THE SWEDISH PRESS
Sidan 3
Torsdagen den 18 januari, 1945
AUGUSTANA LUTHERAN i CHURCH
8th Ave. and Prince Edward St.
Lill-Jakob ordnar
Services every Sunday at 7:30 p. m. ih the Redeemer Church, Prince Edward & 8th.
Sunday School at Norbum Hall, 10 a. m. every Sunday. Sunday School at 573 É. Hastings St., at 10:30 a.m.
Annual Congregational meet-ing postponed to Monday eve-ning, Jan. 22nd, at 573 E. Hastings St., ings St. All members please be present.
Skandinaviska Baptistmissionen 259 East Cordova Street David E. Tillman, Pastor 261 East Cordova St.
Telefon; PAcific 4004
LÖRDAG kl. 8 e. m. Skandinaviskt möte. Sång och musik. Också glasmusik. Pastor Tillman talar.
SÖNDAG kl. 6.30 strängmusik-övning. Kl. 7 bönemöte. Kl. 7. 30 skandinaviskt möte. Tillman. Sång och musik.
TISDAG kl. 8 e. m. bönemöte.
TORSDAG den 21 jan. kl. 8 e. m. tal av pastor Tapper, sön-dagsskol- och ungdomsledare från St. Paul, Minn.
Immanuel Lutheran Church
Eleventh and St. Andrews Sts. New Westminster.
Rev. J. W. Lindbeck, pastor 650 Princess Ave., Vancouver.
Telephone: HAstings 1891-L Sunday School 10.30 A. M. Mornlng Worship 11.30 A. M.
Evangelical Mission Covenant Church
10th Ave. and Vine Street. Rev. Melvin O. Pederson, Pastor Home address, 4460 Quesnellt St. Telephone, BAyview 9571Y EVERY SUNDAY, at 11 A. M„ Morning Worship and Sunday School.
MID-WEEK SERVICE, every Wednesday, 8 P. M.
FRIDÄY, 8 P. M., Young Peo-ple s night. —All welcome!
G. W. HAMILTON Undertaking Co. Ltd. A Distinctive Funeral Service
Kingsway & Main at 7th Ave.
Tel.
FA. 0268
YOUR EVERY DETAIL
• REMEMBERED
GLÖM EJ ATT LYSSNA till Svenska Pressens radioprogram varje onsdag kl. halv-11 på kvällen över CJOR!
F ör eningsnotiser
Folkdanslaget Lekstugan •,har övning torsdagen den jan. kl. 8.
25
Nornans Systrar
möter hos Mrs. E. Norlander, 2640 William St., fredagen den 26 jan. kl. 8.
Föreningen Hjälpsamhet möter fredag denna vecka, den 19 jan. kl. 8 hos Mrs. A. Ring, 215 Gflmore Ave.
Runebergorden
nr. 124 hade sitt möte på Svenska Hallen den 5 jan. På mötet, som öppnades av ordföranden Uno Rodas, intogs två nya medlemmar nämligen Vic-to'.‘ Evert Nyfors och Elna Maria Nyfors. Installeringen av den nya styrelsen gjordes av
Fred Cederberg.
Vårt nästa möte
hålles fre-
dagen den 19 jan. kl. 8 e.m. på Svenska Hallen.
Runebergorden håller en whlst drive med dans lördagen den 10 feb. på I.O.O.F. Hall, Kamlopps och Hastings Sts. Mera härom framdeles.
Ett tyskt stridsflygplan stör-• tade sent på kvällen den 3 januari 1 närheten av Björkeby iärnvägsstatlon. Föraren har icke påträffats.
Västkustfiskarna ha hemställt till regeringen att denna måtte säkerställa lejd för vissa områden i Nordsjön.
Ängfartyget “G u n n y”
av
Västervik på 2,220 ton d. w
har grundstött
och sjunkit
utanför Ellös i BoHuslän. He la besättningen räddades.
Julpengar
av LENNART CARLFELDT
JAG MINNS LILL-JAKOB. En liten underlig gubbe i långrock och styv hatt, långstövlar och en oefterhärmlig gång. Säkert vägde han inte över femtio kilo med hela munderingen, men i denna lilla kropp fanns det energi för fem normala karlar och det var därför som han klarade livet för sig och gumman och de mån-
ga barnen i Skaftekullens iorp. .
