No. 17 Nya Svenska Presser Vancouver. B.C. Torsdagen den 20 juli 1944 Vol. VIII Sverige sökte in i det sista hjälpa Finlandurkriget ISLAND PLACERAR ORDER HOS SVENSKA VARV. Islands minister i Stockholm Vilhjalmur Finsen har i en intervju för Dagens Nyheter omtalat att Island placerat order på sammanlagt tio miljoner kronor hos svenska skeppsvarv. 45 fiskebåtar skola byggas, för vilka exportlicens redan beviljats. L. M. Ericksson skall leverera telefoner till ett värde av en miljon kronor. KUNG LEOPOLD FÖRD TILL TYSKLAND Bortförandet av kung Leopold till Tyskland har gjort ett djupt intryck i Sverige. “Nu nar det blivit uppenbart,’’skriver Svenska Morgonbladet, “hur ogrundad den kritik var som till och med från neutralt håll framfördes mot kung Haa-kon och drottning Wilhelmina då de lämnade sina länder.’ DANS KRING MAJSTÅNGEN Vädret på midsommaraftons morgon var kallt och molnigt. Detta hindrade dock ej att stockholmarna som vanligt i stora massor övergåvo huvudstaden. Elva extratåg lämnade Stockholm igår, och idag på midsommaraftonen gå nio. Icke heller den sedvanliga invasionen från landsorten visar några tecken till att avmattas. Fjorton majstänger smycka Mä-lardrottningen på sommarens stora festdag, och folk som stannat kvar och besökare utifrån samlas i kväll till lek och dans kring de lövade stängerna. • AGA FYLLER FYRTIO ÅR. Svenska Aktiebolaget Gasac-cumulator firade den 1 dennes sitt fyrtioårsjubileum. Ej mindre än 177 medaljer utdelades av Patriotiska Sällskapet. Stort nytt sportinstitut. Riksidrottsförbundets sportsinstitut Bosön, på Lidingö, nära Stockholm, invigdes den 2 juli av prins Gustaf Adolf. Öppnandet efterföljdes av tävlingar i allmän idrott och simning. Det magnifika institutet, som dels skall tjänstgöra som' träningsläger och dels som utbildningsplats för sport- och gymnastiklärare, betecknas allmänt som ett paradis för idrotts-fnän. 'ORTON SVENSKA SOLDATER DÖDADE Fjorton soldater dödades och tio sårades vid en explosion den 3 juli i ett minfält nära Haparanda, där övningar i des-armering av landminor pågingo. De flesta av de omkomna voro från Småland och Östergötland och i åldern 22 - 23 år. Explosionskatastrofen vid Haparanda är en av de svåraste olyckor som drabbat svenska krigsmakten under beredskapen sedan hösten 1939. De i fråga om antalet dödsoffer största äro kantringsolyc-kan på sjön Armasjärvi i oktober 1940, då under färjning av en ingenjörstrupp 44 soldater omkommo jämte 2 civila, samt jagarexplosionen på Hårsfjärden i september 1941, vilken krävde 33 offer Kung Gustaf firade sin åttiosexårsdag med en fisketur i Tullgarns vassvikar. Endast den kungliga familjen besökte sommarresidenset på födelsedagen. Tio amerikanska flygare begrovos med militära hedersbetygelser i Malmö den 3 dennes. Bland de närvarande befunno sig högre svenska of ficerare samt den amerikanske flygattachen överste Curtiss. Ett svenskt hederskompani paraderade då kistorna, som voro svepta i Stjärnbaneret, fördes till kyrkogården. Norrmän och danskar utbilda poliser i Sverige. I sjutton läger utbildar man för närvarande norska poliser och de danska myndighetera i Sverige ha satt upp två läger. Många flyktingsäktenskap i Sverige. Ett stort antal äktenskap har ingåtts mellan svenskar och flyktingar under kriget, de flesta mellan svenskar och norrmän. Under de senaste två åren har antalet svensk-norska äktenskap uppgått till 700. Svenska tankfartyget “Sigrid Reuter’’, har sänkts vid ett bombanfall mot Hamburgs hamn. Åtta man av besättningen saknas. Två miljarder till försvaret. Riksdagen beviljade den 22 juni