Sidan 4
THE SWBDISH PRESS

isdågéii deti augusti 1043
AXEL BERG
Urmakare & Juvelerare
SKANDINAVISKA KLOCKOR repareras och modelleras som nya.
313 MAIN STREET, VANCOUVER, B. C.
FINLAND
12,300 finska barn vistas allt fortfarande i Sverige. Av dessa komma ca. 4,000 snart att återvända till Finland. I medeltal transporteras 25 sjuka finska barn i veckan till Sverige för åtnjutande av behövlig sjukvård.
Nytt handelsavtal har uppgjorts mellan Sverige och Finland. Genom detta avtal kommer .handeln mellan dessa länder att betydligt minskas under nästa 6 månaders period.
Ett spinneri, enbart avsett för invalider har uppförts i Mäntsälä Maskinerna till fabriken har donerats av Sveriges stor-industri.
Enligt svenska Aftontidningen av den 31 juli har vissa ( ”°nska kretsar varit i förbin-"'^e med Ryssland för att ut-' —ka möjligheterna för fred nan Finland och Ryssland. ™ Hrt dessa uppgifter skulle
—’and vara villigt att giva vand en hederlig fred, förutsa »t att fred slötes genast. Hel-tigfors säges vara villigare än Cåt att tala om fred nu sedan Italien synes definitivt vara ur =pelet.
Arets skörd väntas bliva medelmåttig. Frostskador i början av sommaren har till en del skadat skörden.
REGULAKLV
B. C. ELECTRIC
_____- ■ - - '•• • •• •	' ■ ••
ALF LINDAHL Barberare 334 Main Street
HY-GRADE
P. J. Lipp 305 CarraD
BRÅCKBAND
Egen tillverkning. Långt överlägsna andra fabrikat.
A. LUNDBERG, LTD.
938 W. Pender St„ Vancouver.
IRed Star i:
Aöl a slags apoteksvarar.
Pronpt leverans av post- ]> beställningar.
2 Cardova Street West. S Tel: PAcific 4934.	?
Men för Maj blev vinden till gastarnas tjut i skogarna kring Molo-bolo-hoo, och lampans vänliga ljus blev glansen från alla kalla paddögon i fängelse hålornas hörn. Hon stödde sig på armbågen, såg upp på . Mar ianne och undrade om hon inte tänkte fortsätta.. Mariannes ansikte var alldeles stilla, hennes ögon såg oavbrutet mot samma fläck i taket, och Maj tittade ofrivilligt dit. Hon trodde nästan att det fanns något att se.
Så fortsatte Marianne att berätta. Hon berättade om hur Grymmelymm drog ut i landet, hur han kom till konungens slott, hur han genom listigt smil vann konungens förtroende och blev hans rådgivare. Han vann också drottningens bevågenhet. Det lyckades honom att förvända hennes syn, så att hon fann allt han gjorde vackert och gott.
Marianne berättade om hur Grymmelymm sådde ofärd och split var han gick fram. Han korsade alla redliga uppsåt. Konungens goda gärningar vände han i onda. Därför dog till sist konungen av sorg.
Men drottningen och prinsessan förde Grymmelymm med sig till slottet Molo-bolo-hoo och spärrade in dem i de fuktiga fängelsehålorna.
Marianne talade med låg, intensiv röst. Hon skildrade de tallösa lidanden drottningen och prinsessan fick utstå. Hon hade alla kusliga ‘detaljer så väl i minnet. Hur Grymmel-lymm gick där och vaktade sina fångar, gladdes åt deras förnedring. Ändå var drottningens sinne förvänt, hon fann sig i fångenskapens skam. För henne blev de fuktiga hålorna lysande gemak, tisteldräkjten blev gyllenbrokad. de tunga bojorna armband av guld och silver. Grymmelymm skrattade åt hennes förblindelse.
Men prinsessan flydde en dag från trollgubbens slott.
Och så följde berättelsen om hennes irrfärder, om Grymme-Ivms onda tankar, som ständigt förföljde henne, om hur hon vandrade världen runt men ingenstädes kunde finna en fristad.
Marianne gjorde ett uppehåll för att samla sig till det bittra slutet. Så fortsatte hon med mycket låg röst.
—Till sist förstod prinsessan att det enda hon hade att göra var att återvända till slottet Molo-bolo-hoo. Hon gick den långa vägen tillbaka världen runt, hon bultade på porten till Molo-bolo-hoo, och gubben Grymmelymm öppnade och skrattade med blodiga läppar i sitt svarta skägg. Och hon drog på sig tisteldräkten igen och sträckte fram sina händer för de tunga kedjorna och sjönk ner på klippbänken där fukten silade silvergrå i skymningen . Och omkring henne hoppade paddorna, som var gubbens alla onda tankar.