Någon arbetare var han för hans livlighet lillät träget knog i timmerskog kolbotten. (Det var nätt
lilla
inte, inte eller och
Så fick han veta en dag att änkan Jan-Pers-Lisa skulle ha auktion någon dag i början på december och den auktionen måste utnyttjas. Så fick han reda på att nämndeman Isaksson skulle hålla auktionen och tvärt gav han sig av till nämndeman och klev på.
— Såå, sa nämndeman, är Jakob ute och springer.
— Ja, jag kommer för att höra om jag kan få ropa in en ko på auktionen hos Jan-Pers-Lisa, för den jag har mjölkar dåligt nu till jul. Det är ju tre måna-
jämnt att han kunde ge sig tid att bruka sina små åkerlappar, men det var ju det, att han arbetade fort när han väl kom i gång och åkrarna hans tar-
vade inte mycken var mest sandjord är lättbrukad.
På sjön trivdes
möda. Det och sådan
ders kredit.
— Mja, sa drog på det. auktionerna dålig affär.
— Ja, men
nämndeman och Korna bli dyra på nu, så det blir en
det kan ju ingen
han bäst,
för där var det omväxling och där var det spännande och där Kunde han få mat för flera dagar på en gång, om det ville sig väl. Mat som var färdig att lägga i grytan omgående. Kvick och vaken snodde han också omkring i skogen och fick åt sig en orre ejler en tjäder, då
hjälpa, sa Jakob, det kostar pengar att köpa mjölk också och så är det så långt att gå och hämta den. Det blir ingen jul om barnen inte få mjölk.
— Sant förstås, sa nämnde-
och då. lehanda terligt, avsalu.
Han gillrade också, aldjur och gillrade mässå de kunde bli till
Så var han känd som djurläkare och var det nödvändigt så sändes han efter även då det var någon människa sjuk, men det var mera sällan man gjorde sig besvär med sådant. Med djur var det ju en annan sak, för de kostade pengar och så stodo de inte under allmakten på samma sätt som en män-aiska. Men blev en människa sjuk så var det allmaktens sak att ordna detta. Den som skulle leva den levde och den som hade sin tid ute den skulle dö. Men var det så att allmakten
tövade hända des.
Och
med sitt så kunde det att Lill-Jakob eftersän-
Jakob han kom som ett
yrväder och bestämde var det onda satt och vad som skulle göras. Det blev besked på en gång och i ett sammanhang och så fick han en fläskbit och en kaka bröd och så sprang han igen.
Och så närmade det sig till jul ett år. I slutet av november fick han ett brev, att hans bror skulle komma och hälsa på. Denne bror var gårdssmed uppåt Östergötland och på sju år hade inte Jakob sett honom och nu skulle han komma i jul och se hur Jakob och hans familj hade det.
Medan Jakob kastade på sig kläderna en morgon dryftade han besöket med hustrun och menade att nu måste de ordna så att det blev fint och bra 1 stugan, för det måste bli så hedersamt som möjligt. Brodern hade det nog bra hemma hos
Så kom det fler och undrade och trevade på kossan och så bjöds det hundratjugufem.
— Nä, hundrafemtio annars har jag order att ta hem henne och jag kan inte göra annat än som befallts. Jag är ju bara en fattig torpare och har ingenting att säga till om.
— Ja, då tar jag henne, sa en
stor karl i marknadsrock så slogs det med handslag så fick Jakob sina pengar.
Nu kunde han gått hem
och och
och
varit glad, men Jakob var smålänning och hade fått en släng av affärslusta och så snodde han kring bland djuren och om en timme hade han köpt två kor för sjuttiofem kronor stycket och efter mycket prat och något ljugande sålde han båda två till en uppköpare för nittio kronor stycket och stod där med en dagsförtjänst av åttio kronor. Nu hade han alltså hundraåttio kronor i fickan och som det var långt lidit på för-middagen vågade han sig inte på vidare affärer och begav sig hemåt. Nu var han också lättfotad, för nu var han storkarl och nu kunde han bjuda sin bror på ett julkalas som skulle duga även åt en bortskämd östgöte. Jädrar vad han skulle köpa och duka upp.
Men han gick inte hem direkt
man, men det blir jag som får । utan tittade in tilF Pelle i Hultet ............................ som handlade med hästar.
ta risken. Skulle kon dö eller komma i olycka så kan inte Jakob betala den.
— Kan jag inte, sa Jakob och inorskade upp sig. Har jag inte en ko förut och kan inte den få gå i borgen för den jag ropar in? Båda två kan väl för hellskotte inte lägga sig och dö.