anslag till försvaret under löpande och kommande budgetår. uppgående till sammanlagt 2 miljarder kronor. Av dessa medel skola 67 miljoner gå till nya ammunitionsinköp. Vidare fattades beslut om ytterligare anslag på 200 miljoner kronor till internationell å-mpbyggnadshjälp efter kriget. Två framstående finska arbetarledare ha anlänt till | Stockholm för överläggningar, nämligen ordföranden i Landsorganisationen Eero Vuori och : det socialdemokratiska huvudorganet Suomen Sosialidemo-kraattis chefredaktör, Eino Kil-pi. De kommo att under samtal med svenska kolleger framlägga sina synpunkter på den senaste händelseutvecklingen i Finland. HlygSt fär förstärkning. Två nya flygstyrkor upprättas från och med den första juli. Vid Mickedala nära Halmstad förlägges den nya Hallands flygflottilj, sammansatt av medeltunga bombplan av den nya svenska modellen B18. Kustförsvaret i Blekinge för-stärkes med en torpedflygflottilj förlagd till KaDinge nära Ronneby. En ny u-båt, U6, so mbyggts nå Kockums varv i Malmö, fullbordade den 26 juni sina provturer och insättes därmed i flottan. Riksdagen har godkänt ett anslag på ^00 miljoner kronor till en ny fabrik för framställning a v syntetiskt gummi. SVERIGENYTT I KORTHET Högertrafiken synes enligt sista Galluputredningen i Sverige icke vara särskilt populär. 52 procent av de tillfrågade ha förklarat sig vara emot införandet av högertrafik, medan 25 procent rösta för förslaget. Resten av de tillfrågade ha va-rit ovissa om svaret. Omkring trettio finländare anlände den 13 juni till Sveri-i ge som flyktingar. En del avi dem voro soldater pa hemper-misson. ‘Presskommentarer från U.S.A.* heter en ny veckotidskrift, för vilken redaktör Axel Eriksson fått utgivningsrätt. Konungen invigde den 19 juni en ny tennisbana i Söder- [ tälje. Under publikens stora jubel spelade han med sin vanliga vigör en matsch. Prins Wilhelm har erhållit Litteris et Artibus. Jussi Björling har utnämts till hovsångare. Ett nytt hem för norska barn har nu fullbordats och kommer snart att öppnas i Modumbad i Viker-sund. Hemmet, som kan ta e- Town Square in Ronneby, o Idest town in the Province of Blekinge, Sweden, name i in historic documents as far back as 1231 A. D. Inforeground is seen Per Hasselbergs statue, “Rapture”. This is a peaceful and idyl-lic scene, but only a few miles away lies Karlskrona, Sweden’s most importan t naval station. mot femtio barn, har uppförts med medel donerade av sven-sa industriföretag. Statsbanorna göra nyförvärv Den 1 juli införlivades Kristianstad järnväg och sträckan • Sölvesborg - Olofström - Ålm-hult, inalles uppgående- till 337 kilometer, med statsbanornas-nät. Detta innebär att hädanefter äger svenska staten näs- tan alla järnvägslinjer i södra i Sundsvall. De hade gömt sig Sverige. Hur många är sveaskamerikanarna? Det beräknas att år 1930 ungefär nio miljoner mänskor talade svenska som sitt modersmål. Samma år ansåg sig ytterligare omkring två miljoner vara av svensk härkomst. Detta innebär att från en tredjedel till nära hälften av svenskarna för fjorton år sedan bodde utanför Sveriges gränser. Större delen av dem som flyttat ut men anse Sverige om sitt ursprungsland och fortfarande tala svenska återfinnas på den amerikanska kontinenten. Ett närmare studium av denna fråga ges av professor Helge Nelson i hans nya ståtliga verk “The Swedes and the Swedish Settlements in North America”. Immigrationen. I sitt verk återger professor Helge Nelson följande tabell av immigrationen från Sverige: Den svenska bosättningen i Nbrdamerika. (Varje prick motsvarar 100 svenskar. Svart område