg det, sa
Bengt
med nogre rost, jag Kommer mte aU ta mera nänsyn tm nonom, darfor att nan rakar vara min lar. Jag kommer ai-ung att nysa några sonliga aansior för nonom. Det kan
känslor Gunvor, om du hade en aning om hurdan han år— nur han vaD en gäng. A, horribel... Aai jag tanker på —ja, du tror mig väl knappt—nar han grävde upp gravarna pa kyrkogården när i Kvidansö. Dödgrävarn, sa Marianne häromdagen, det var inget dåligt namn. Men det gjorde han, du . . . Tog folk med sig om natten och grävde pa kyrkogarden. Klockarn kom1 Joroi och fick se lyktorna, ocn nan aiar-
Oss
SVENSKAMERIKANER
emellan
Av Albin Widen
Kan
vi skapa en svensk
WM. BRAIDWOOD
D. C., Ph. C.
Doctor of Chiropractic.
Ner ve Specialist.
51(1 W Hastings. - MArine 0013
mgen tvinga mig Ull. Jag na-
iar honom ocn hans namn! ; luera(je kyrkoherden. De over Han gicii ut ocn siangue i- raskade min bror med spade i handen bland gravarna. Ar uet en klok människa som gor sa-dant, tror du? Det olev mycket bråk om .saken, men den till-
amerikansk vinterfest tradition.
■en donen baaom sig.
Mouern stod Kvar och sag
efter nonom. Där gick ocxsa nan, gick kanske irån henne oaterkalleligen, skot hnne ut ur sitt hjärta, som hon visste
Red Star
A 11 slags apoteksvaror.
'ro. i pt leverans av postbeställningar.
2 C irdova Street West. Fel: PAcific 4934.
att Marianne .or alla.
Varför hade För vems skull
gjort en gång
det blivit så ? var det hennes
ALF LINDAHL Barberare 334 Main Street
oarn vände henne ryggen? För Charles-Henris? Charles-Henri, som var på väg hem efter alla år av glömska.
Hon drog djupt och tungt efter andan.
Och över Holinge skogar gick stormen.
XXXIII.
bran pionjaraueu ocn natur hgtvis aven nan senare uaer na vt oeraiteiser om, nur wrvmm-ue ue svensaa mumgi amema voro, därior att man mte i Amerika tiraue lester ocn noguuer pa samma satt som i »venge. uet ar mstonen om aen sma-lanusKe larmararangen, som oorjaae unara, om nan namnat i ett nedmskt iana, eitersom I tystnade hon och drog mun-'nan maste arbeta pä nudsom-' giporna snett uppåt i en spas-' mardagen. Det ar oerattelsen i modjsk rörelse. Det kunde ver- °111 na8la svenska lamnjer, som I kat som ett leende om inte . sat^e 1 Sang ocn bildade en for-I hennes ansikte varit så allvar-, sanlllll8 ocn byggde en kyrka
Jigt och strängt, hennes ut-. Iu8en av hade några ut-। tryck bräddat av anklagelse- PraSiat religiösa intressen, men
drog sig strax före de försnillningarna, så han de ifrån alltsammans.
Tant stod tätt framfor vor. Hennes smala mun
stora rym-
Gun-arbe-
tade oförtrutet. Ibland . tvär-
ED BROWN, FLORIST 152 W. Hastings St. — PA 1442 3369 Cambie St. — FAir. 5110 Wreaths, Sprays, Corsages,
Wedding Bouquets, and Cut Flowers.
WE TELEGRAPH FLOWERS
Helge Ekengren
SCANDINAVIAN REPRESENTATIVE FOR DOMINION LIFE ASSURANCE COMPANY 1831 Marine Building
MArine 0354 — KErr. 1645-L
STYLES
VALUES
QUALITY
Always at the Home of
UNION MADE — and Friendly
Clothing Servic.e.