— Nä, dä kan väl vara sant och jag vill inte vara ogin, tyckte nämndeman och strök sig
— Va ska du ha om jäg får
låna en häst av veckan, sa han.
— Men vad ska undrade Pelle.
— Jo, bror min
dig över jul-
du med
kommer
och jag ville liksom kunna
den,
hem bju-
över skägget. Vi kunna va ut ett papper på att ta ut värdet för kon i ladugård och gottgöra det som finns.
— Ja, gärna det, sa
ju skrijag får Jakobs mig av
Jakob,
fast jag tycker att en överenskommelse mellan två ' heders-karlar kan gå bra utan papper. Jag har aldrig lurat mig fram i livet.
— Nä, inte om vi undantar jakt och fiske, sa nämndeman och log.
— Ja, det förstås, sa Jakob och rev sig i huvudet, men det är nu en annan sak det. Men så föder jag upp människor med det jag fångar och di bli väl till nytta när deras tid kommer.
— Ja, så äro vi väl hederskar-lar då och Jakob får ropa in
en ko. Blir så står jag nämndeman handen och
det något trassel väl rycken, tyckte och räckte Jakob så var saken klar.
da på julskjuts. Så jag vill ha en hygglig släde också.
— Mar du foder åt honom då?
— Hö har jag och en säck havre kan jag få med för kontant betalning, sa Jakob.
— Nå, då ska du få låna en häst som är likt dej, sa Pelle och flinade.
— Lik mej---------— ?
— Ja, en livlig en, men är snäll och en släde kan nog avstå.
— Ä dä kostar?
— Ja, en tia för hästen
han jag
och
sex kronor för havren. Betalar du kontant så får du ta hästen i dag.
På detta svarade inte Jakob utan tog lugnt upp sin plånbok och räknade upp pengarna med
en min som om en drickesslant
han och
gett Pelle samtidigt
jul. Nu skulle de visa bror Sven, gårdssmeden, att det gått framåt för torparna i Småland och att de hade det minst lika bra som torparna i Östergötland och kanske gårdssmederna också.
På detta for han till staden en dag och gjorde sina uppköp och det blev lite av varje det. Julgransprydnader och ljus fattades inte l^eller och mor Lisa stod som handfallen inför alla matpaket och undrade över hur hon skulle kunna laga till allt detta.
— Ja, Borstings-Anna kommer över och hjälper dig ett par dar, sa Jakob. Hon vet hur herrskap skall ha det och då blir det bra.
Så kom julaftons morgon då brodern skulle komma. Och nu var Jakob ute i ottan och ryktade och snyggade upp släde och seldon, för bror Sven skulle hämtas med häst. Och i god tid åkte han iväg, Lill-Jakob, och en halv timma före tåget var han på station och där satt han på sin kuskbock och såg ut som ->n vikarierande herregårdskusk. Nu hade han för en tid lagt av alla torparvanor och blivit herre med eget åk och all annan ljuvlighet och så var det jul i luften, en jul så ljuvlig att Jakob tyckte sig vara barn igen.
Så kom tåget och Jakob såg brodern stiga ur och se sig om och när han så kom i närheten av släden ropade Jakob.
— Men va, sa brodern, kommer du med skjuts!
— Ja, dä va klart, sa Jakob,
inte har du väl tänkt att vi gå hem. Var välkommen mitt enkla tjäll, men dig intet fattas. Sitt framme i
ska till
ska slä
den och ha det bra, jag måstt stå här bak för hästen är lite övlig, men du ska inte vara rädd. Ser du jag har bara denna krake i vinter och då måste jag ut och rasta honom då och lå. Men vi ska väl upp till star. ett tag och få lite varmt i oss och så ska jag in på banken eti tag och lite ska jag väl handla, fast jag var inne i förra veckan ^aaffade julmat.
— Jaså, sa brodern, helt pafi över mottagandet och broderns välstånd och så reste de in i stan och Jakob körde så snön rök från hästhovarna. Det var herrekarlsskjuts helt enkelt. Och i stan fingo de mat och kaffegök och Jakob slängde
pratförare blev Jakob och all lantasi som fanns i hans livliga själ mobiliserades och har någonsin en gårdssmed från Östergötland blivit tillplattad så blev denne.
