Torsdagen den 30 mars 1944 Sidan 4 THE S^VEDISH PRESS - U the Ilfe blood of war production. The B. C. Electric Is backing up Canada’s war ettort with •verythlng It has. • 2-44 ALF LINDAHL Barberare 334 Main Street HY-GRADE P. J. Lipp 305 Can-all BRÅCKBAND Egen tillverkning. Långt överlägsna andra fabrikat. A. LUNDBERG, LTD. 938 W. Pender St.. Vancouver. ED BROWN, FLORIST 152 W. Hastings St.— PA 1442 3369 Cambie St. — FAir. 5110 Wreaths, Sprays, Corsages, Wedding Bouquets, and Cut Flowers. WE TELEGRAPH FLOWERS —Kommer ni återigen för sent, Persson. . . —Ja, ursäkta chefen, men jag försov mig. —Försov, .å Försov. . . Sover ni hemma också Axel Sundsten, S.M. PHYSIOTHERAPIST Stockholm Certificate Treatments Arranged by Appointnient 526 Vancouver Block 736 Granville Street VANCOUVER, B. C. PHONE: MArine 3837 Red Star Ailla slags apoteksvaror. Pron pt leverans av postbeställningar. 2 Cordova Street West. Tel: PAcific 4934. Gubben Kommer. En stund efter sen Gunvor slagit sig ner vid frukostbordet, kom Marianne in i salen. Hon hasade fram över golvet och föll formligen ner på sin stol. Hon såg förstörd och förtvivlad ut. Gunvor måste fråga hur det stod till med henne. —Å, sa Marianne, bara det gamla vanliga. Det är den vita maran—den ljusa ångesten . . .Känner du till den? Gunvor skakade förskräckt på huvudet. —Den kommer om våren i-bland, fortsatte Marianne. Näi man vaknar tidigt om rnornarna—tre, fyra, så där—och det redan börjat ljusna. Det äi något i ljuset som förlamar. Jag blir alldeles utom mig. Det flimrar för ögonen och jag känner mig absolut tom. Och så känner jag det så här. nu står jag bara ut två sekunder till. . bara en. . nu brister allting, nu går det sönder... nu! Det är som kramp i själen. Har du aldrig varit med om det? —O, nej då. . . —Det kan du vara glad åt. Jag har haft en förfärlig natt. Så är det något i görningen också, jag känner det. Det är inte bara den vanliga ångesten, den är jag gammal bekant med, utan något annat, jag vet inte vad. —Säg inte så, det är säkert bara som du inbillar dig. —Prat, det känner jag väl bäst själv. Jag tror inte på Gud och inte på några ockulta krafter eller någonting. Men när man har så här eländigt ömtåliga nerver, så reagerar man för saker som går andra spårlöst förbi. Om jag bara hade någon som trodde på mig, fortsatte hon, någon som höll av mig. Jag betyder ingenting för någon människa—och ingen något för mig. Så har det varit länge, länge— jag tror ända vägen och nosade 1 dikeskanterna. —Så vackert det är med alla fåglarna som kvittrar, sa Gunvor. Jag tror aldrig jag hört så mycket fåglar som här. —Hör du telefontrådarna då— så det sjunger i dem? —Ja. Det är också vackert, lite vemodigt kanske. —Nej du, det är inte vackert. Det är alla små onda människors elaka tankar som väser i dem. Jag har alltid avskytt telefon. Jag är faktiskt rädd för den, får jämt an chock när det ringer. Det är bara dåliga nyheter som kommer. . Gunvor svarade inte. Hon undrade om Marianne verkligen såg allting så svart som det föreföll, eller om hon inte gjorde sig till ibland. Hon kände sig strax skuldmedveten och ångerfull när hon tänkt så. De gick den vanliga vägen runt gamla ladan uch förval-targården och ner om Gråt-snåret. —Det var här hon hoppade i. sa Marianne plötsligt. Tänk den djävla gubben så mycket han har på sitt samvete. —Men Anne, varför ska du alltid tänka bara på sådana saker? —Därför att det bara finns sådana saker. . . Gunvor drog djupt efter andan, när hon kom ut på gårdsplanen igen. Det var en löjlig ide av henne att gå in till Blomgrens. Hon hade tänkt sig det helt annorlunda. Att Frithiof och Ingeborg skulle varit hemma, att hon skulle hälsat på dem, pratat och varit glad och vänlig. Hon ville så gärna vara glad och vänlig, hon hade ett formligt behov efter det. Men det här var bara dumt av henne. Forts Till Sverige... . Vill Ni sälja Ert hus? FÖR SNABB AFFÄR VÄND EDER DÄ TILL E. A. ALM 638 W. Pender St.