Och om ingen kommit och löst henne ur förtrollningen så sitter hon där än 1 dag.. .
Marianne drog djupt efter andan när hon slutat, men hon rörde sig inte ur sin obekväma ställning. Nacken lutade hon alltjämt mot stolsryggen, det gjorde lite ont, men hon brydde sig inte om det. Hon kände det som hade hon fallit i dvala.
annes mun~läppsmink och cigarretter. Maj var engentligen lite rädd för Mariannes ömhetsutbrott, men hon ville aldrig visa det. Hon tyckte så mycket om Marianne. Marianne var alltid så snäll emot henne. Om hon tänkte efter var hon den snällaste av alla människor som fanns. Marianne bannade eller förmanade henne aldrig som mamma ibland, eller lekte så
där fånigt Bengt. Och -som Ulrika Birgit. Nej,
med henne som aldrig grälade hon eller retades som ingen var som Ma-
Det var som då man ligger och motvilligt fund med att
på morgnarna, i halvslummer kommer underdrömmen bara
Skandinavisk Dans
VARJE LÖRDAG KVÄLL MED BÖRJAN Kl. 9.00.
SVENSKA HALLEN
1320 E. Hastings Street
Helge Andersons Orkester
är dröm. Hennes dröm nu hade varit ond och ändå ljuvlig att sjunka bort i. Hon ville hålla den kvar, och därför rörde hon sig inte.
Maj—hon satte sig plötsligt upp—det var ju för Maj hon berättat. Hon hade nästan glömt henne. Kanske hon somnat .
Men när hon såg efter mötte hon Majs klarvakna, undrande blick. Maj låg som ett litet nystan i sängen. Hennes händer höll ett stadigt tag i täcket,
Marianne såg ångesten i hennes ögon och hon kände én vild ömhet för flickan. Hon reste sig upp, tog Maj ur sängen och kramade henne hårt intill sig. Hon kysste hennes ansikte gång på gång, och Maj var nära att tappa andan av den hårda omfamningen och av doften från puder och parfym. Det smakade så underligt av Mari»
rianne. Marianne var snäll mot henne alltid.
Nu i kväll tyckte Maj det var skönt att Marianne tog henne i sin famn. Hon var så rädd för Grymmelymm. Hon kände sig mer rädd än hon gjort någonsin förut.
Marianne höll henne lite i-från sig och strök håret ur hennes panna.
—Majsan, du är väl inte ledsen? frågade hon.- För prinsessans skull.
—Nej.
—För du måste sova nu förstår du.
—Men Anne, du sitter väl en stund hos mig?
—Ja då. Säg är du min egen älskade flicka, Maj?
—Ja...
'—Riktigt säkert ? Marianne kramade henne hårt intill sig.
—Ja, viskade Maj. Hon sänkte huvudet och for med sitt pekfinger fram och tillbaka längs urringningen p å Mariannes klänning. Så såg hon upp och märkte att Marianne hade ögonen fulla av tårar. Hon förstod att Marianne var ledsen över något, som hon inte kunde räkna ut vad det vär, och hon tyckte så synd om henne. Men hon blev också ängslig för de där tårarna, och allting var ännu hemskare än förut.
Marianne la ner henne i sängen och stoppade om henne, och Maj knep ihop ögonen för att somna riktigt fort. Men det ville inte gå. Hon sneglade upp över sängkanten ibland och såg Marianne sitta där alldeles stilla i det gröna lampskenet. U-tanför susade vinden i ekarna.
—Anne, sa Maj plötsligt. —Majsan, du måste sova.
—Ja, men får jag fråga bara en sak?
—Nå, vad då?
—Jo.. säg. .. Grymmelymm. är han densamma som gubben?
—Nej då, Majsan, visst inte. Du ska inte tänka på det nu. Du ska sova.
Maj låg tyst en stund, så sa hon:
—Jag tror, att han är det än-ändå...
Marianne satt länge kvar vid sängen. Till sist tyckte hon att Maj andadas lugnt och jämnt och smög ut på tå. Men när hon släckte lampan, hörde hon Majs ängsliga röst igen:
—Anne, säg.. . Anne—tror du det finns paddor nere i jorden?
—Ja, det gör det.
—Neej. . ., kom det förtvivlat från Maj.
—Fast de sover nu på vintern. Och du måste också sova.
God natt, Maj.
O,snälla Anne, låt lampan brinna.
Ja ja, den ska få brinna. God natt med dig.
Marianne gick ner i salongen och tattade på bridgen ett slag igen.
Tant Louise hade just fåEt spelet och hennes små krokiga tassar krafsade in sticken med febril iver. Turen hade tydligen vänt sig, tants pulla höll på att svämma över.