— Si det är andra tider i Småland nu, sa Jakob. x\u sir vi inte åt den gamla kvällsgröten eller spickesillen, om den sortens föda än finns på sina håll. Nu äter vi dä som smakar, för en ska ju njuta av livet också och inte bara arbeta. Jag har ingen som väcker mig förrän jag själv vill och då gör jäg vad jag vill. Nu har vi bara en ko, men härom dagen sålde jag tre på samma marknad. Dä är ju dåligt med fodret, nu som förr och då en inte behöver mer än en, så är det- klokt att ställa ;å. Ta sylta å ät, för det är gårdens gris som går åt och grisar kan jag skaffa fler. Barnen får äta sedan, di är inte hungriga. En blir inte hungrig då en får bra mat jämt.
På detta sätt gick Jakob och skroderade i de tre dar brodern kunde stanna och när han reste fick han finskjuts på nytt. Det hade varit fest och upplevelse!
— Ja, när man tjänar andra så har man det inte så bra, sa Jakob, men det får gå det också. Men skulle du få det svårt någon gång så skriv, å är dä då möjligt så ska jag hjälpa dej. Vi är ju bröder.
Så reste brodern, styrkt i tanken på att han hade en förmögen bror bakom ryggen, om det skulle haka sig i livet. Jakob reste han också och återlämnade hästen och när han sedan gick över ängarna hemåt tog han fram portmonnän och räknade över. Nu hade han sju □ch åttiofem kvar och så var han skyldig nämndeman femtio kronor. Men mat hade han till tjugondagen, om det hushålla-
des. Men sitt livs stora jul han firat och i broderns var han en stor man. De tio kronorna fick han väl
hade ögon fem-kno-
ga ihop på något sätt. Det var ju tre månaders kredit.
. fram nya sedlar och betedde lät han se hur det lag till i । sjg som en häradsdomare. Han
plånboken. Det
var
huvud på
Jakob.
Så selades en vacker och munter häst för en blåmålad släde och framme i släden lades havresäcken och bakpå kusk" bocken placerades Jakob och nu
kom han hem vid bjällerklang
Nu sprang Jakob raka vägen Och som en herrekarl. Med gum-
till auktionsgården' och tittade man och ungarna som häpna på korna och bestämde sig för åskådare redde han så till ett en, som var både fet och vac- bås i ladugården åt hästen och ker. Sedan sprang han hem och1 så gjCk han in och fick lite mat. planerade vidare för sin julfir- Därpå gck han ut och satte för ning. Men han sa Ingenting till hästen igen och så bjällrade gumman, för nu skulle han han iväg till nämndeman och ordna på ett riktigt elegabelt' körde fram till stora trappan
dg och “stå efter” på något kronor jämt.
sätt och han var rädd att gumman skulle hysa betänkligheter. Så kom auktlonsdagen och då stod han högt uppe på en gödselhög vid ladugården för att kunna se och höras och som nummer två kom hans ko och nu bjöd han först hundra
och det var något så pampigt över det hela att en dräng kom springande för att ta emot.
— Ja, det var bra, sa Jakob, håll hästen medan jag går in o. ordnar lite affärer med nämndeman. Han är så yr, kraken, så han står inte själv.
hade tittat in på banken och växlat till sig sådana, för skulle det vara så skulle allt vara förnämligt.
— Ja, du förstår, sa han till brodern, när de omsider åkte hem, du förstår att jag bor kvar i mitt gamla torp. Kunde nog köpa en gård, men jag vill vara fri så jag kan göra affärer. Så hemma ha vi trångt som vanligt, men vad gör det bara en har lite mat och mår gott och Lisa har lärt sig matkonst må du tro. Nu steker och fräser hon och bullar upp dagligen och serverar på duk, för när en har så en kan så ska en ha trevligt. I morse sa hon att hon nästan glömt att vl skulle ha främmande, men då sa jag
Amerikanska flygare som äro internerade i Sverige ha ställt upp ett lag korgbollspelare, som tävla i Stockholm den 14 januari.
Iris-linjens ångare “Sirius’’ (3,100 ton d. w.) har grundstött på väg till Finland med last av kol. Besättningen räddades, medan fartyget gick till botten.
BUILD UP YOUR HEALTH!
HASTINGS
STEAM BATHS
764 East Hastings St. Phone HAsting» 0240
sätt det ville inte Jakob.
Nu kunde ju folk inte veta
På detta slängde han över.
att han får har det och ha det nog tänker jag.
väl ta det som vi det får du, för vi så att det duger,
ALWAYS OPEN.
Expert Masseurs in Attendance.
Admission:
8 a.m. to 11 p.m. — 30, 40 and 50 cents.
After 11 p.m.—60 and 75c. Up-to-date Tiled Private Baths.