—PAc. 5431 FASTIGHET I VANCOUVER TILL SALU Fastighet på 7th Avenue West, inrymmande sju rum, källare m. m. Stor tomt. Pris 1500 dollar kontant. Upplysningar på Svenska Pressens kontor. HASTINGS TAXI MArine Majn och Hastings Q O 4 A Carl Olson Innehavare. sen pappa dog. Alla karlar jag slängt bort mig åt, inte en enda har älskat mig, nej, inte Erik heller, han inbillade sig ju att vi var rika. Min kropp ville de ha allesammans, och det finns nog åtskilliga som vill fortfarande, men annars... Och jag som trodde på något man kallar kärleken en gång. Är det inte storartat komiskt. Jag har aldrig sett någon annan kärlek än den svartaste egoism. —Och ändå finns den. sa Gunvor trovisst, den riktiga. . Marianne tycktes inte höra henne. —Vill du inte ta en promenad? frågade Gunvor. —Nej, sa Marianne. Du behöver inte anstränga dig. Det är förfärligt hyggligt av dig, men jag vet, du är utled på mig, att du bara vill slänga undan mig. Jag betyder inte ett dugg för dig i alla fall. —Anne, du får inte säga så, jag blir faktiskt ond på dig. . Gunvor lät så upprörd hon kunde, men innerst var hon medveten om hur rätt Marianne hade. Kom nu så går vi ut och tittar på solen, sa hon. —Solen. .., upprepade Marianne, men hon följde i alla fall med. Hon verkade nästan aptisk. —Du ska se att vi får vackert i påsk, fortsatte Gunvor. Hon knackade på barometern i tamburen. Nej, titta, barometern faller i stället. Så tråkigt . . . Det var vårljumt i luften och friskt på samma gång. De gick nedåt allen. Vinden blåste rått emot dem i ojämna kast. Det var sydlig vind. Marianne hade tagit med Nero. Han sprang ovigt fram och tillbaka över EN BYGGNADSTOMT nära vattnet, helst i Vancouver, önskas köpa. Svar till 160 West 2nd Ave., Vancouver, W M. BRAIDWOOD D. C., Ph. C. Doctor of Ghiropractic. Nerve Specialist. 510 W. Hastings. - MArine 0013 Skandinavisk Dans VARJE LÖRDAG KVÄLL MED BÖRJAN KL 9.00. SVENSKA HALLEN 1320 E. Hashngs Street Helge Andersons Orkester Forts, fr. sid. 1 man 5 gram “matfett”, d.v.s. en smörkula något större än en ärta. Äggkorten berättiga till 2—3 ägg i månaden, men ofta 1 stod ej ägg att uppbringa. Man förespådde, då jag anlände till Stockholm, att jag under mina resor i Sverige kanske skulle komma till landsändar där “ransoneringen inte skulle ha slagit an”, som det skämtsamt sades. Jag får ärligt erkänna att jag trots åtskilligt sökande aldrig lyckades finna någon plats där restaurangerna serverade mat u-tan att avkräva kuponger. Jag vill därmed inte ha sagt att det absolut inte fuskas—är man välkänd på ett matställe kan man kanske få ett mål mat utan kupong, men i längden går det inte. En stadsfamilj, som har försänkningar på landsbygden, kan kanske en och annan gång komma över litet smör, kött och fläsk, men lätt är det inte, ty kontrollen är noggrann och svenskarna äro ännu ett mycket laglydigt folk. Kupongsmugglare ha varit i farten, det vet vi, och vissa eftersökta varor, såsom kaffe, kan man komma över på “svarta börsen”, om man är! villig betala bra (50—60 kr. ■ för ett kilo kaffe). Vad