Established
for
Over 40 Years
THElHllb
PHONE PAcific 3645
45 E. Hastings — Vancouver
Luciafirandet.
lurandet av Lucia är urgam-maui i bvenge, dess rotter ga tillbaka till nedenhos, .aliaeies som vi i det gamla svensaa jur urandet ha en rad uraldnga traditioner, i Sverige hur uet bevarats väsentligen som en familjetradition i de västra delarna av landet, Värmland, Bohuslän, Västergötland. Under senare år har seden kommit att spridas ät olika håll. 1 uppsaia ■ och Lund ha studenter iian nämnda landskap lirat Lucia, och i Stockholm tog ruumv-hoIms-Tidningen upp men nar-omäret och gjorde aen till ett Inslag i julfirandet eder i varje fall i julförberedelserna ocn j skapanae därmed en ny tradition.
1 Amerika överfördes Lucia-“irandet av immigranter iran Västra Sverige reaan under pi-mjartiden men synes inte na vunnit inträde i lorenmgsiivei örrän in pä detta arnunaradet. På senare år har firandet av Lucia spritts i allt vidare kretsar ocn nu anordnas Luciafester i ett stort antal svenska föreningar i olika delar av Ame-*ika. New York-svenskarna ha jn årlig Luciafest i stil med den Stockholm arrangerade. 1 Minneapolis, där tidigare endast förekommit Luciafirande i । en eller ett par föreningar, anordnades i år en ofientlig Luciafest på svenska institutet till förmån för “Rädua barnen” — att idén slog an framgår därav att kollekten jämte ytterligare medel, som sedan inflöt i samband med festen, uppgick till tusen dollars, som alltså kommer de europeiska flyktingsbarnen oavkortat till godo.
Lucia med anor från vikingatid och med gamla kristna traditioner, ljusgestalten, som representerar ljusets seger övei mörkret, bör med sin lättfattliga symbolik kunna göras till j en lika populär figur i Amerika i som den för närvarande håller på att bli landet runt i Sverige. ! Det är ju så mycket av gamla traditioner, som gått förlorat : vid den europeiska kulturens i överföring till Amerika att man j bör rädda vad som räddas kan
IN HOME, FACTORY, AND ON THE FARM, ELECTRIC POWER IS DOING • ITS PART IN WINNING THE WAR.
HASTINGS TAXI MArine
Vlain och Hasling» QQ/f O Carl Olson Innehavaie
de tyckte att, tillvaron i dess nelnet pä nagot sätt var misslyckad om de inte kunde ha svensk julotta. Det är rörande brev trän svenska immigranter av alla åldrar, som med entusiasm kastat sig in i kampen för bröd och framgång här ute, som sä småningom blivit eller i varje fall trott sig vara helt amerikaniserade — ända tills det blivit jul och de suttit med tårar i ögonen och drömt sig tillbaka till sin barndoms jular i det gamla landet.
I flera fall ha svenska festbruk och högtidstraaitioner ge-Det skulle förhindras. De simp- no™ familjeförbindelser med laste intriger begagnade han a 11 1 a n a 11 o nalitetsgrupper
iver och förtrytelse.
När tant tystnade ett ögonblick, hördes stormen där ute. Annars var det inte långtifrån att hon öveYröstat den.
Tant kunde inte vara stilla. Hon fjantade runt i ett, slog sig ner ett ögonblik på en stol, och började1 —Alla pengar han vrakte i rummet, bort sedan, fortsatte hon. Enor-
ior sä upp igen
springa omkring i i------------
det frasade. Och hon pratade ma summor. Pengar som ock-oavbrutet.	'så tillhörde mig. Ja, när boupp-
Gunvor satt borta vid fönst- 1 teckningen gjordes efter våra ret och hörde undergivet pä. föräldrar, hade han ett 'finger Bägge två hade ätit middag ' med. Jag tror vad jag tror. Och I själva' aUt han skulle lägga sig i. Till ’ ’ ' ’ jag säkert
uppe på tants rum. 1	„
verket var det ingen som hör-! exempel—det har _ „ sammat gonggongen, ingen i aldrig talat om — tror du, att ( hela huset. Birgit hade fått' han ville låta mig gifta mig bära omkring maten, somliga med min salig man? Nej då. ।
ville inte ha någon mat alls.