betecknar större sammanhängande stads- eller landsortsbebyggelsé med minst fyra svenskar per 1,000 acres.) Kartan förekommer i Helge Nelsons “The Swedes and the Swedish Settlements in North America". J Ume älv har svämmat över och timret i älven har ryckt bort en av broarna vid Lycksele. En andra bro hotas av timmerbrötarna. Sedan midsommar 1941 ha 70 svenskar dödats som frivilliga i det finsk-ryska kriget. Fjorton sjömän av skilda nationaliteter flydde nyligen i land från en tysk lastångare i lasten ombord. Medeltal per år: År U. S. Canada 1381—1870 8,873 1911—1880 10,117 ■ 189—1890 32,429 5 1891—1900 20,052 48 1901—1910 21,925 315 1911—1920 8,124 297 192.1—1930 9,693 1,186 1931—1940 688 35 Söm reslutat av immigrationen växer den svenskamerikanska befolkningen stadigt från mycket låga siffror före 1860 till miljonsiffra i vår tid. Under de sista årtiondena har Sverige som synes uppvisat en ständigt minskande utflyttningsiffra. mycket beroende på den immigrationspolitik' som Förenta Staterna införde 1924. Trettiotalet bjuder till och med på överraskningen att fler svenskar flytta tillbaka till Sverige än uUtill Amerika! Stockholm den 30 juni.— Riks-, dagens sammanträdde igår till hemligt möte. Den seuaste händelseutvecklingen i Finland anses ha stått i förgrunden och det uppges i tidningarna att statsministern och utrikesministern understrukit att svenska regeringen in i det sista fortsatt sina försök inom möjlighetens gränser att hjälpa Finland ut ur kriget. Nyheter från Finland fortsätta att fylla tidningarnas förstasidor. Svenska folket ser med stor oro på det nya läget. Tidningarna säga i sina ledare att Finlands re gering och president tydligen handlat utan finska riksdagens samtycke. Små grupper av finska flyktingar anlända dagligen till städerna på den svenska norr-landkusten. Helsingforsborna visade ingen entusiasm när Hitlers hjälptrupper marscherade genom den finska huvudstadens gator, berättar i en ocensurerad artikel i Dagens Nyheter Agne ■Hamrin, som nyss återvänt från en veckas besök i Finland. Tysta och allvarliga betrakta- Skall man bosätta sig i Sverige på gamla dar? Av Albin Widen Under en amerikaresa fört kriget fick jag sällskap me; en gammal svensk amerikansl ingenjör. Han var gift med ei amerikanska men barnlös. Under årens lopp hade han allt mera börjat tänka på, att näi han drog sig tillbaks från tjänsten skulle han återvända till Sverige. Han hade pension och pengar dessutom -— tänk så underbart det skulle bli att åter få bo i det gamla landet efter femtio år i Amerika! Han sålde sitt hus och packade sina koffertar och återvände. I Sverige hade han inga närmare släktingar, så när han kom till Göteborg med sin fru tog han in på ett hotell tills vidare. Hans gamla studentkamrater, som han inte sett sedan han slutade skolan, skulle fira femtioårsminnet av sin studentexamen, och han deltog i högtidligheten , det var en verklig upplevelse att träffa vänner från uppväxtåren men efter en kväll tillsammans med dessa hedersgubbar, som han ju mindes men knappast kände igen, var det åter uppbrott och han visste fortfara-de inte, vart han skulle ta vägen eller hur han skulle ordna för sig. Han flyttade mer’ sin fru till ett pensionat i Uddevalla. Inget ont om Uddevalla men inte heller där fick han den hemkänsla han hade drömt om. Han gillade Sverige högt och rent, men han förstod att han numera var en främling i det gamla landet, han packade sina koffertar igen, for till Göteborg och fick biljett för sig och frun med nästa ameri-kabåt, återvände till den stad varifrån han kommit, satte bo på