livsmedelskontrollen inte lyckats få bukt med är ägghandeln—äggen lyste mest med sin frånvaro i den öppna marknaden. Många som jag-talade med i olika landsdelar var av den åsikten att det mest var en prisfråga—om maximi-priset höjdes, så skulle äggen börja rulla igen. Nu, sades det, äta bönderna själva upp sina ägg—detta enär det är ont om annat sovel, som sill, kött och fläsk—eller förse sina vänner och anhöriga i städerna. Hurudan är då livsmedels-I situationen—få svenskarna nog I att äta? Generellt måste man nog svara ja. Förhållandena variera i olika landsändar, men ' mitt allmänna intryck efter allt kringkuskandet var att । livsmedelssituationen var något bättre än jag hade väntat I mig. Det beror kanske mest därpå att livsmedelsförsörjningen avsevärt förbättrats sedan 1942. överallt där jag res-' te var man enig om att mat-' förhållandena under sensorn-' maren och hösten 1943 vor o-jämförligt mycket bättre än ett år tidigare, då det helt enkelt inte var möjligt många gånger att uppdriva kött och fisk, hur länge och tålamo-dlgt man än stod i kö. Då ställdes den svenska husmoderns kända uppfinningsförmåga, när det gäller mat, på svåra prov. Likaså var folk överallt av den åsikten att livsmedels-läget aldrig under detta krig varit så allvarligt som under förra världskriget — kålrötternas, ekollonens och gulascheri-ets oförglömliga tid. Läxan från 1917 och 1918 har svenska folket inte glömt, och myndigheterna ha denna gång med långt fastare hand och med större framsynthet och praktisk blick tagit itu med problemet. Att det gått så bra är nog också i mycket hög grad den duktiga svenska husmoderns förtjänst. Det finne inte gränser för vad hon kan trolla fram på bordet, när det lider mot slutet av en ransonerings-period och kupongerna för kött och smör och annat äro slut. längst ned på kistbotten eller långt inne i köksskåpet liar hon ofta några ransonerade godsaker liggande, färliga att dukas fram när en långväga gäst helt oväntat dyker upp. Jag gästade många hem under Sverigebesöket, men aldrig behövde jag där dricka “surr’’ (surrogatkaffe). Frun i huset trollade osvikligt fram några riktiga bönor — från släktingar i Svenskamerika eller hopsparda av de små ransoner man 'fått in tack vare lejdbåtarna. Så rörd blev man ständigt över denna underbara svenska gästfrihet, att man ofta tvekade att anta en inbjudan till ett hem. Man visste på förhand att husmodern ansträngt sig till det yttersta för att duka fram det bästa huset förmådde — även om detta innebar att familjen sedan i veckor fick söka dra sig fram med surrogat eller låna av grannar. Sådan är än i dag | den s v e as k a husmodern. Svensk gästfrihet och hjärte-■ godhet står otvivelaktigt, sär-. skilt när det gäller mat och J dryck och festlig samvaro, i särklass i världen. Jag som kom som en verkligt långväga gäst — och som en representant för vår svenska stam härute — blev formligen översvämmad m e d inbjudningar till luncher och middagar. Efter några veckor av dylikt festande — då det ibland för att hinna med allt blev dubbla luncher, dubbla middagar och dubbla “vickningar” — var det helt enkelt nödvändigt att ge s.g ut och resa, så att man kunde återgå till de enklare matställenas mer spartanska kost. För att ge läsaren ett begrepp om mat och priser på vanliga folkrestaura.nger i Sverige återges här några typiska matsedlar ( kk betyder köttkuponger, sk smörkupong, vk vetekupoug etc.) SUNDSVALL (självservering, förstklassig, ultramodern lokal vid torget): Tätmjölk ...................25 Buljong ................. 