Tant sa:
—Nog kan vi vara säkra på i att' han inte kommer i kväll. Det är otänkbart att ta sig hit. Ingen människa kan komma fram, det begriper vem
som helset. Träd över vägen, dem kör man inte förbi. Så inte kommer han i kväll. Han bordslampan.
sig av. Det är avskyvärt att minnas. Och honom skulle jag träffa? Nej, du. Men vi är härifrån innan han kommer Han kommer inte i kväll!
—Nej visst.
—Gunvor lilla, vill du tända
spritt sig långt ut över svenska
kommer säkert inte. Fru Hem- mörkt.
Det börjar bli
kretsar. I vissa delar av Amerika har julfirandet från början burits upp av skandinaverna, och tack vare dem införlivats med det amerikanska högtids-firandet. På sina håll har yan-kees även anslutit sig till svenskt midsommarfirande. Den
som följt med utvecklingen un-
pelmann sa att det var fullt | Vi får tända ljusen i stäl- ‘ i Jet, tant. Elektriska ledning*-* ^er senare ar, kan konstatera arna är nedblåsta.	Ien tendens i Svensk-Amerika
med kullfallna tallar, det hörde du också. Gunvor? Så det förstår man att ingen tar sig fram då. Han kan inte komma helt enkelt...
Tant surrade. Hon hade sin egen metod att övertyga sig om saker och ting. Hon tjatade och tjatade tills hon trodde det själv. Det var ett slags
—Jaså, elände.
De två spred sitt
ja visst. Ett sådant
ljusen på skrivbordet milda sken i skym-
ningen. Ute gick stormen fram.
1 Tant gned sina händer.
Dagny Hempelmann hade legat ovanpå sängen en stund, så reste hon sig och sa:
det var osvikligt.	I —Nu står jag inte ut längre.
Gunvor satt stilla och lyss- Vi måste göra något. Inte kan nade. Hon blev inte hysterisk, vara inspärrade här för å-hon flög inte upp och slet sitt terstoden av vårt liv!
hår eller kastade något i gol-] Georg Hempelmann låg till-
Couésystem hon följde.
Och
vet. Hon var så van. Hon sa bara “ja visst” och nej, naturligtvis”. Det var allt tant begärde av henne.
—Och så fort vägen är klar reser vi. Jag vill inte träffa min bror till något pris. Jag
KARI
Urmakare & Juvelerare
SKANDINAVISKA KLOCKOR repareras och modelleras som nya.
Beställningar per post ombesörjas punktligt.
187 E. HASTINGS STREET,
SVERIGENYTT I KORTHET
Två svenska fartyg, ångarna “Dagmar Bratt’ på 2,200 ton och' “Noreg” på 2,150 ton d. w. ligga redo att avgå till Holland med svenska hjälpsändningar. Endast vissa detaljer i lejd-arrangemanget återstå.
Förhandlingarna rörande ett nytt kollektivavtal inom verkstadsindustrien, vilket berör 125,000 man, ha strandat. Regeringen har utnämnt en med-lingskommission.
Vid slutet av 1943 var en halv procent, eller 44 miljoner kronor, av den svenska statsskulden placerad utomlands.
Den svenska polisen kommer inom kort att utrustas med gasvapen av en typ vars konstruktion ännu icke avslöjats.
Flygtrafiken mellan Finland och Sverige har återupptagits 1 överensstämmelse med en finsk-rysk överenskommelse. |
vet inte vad jag mig för. Det kan som helst. Han kanske i strupen.
då utsätter hända vad flyger mig En männi-
ska som inte är vid sina sinnens fulla bruk... Men han kan i alla fall inte komma i kväll. I kväll kan han inte komma. Inte sant, Gunvor?
—-Nej, naturligtvis inte. .
bakalutad på schäslongen. Han vände plågad ansiktet ^från hustrun. Han ville inte möta hennes hårda, hjärtlösa blick.
—Ta inte i så häftigt, bad han. Förstår du inte, att jag måste ha lugn och ro! Jag ångrar att jag alls tog upp det här. Du misstyder allting.