nytt, träffade sina gamla vänner och kände sig äntligen hemma. Hans fall är inte enastående. det är nog flera än han, som inte funnit sig tillrätta i Sverige, just därför att de inte riktigt vetat, hur de skulle ordna det för sig. Fallet är rörande men kan knapnast kal-tragiskt. När det gäller fnlk i ekonomiskt oberoende ställning, kan man ju bara råda dem att bosätta sig där, var de trivs bäst. Annorlunda är det då gamla svenskamerikaner längta hem till barndomsbyg-den och veta, att de skulle trivas bättre där på gamla dar än någon annan stans —men de kunna inte skiljas från barnen, som vuxit upp här och nu de de förbimarschen och de tycktes acceptera det nya läget utan någon glädje. Finlandssvenskar och socialdemokrater mot beslutet. Hur kommer det finska folket att reagera när det blir uppenbart att de oåterkalleligen oundits samman med Hitlers Tyskland? “Den frågan är,” säger Hamrin, “ännu obesvarad. Det är emellertid känt att två politiska partier i Finland givit sin protest tillkänna. Svenska Folkpartiet har fastslagit att det ej kan stödja regeringens politik och att dess representanter i kabinettet, Ramsay och Ehrnrooth, icke längre åtnjuter dess förtroende. Socialdemokratiska partirådet och fackföreningarnas centralorganisation ha avlämnat en liknande förklaring. Sex av de sexton regeringsledamöterna protesterade mot beslutet om det nya avtalet med Tyskland, nämligen fem socialdemokrater (alla finnar), med Väinö Tanner i spetsen, samt liberale ledamoten Kaupi som är undervisningsminister.” äro amerikaner. Och en särskild kategori representeras av sådana, som slitit och släpat här i sina bästa år men inte samlat i ladorna och inte ens kunna få ihop pengar till hemresan, även om de ha släktingar, som de kunde få bo hos eller få hjälp från, om de komma hem. Jag får ofta förfrågningar av personer, som fundera på att tillbringa ålderdomen i Sverige. En gammall hedersman kommer upp på kontoret. — Jag har tjugufem dollars i månaden i pension, säger han. Det är inte mycket att leva på här, men i Sverige skulle det bli hundra kronor i månaden. Jag kunde få bo billigt hos syster min, som har en farm i Småland, tycker du jag ska resa hem? — Jag har lite arbete nu, säger en annan, men det tar ju slut med kriget och allt vad jag har i pengar är tusen dollars. Tror du inte jag kunde dra mig fram längre på de pengarna i Sverige. Kan jag få ålderdomspension i Sverige om jag blir alldeles medellös?—Jag får ett brev från en fru, som berättar att hennes man är hätsk på allt som ar svenskt. Hian har legat sjuk i värk i åratal, säger hon, och han tycker, att Sverige borde hjälpa honom hem och ta hand om honom, nu när han inte längre kan arbeta. Svenskarna samlar millioner till alla möjliga flyktingar, men ta hand om en svenskamerikan, som är sjuk och fattig—det gör de inte, heter det i brevet. Svenska staten som sådan kan ju inte ha' någon skyldighet mot personer som avsagt sig sitt svenska medborgarskap, men det är ju här inte fråga om den juridiska sidan av saken utan om den humanitära—för resten är det ju många i den här kategorien, som återvände till Sverige och borgarskap. Jag vill emellertid i det här sammanhaget gärna understryka, att i den stora allmänna välgörenhet, som Sverige utövat till höger och vänster de sista åren, har utlandssvenskarna inte blivit alldeles bortglömda. Under kristiden på 30-talet var det en del i utlandet bosatta personer som återvände till Sveiae och då efter många års frånvaro hade svårt att finna utkomst och arbete, och det gav anledning till, att en särskild or- (Fortsättning på sidan 3.)