25 Kokt vitling med smörsås. 1.10 Stångkorv, spenat rödbetor .70 Dillstuvad kalv m. gurka (8kk) . .1.40 Råkosttallrik .....,.......70 Fruktmos .......<..........45 Lunch (a la carte): Spenatsoppa ...............50 Halstrad sik med spenat .1.30 Stekt rödtunga med citron. 1.30 Biffstek med lök (8kk)...1.25 Specify “Kingfisher” Neta, l inet, Twine» Lid, fishing NEEDS I.-83 MANUFACTURERS AND DISTRIBUTÖRS Purse Seines. We carry a complete stock of the highest quality British and American manufactured Colton Netting for Seines. For Salmon and Pilchard Seines we stock netting, white or tarred. Netting carried in stock baies of 250 ib», or 200 fathoms, according to the size of twiue. Established 50 Years VANCOUVERPRINCE RUPERT modern lokal, inga dricks.): Gröt och mjölk (2 vk- .45 Smör, ost, sill (2 sk, 2vk) ..90 Biff a la Russe (6kk) 1.35 Grönsaksgryta på får (3kk) ..........-...... I-50 Lammstek med grönsaker (5kk) ................... 175 Kanin med sallad ... 1.75 Lingon och mjölk ........35 Köttbullar med fläsk och bruna bönor ............ 1.20 Ugnstekt fläskkorv med po- tatispure (8 kk ........ 1.70 Blomkålssoppa ............ 50 Syltpannkaka (1 vk) . . 1.50 Rabarberkräm ..............50 Till sist, som “efterrätt”, ett litet intermezzo från ett restaurangbesök i en idyllisk stad i mellersta Sverige. Jag hade där besett en välkänd storfirmas varulager och kontor och blev på kvällen ' av firmans chefer bjuden på middag på stadens finaste hotell. De blev mycket gott, både vått och torrt, innan den lilla men gla- da sällskapet bröt upp. Just då vi trädde ut på gatan steg en civilklädd man fram, slog upp rocken och pekade på en blank bricka- på västen. Han var detektiv och vi måste bums i väg till polisstationen. VI undrade om vi i restaurangen uppträtt på något vis störande, men han försäkrade att så ej varit fallet. På polisstationen blev ett par av cheferna införda i ett annat rum, kroppsvisiterade och grundligt förhörda. Efter lång väntan kommo de ut och polisen beklagade djupt — i synnerhet inför mig som var statens gäst — att ett misstag blivit begånget. En man i närheten av vårt bord på restaura.ngen hade ringt polisen och uppgivit att han hört oss tala om kuponger — vi voro förmodligen därför kupongsmugglare, troligen tillhörande den liga polisen länge hade varit på jakt efter. Tablå! Vägledaren Utgiven av Dr. Peter Fahrney & Sons Co.» i den Bättre Hälsans Intresse Människokroppen är en levande “stad” DEN friska människokroppen, betraktad såsom ett helt, är ett bra exempel pä ett harmoniskt samhällsliv, vari alla olika delar arbeta tillsammans för sitt gemensamma bästa. Varje del av kroppen har ett eller flera uppdrag att utföra, och i flesta fall äro de uppdrag som utföras ej av något särskilt värde för den del som utför dem, men de äro av betydelse för kroppen såsom ett helt. Man kan föreställa sig kroppen såsom en väldig stad, i.vilken miljontals celler och hundratals vävnader leva tillsammans delar av en stad. Kraftcentralen som håller denna ström i rörelse är. hjärtat, och detta fortsätter att pumpa varje sekund av dagen och natten, vid alla tillfällen motsvarande de särskilda behoven av kroppen såsom ett helt. Sålunda går det fortare, när vi arbeta hårt eller ha livlig kroppsrörelse, emedan vissa delar av kroppen inom 8 å trånga områden, var och en av dem levande sitt eget liv och utförande sitt eget arbete. Alla förrättningar i denna stad av celler dirigeras och kon-trolleras från centern för allas gemensamma bästa. En väl-funktionerande kropp •trälar av god hälsa behöva mera näring vid dessa tillfällen; och det klappar mera sakta då vi sova och då det sålunda åtnjuter någon vila, emedan en sovande kropp är i behov av jämförelsevis liten näring. Allteftersom blodet genomkorsar de olika delarna av kroppen, upptager det materialer här och där, som äro gagneliga för andra kroppsvävna-der — sådana som Stekt unghöns med ärter och sallad (1 sk) .... 