—Har du klara papper, behöver du väl Inte vara rädd, sa Dagny. Och nu går jag min väg. Jag sitter hellre och re-1
sonerar med den 'gamla fru Brohn än med dig. Når du
' att vid midsommartiden anordna en “svenskarnas dag”, avsedd att bli årets stora högtidsdag för alla svenskamerikaner. Försöken ha utfallit olika på olika håll, men exempelvis Seattle, Minneapolis, Chicago och New York kan man räkna med att “svenska dagen” har blivit eller håller på att bli något även fast institution. På andra håll har firandet av “pionjärernas dag” blivit en svensk fest just därför att settlementet från början varit svenskt. Den äldsta av dessa är den s. k. “stordagen” i Bishop Hill, Illinois, i september, medan exempelvis det genuint svenska New Swe-den, Maine, har den sista söndagen i juli som sin speciella högtidsdag. De närmaste åren kommer Svensk-Amerika att kunna fira den ena hundraårsdagen efter den andra, och det är att hoppas att detta bidrager till ett utvecklande och befäs-
1 tande av dessa festtraditioner.
Sverige
ringledningen? Ska jag tända?
—Tack, det är bra så här.
—Egentligen. . ., tant slog i-: —Ajö.
hop händerna och gjorde en' —Dagny, vänta....Vad är
ännu snabbare vändning än klockan?
vanligt, egentligen borde man | underrätta polisen! En män-1
—Fem.
—Säg,
niska som är farlig för den finns naturligtvis inga möjli:
Medan det sålunda är möjligt, att en “svenskarnas dag’’ även i en oöverskådlig framtid kommer att firas under sommarhalvåret i alla delar av Amerika,
i där svenskar bosatt sig i större ! antal, kan man fråga sig, om Dagny — vägen______det inte vore möjligt, att även | nförliva en svensk vinterfest-
xllmänna säkerheten, han skul- heter att komma fram—var-
t/adition med den amerikanska kalendern. Jag tänker då inte
le tas i förvar. Och alla hans ken härifrån—eller hit?
gamla försyndelser—när han I —Det såg du ju själv. Jag på iu!en’ som numera firas även drog vanära över sig och sitt hörde att gårdsfolket gett sig ! "	——-----	——
namn för tjugo år sen... Jag ut för att röja, men de behö- nnhtctsgrupper, för vilka julfi-förstår inte att han vågar ver flera dagar till det. Reder * ’an(iet var okänt eller helt åsidosatt under pionjärtiden. Det । finnes en annan svensk vinter-Dörren slog igen efter Dag- som kanske bättre än nå-
komma hem! Nej. jag borde du dig nu?
av sådana samfund och natio-
På flera ställen i Småland fanns det förr i tiden jordku-lestugor i vilka fattigt folk bodde såväl sommar som vinter. De mest kända bland dessa stugor fanns i torparsta-den Svänans i Moheda socken, Kronobergs län. Svänans kallades också “Kungariket’’, e-medan där, förutom jordkulor-lorna. fanns ett 40-tal back-jch ryggåsstugor. Ända till fram emot 1880-talet fanns det folk som bodde- i Svänans jordkulor. Två av dessa har 'nu blivit räddade åt eftervärlden genom att Moheda hembygdsförening satt upp dem på sin hembygdsgård “Jordkulan” hade torvtak och jordgolv samt eldstad och skorsten av lera och sten med en träklaTf över en s. k. ‘Täpp’’.
Tyskarna i Köpenhamn ha under den senaste tiden i provocerande syfte delat ut en karta med påskriften: “Skåne Halland, Blekinge—det gamla Östanmark’’’, meddelar Dansk Presstjänst.
Pansarbåten “Göta” har nu inträtt i sitt livs sista skede: som ponton vid den nya tip-platsen på Söder Mälarstrand i Stockholm. Gamla >lGöta’’, som senast tjänat som Jogements-fartyg, först vid Hägernäs och i

ringa till polisen.,	| —Ja, ja...