— Ja, bara vi kan skaffa mat, hur detta hängde ihop, för Ja-
tömmarna och steg in.
Det var också en förbluffad I gårdssmed som sedan klev in
sa mor Lisa.
I kob hade ju ko och så brukade
— Ja, vi måste ju ha pengar han inte vara betrodd mer än också, sa Jakob.	_ [ upp till en tio kronor, så det
— Vad i all världen kommer j Lill-Jakobs stuga, där rena du åkande, sa nämndeman. Har mattor täckte golvet och sän-
Och så bar det av ut på sjön, som ännu var öppen och nu mobiliserades alla fångredskap som Jakob hade, för det skulle bli fisk både till husets behov och till avsalu.
Medan redskapen lågo i sjön och gjorde sitt, snodde gubben omkring i skogen med bössan och vittjade snaror och sköt det lilla han fick kom på. Men det var dåligt med turen dessa dagar. Det blev nog så pass av både fågel och fisk att det kunde räcka hemma för några dår, men det blev Inget över att få pengar på och pengar måste det till, för Jakob hade en vidlyftig plan för detta års julfirande.
1 ett par dar gick Jakob och funderade. All hans småländska
blev både undran ter och alla tego. ta Jakob få kon ytterligare roligt
och småfnlt-De skulle låså fick man när nämnde-
man fick höra vem som skulle
du köpt häst också?
— Nä, men jag har honom på prov, för det kan hända att jag behöver honom nu då jag kanske kommer att göra lite affärer.
garna hade vita täcken ovanpå sängkläderna och där fällbordet
var uppslaget och dukat mat i det oändliga. Där också en orörd literflaska brännvin och flera flaskor
med stod med med
Skandinavisk Dans
VARJE LÖRDAG KVÄLL MED BÖRJAN Kl. 9.00.
— Affärer----------?
ha den. Men roparen slog och I — ja, men det var inte det vi julgran.
nämndeman skrev och ingen skulle tala om. Jag hade
sade ett ord och Jakob växte tänkt att få lämna femtio på sin gödselhög och såg utjnor på kon, för jag har
som om han kunnat ropa in hela besättningen och betala kontant om det påfordrades. Och på kvällen ledde Kan hem sin ko, glad över att alla prisat hans affär och sagt att den fick han billigt.
Tre dar därefter var det marknad i orten och dit gick Jakob med sin ko och på förstubron stod gumman hans och begrep inte ett dugg.
Innan Jakob hunnit kreaturs-
täckt att jag kan vara av den summan och jag vill
bara kro-upp-med inte
öl och bakom bordet stod en
fintlighet sattes på prov och vallen kommo köpare och frå-diverse utvägar uttänktes. Ett
tag tänkte han sälja kon, men det bar emot, för en ko ville han visa. Fyra får hade han- och ett kunde ju offras, men vart kom han med den summan och för övrigt kunde han behöva slakta fåret till omväxling på
gade på priset och Jakob högg till med hundrafemtio kronor jämnt.
— Det är en herregårdsko, sa han och patron säljer den inte
vara skyldig mer än vad jag är tvungen till.
— Jaså, ja det må jag säga. Men vänta så får jag skriva kvitto.
— Nä, jag är inte småaktig, sa Jakob, det som skett mellan hedersmän har skett.
Och så for han. Hästen travade fint över gården och Jakob satt och höll sina tömmar styva. Det var liv i skackeln och vacker bjällerlåt. Det var också en glad och självmedveten Jakob som satt på kuskbocken och självmedvetandet kom av
de hundrafjorton kronor han hade i fickan.
— Ja, är dä nu någe som passar så ät, sa Jakob. Dä är ju inget särskilt å bjuda långvä-gabor på, men dä får duga.
Och så åts det och så dracks det och ju längre tiden led ju
SVENSKA HALLEN 1320 E. Ha*tangs Stree»
Helge Andersons Orkester
Cynna tidningens annonsörer!
billigare. Vi ha sålt fem förut । naue i uenan.
i dag på hitvägen. Den här ra-I Hemkommen lät han upp sin sen är sällsynt och hon mjölkar' mun och redogjorde för sina bordet. Nej, han måste hitta på för tre bondkor och bara gräd-, affärer, skröt och lade ut tex-1 något bättre.	1 den.	1 ten och lovade en god och glad |
HOTEL WEST
FRED MARCHESE, Proprietor 444 Carrall Street
Moderate Rates — Centrally Located