2.60 STOCKHOLM (Norma- res- i taurang): Filmjölk ..................45 Salladstallrik m. rökt kol ja. 1.50 Inkokt ål med skarpsås....2.25 Laxmajonnäs med gurka. 3.25 j Stekt torsk remouladesås.1.40 Ägglåda m. stuvade grönsaker och skinka (1 äk,.1.35 Blodpudding med lingon.. .85 Kokt falukorv med potatissallad (5kk) .......... 1.15 Hackad biff med svampsås ........................ 1.20 Flä«kfilet m. gräddsås, ärter (8kk) ................ i.85 ' Brvnt hönsm. grönsallad. 2.50 Melon ............ i>00: Nyponkräm ........_....60 Glass ..................... 65 MALMÖ (Solidar, en avkoop. föreningens restauranger, hög- Invånarne i en stor föda, och födan måste vara av rätta slaget. Talrika fabriker hållas i verksamhet för att förfärdiga födoämnen, som äro rena och hälso-samma. Människokroppen har en-,.elt centraliserat dietkök, vari fodoamnen sådana som bröd, kött och potatis upplösas i små fragment, vilka kunna tjäna som näring för hela kroppen. Denna upplösning, eller matsmältning, förekommer i magen och tarmarna och verkställes genom en förenad verksamhet av faiiL-*"ia 1 ma»en °ch tarmarna med tillhjälp av gallan. vaHnf"JOr?tad maile a«a vart foda kan magasineras och varifrån den kan utsändas till minut-handlarna och slutligen till konsu-“■enterna efter behov. Även män-niskokroppen har elt cenlralt k. hu= —levern — till vilket födo-hlnitV^^r118 ga frin »armarna med blodströmmen. Leveren utväljer de' gagnehga materialerna och lägger undan dem för framtida bruk Oduit h«a eHer giftiga materialer förstöras i g a ^V^ utstöta^ medför ...pde,-J'om lamnar ‘evern Ä d av h^susam föda St nanng av alla ^“PPcns stad måste ha hormoner från endocrine-körtlarna och syre från lungorna — och det upptager även ett urval av avfallsprodukter, som. det gäller att befria från. En av dessa avfallsprodukter är en gas, carbon dioxide, och denna avlastas i lungorna och utsläppes då vi andas. Andra vattenlösliga avfallsprodukter uppträda i svetten eller i urinen, och några av dem utstötas etMortsk?»'^esUUj »U blodet som .... .n„ u, x i tarmarna och avlägsnas då med avföringen. Alla kroppens verksamhetsgrenar åro s»or 4cl kontrollerade av nervyävnadesi. Nerver kunna påträf-^as uyer®H» i kroppen, och alla nerver äro direkt eller indirekt före-na j Jucd ryggmärgen och således med hjärnan. Vissa delar av hjärnan och ryggmärgen kunna vi tänka oss sasom en kontrollstation, som reglerar alla kroppens verksamhetsgrenar. V i få emellertid icke sam-jnanblanda denna automatiska reglering med intelligensen, enär den ™ hjärnan, varmed vi tänka och planlägga, har liten eller ingen kon* troll över den kroppsverksamhet, som haller oss vid liv och hälsa, balunda kan en människa icke förändra hastigheten av sin hjärtverksamhet eller tvinga sköldkörteln att avsöndra flera hormoner endast genom att tänka därpå. Han, som planlade allt liv, har i sin vishet iorlagt kontrollen över de verkligt vita la processerna utom räckhåll för människans begränsade intelligens. A^^t4^opp.ens delar samarbeta för dess vä!