—Men tant, telefonen är F"_____________________ _o_________
trasig.	ny. Ljudet av hennes^ steg ute gon annan kan ,införlivas med
—Javisst. Men så kan ingen i korridoren förtogs av en hård amer ikansk festfirande. Det är komma hit heller. Det är all- vindil. Det var som om stor-deles klart.	men fört. bort henne.
Ja, alldeles.	| Maj var inne hos Marianne. I
Hon höll sig till M~~ä------------
—Tyst, Majsan, det vet jag inte...
—Du	skulle förstå mina
.	.1 Marianne slöt ögonen. Hon
Marianne i Var trött, me. n hon kände hur
-ade krtS aUra SkÖ‘ det Äde i heU nast att vara med mamma, men -	1
av
I FÖRSÄKRINGSANGELÄGENHETER RÅDGÖR EDER MED
K. A. Ståhl Försäkringsagentur
(brand, stöld,
automobil, olycksfall m. m.)
Agent: KARL A. STÄHL t. f. svensk konsul
Rum 406, Royal Trust Bldg.
626 W. Pender St., Vancouver
MArine 6743
, ,	,	„	oro och av en vild verksamme Tad^Ud	hetsiver> SOm hon snart Pa nå-
te hade tid. Hon var pa sitt ■ got sätt måtse ge rum och vdle inte storas. | h,on visste varff , ^ai	högtidlig. Hon Det var outhärdligt
hade fatt klart for sig att gub- kunna göra nå St ben skulle komma i kväll. Det vänta	5
var hemskt men f..............
utlopp. Ä, han kom';, att inte annat än
spännande. Hon
förfärligt | Marianne fiasade tillbaka
undrade hur
o
gubben såg ut. Hon föreställde sig honom mycket stor. Han räckte långt upp i taket. Grym-melymm var just så stor. ..
Så frågade hon:
,—Anne, varför kommer gubben?
ver golvet och slängde sig raklång på sängen. Vänta—vänta . .. Det var outhärligt.
En hård stormil gick genom ekarna där ute. Den slog till mot husväggen som en tung ättehand.
(Fortsättning)
sedan vid Skeppsholmen, har gott sällskap med en annan veteran, pråmen “Freja”, vilken gick med kalkstenslaster mellan Gotland och Norrland. Både pansarbåten och pråmen ha skurits ned till vattenlinjen och bilda underlag för bryggan, som sträcker sig omkring 100 meter ut i fjärden.
Härjedalens kvinna har fått ett omisskännligt drag av den nordiska skönheten, sade kyrkoherde G. Nordling vid Härjedalens turistförenings tioårsfest i Sveg. Hön for sig lätt och ledigt och med utsökt grace och det är tydligt att livet ute i naturen därvidlag mycket bidragft till att forma hennes yttre.
En amerikansk expert på anläggande av flygfält, Boyce Biggers, anlände för en vecka sedan till Sverige. Han kommer att stanna under en tid av tre veckor för att på inbjudan av svenska regeringen hjälpa till med planeringen av svenskt flygfältsbyggande.
Svenska Dagbladet publicerade den 27 december en utförlig artikel från sin New York-korrespondent Per Persson i vilken han citerade de svenska affärsmän, som nyligen besökt Canada. De voro mycket Imponerade av landets industriella och ekonomiska utveckling.
Sju amerikanska och tre svenska filmer hade urpremiär i Stockholm på Annandag jul. Bland annat visades för för sta gången Svensk Filmindustris “Kejsaren av Portugallien” efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn. Victor Sjöström spelade huvudrollen.
Grängesbergsbolagets ‘Saivo’, (9,020 ton d. w.) anlände den 24 december till Göteborg. Fartyget är det första på fem år som kommit i hamn på julr afton.
Svenska Pressen
CER NY SERIE
Radio-utsändningar
I samarbete med tandläkaren, Dr. R. Llewellyn Douglas kom-Ä mer Svenska Pressen att ha en |	ny serie radioprogram. Tiden
|	blir VARJE ONSDAG kl. 10.30
e.m., över stationen CJOR.
Varje onsdag kväll, 10.30
CJOR
DR. DOUGLAS