—Det är oförsvarligt av Gunvor att inte svara med två hjärter på min sans, sa tant. Tänk om vi inte fått spelet, hade vi inte gjort den här utgången.
Gunvor såg olycklig ut Brid -gen var en pina utan gräns för henne. Hon var rädd för att Bengt skulle finna henne dum, och så måste hon oavbrutet uppbära snubbor från tant i hans närvaro. Gång på gång rodnade hon. Hon tyckte att hon själv var urfånig. Och tant hade rätt till råga på allt. Naturligtvis borde hon bjudit hjärter när hon haft åtta stycken på hand.
Marianne gick in i salen och satte sig vid flygeln. Hon kände sig oändligt slapp och viljelös . Hela livet flöt bort för henne. Vidrigt och eländigt
tok, hon orkade inte spjärna e- 1 mot. Grymmelymm—hon hade ju beslutat sig för att inte mer berätta för Maj om Grymmelymm . Inte ens det beslutet förmådde hon genomföra.
Hennes fingrar tog fram några mollackord utan rytm ur flygeln. Det lät som en trolltrumma .
I salongen spelade de bridge. Tant vann så att hon blev upphetsad. Hon beklagade sig ö-ver pianoklinket, det störde hen ne, påstod hon. Alltid skulle det vara så sorglig musik också.
Marianne hörde deras röster och retade sig över dem. Tants röst, hård och gäll och ivrigt. Och Bengts —så obeskrivligt tvärsäker. Vad hade människor att vara så säkra på egentligen? Jo, att allt gick galet. . Men det var då inte Bengts falL
Salklockan tickade borta på väggen, där alla de dyrbara öst-indiska tallrikarna hängde och glodde som idiotögon. Tiden kröp fram. Där ute sopade vinden . Och regnade gjorde det, det piskade till mot rutorna i-bland. Om bara Bengt ville låta bli att skrika ut sina bud över hela huset.
Marianne reste sig för att skjuta igen dörrarna till salen. Just när hon lagt handen på vredet, hördes snabba steg_ ute i trappan, tassande, snubblande steg. Så for halldörren upp och Maj stod där på bara fotter i sitt vita nattlinne. Hennes ansikte var blekt, ögonen vilda av ångest. Hennes läppar rörde sig utan att hon fick fram ett ljud, men till sist skrek hon:
—Mamma—hjälp...! Gubben k ommer ... - Gubben kommer ..!
Hon rusade över golvet till sin mor och gömde sig i hennes famn.
—Så... så..., sa fru Sneij-
MM	You can STILL camp at . . .	■
I KAWKAWA LAKE I
£	(HOPE, B. C.) ... by train! !	■
K	Transportation from train to camp easily	■
N	arranged. Excellent boating . . fishing . .	■
M	swimming . . hiking . . cabins	■
LOTUS PARK	■
Sg “Where to come for a day me ans to stay ■ åg	for a inonth!’’	-•	■
Reservations: Telephone Hope 546 or	■
Vancouver FAirmont 0893 Y	W
samtliga berörda har denna re-kordproduMion säkerställts.” sade jägmästare Lundh, som särskilt tackade 1943 års rekryter, vilka fullgjort första delen av sin värnpliktstjänstgöring såsom timmerhuggare, samt de norska flyktingarna, som också hjälpt till.
“Sunnanland” i hamn
Stockholm den 6 augusti. Lejdfartyget “Sunnanland” 3. -064 bruttoton, Svenska Orient-linjen) anlände igår till Göteborg från Argentina med last av foderkakor och ull, efter att
efter förra världskiget. Denna revision av uppfattningen om förbindelser med Sovjetryss-land var ett faktum i Sverige redan 1940, då den svenskryska hand elsöverenkommelsen undertecknades, säger tidningen och tillägger: “Vårt geografiska läge, våra produktionsformer, vår kvalitetsindustri och vår teknisk-ekonomiska kompetens ge oss särskilda förutsättningar att. uppträda på den ryska handelsmarknaden, såvida denna öppnas för oss efter kriget.’
alltsammans.
ha fullbordat överresan på kordtid - 22 dagar.
re-
Utvidgade svenskryska förbindelser efter kriget.
De stora och små demokraterna ha kommit att bättre förstå Sovjetrysslands folkhus-hållningssystem sedan de under de senaste åren haft egna erfarenheter av offentligt kontrollerad ekonomi, skriver Dagens Nyheter i en ledare. Handelsförbindelser med Ryssland be-
Flera nationers flottor sända kransar till “Ulven”-männen
Engelska, norska, danska, finska och polska flottorna ha sänt kransar till de omkomna vid '‘Ulven”-katastrofen.
Ungerska legationen har också sänt krans.
Brev från Saskatchewan
Kommer just att tänka på att jag borde sända en liten notis för Pressen, om ni nu vill ha
traktas numera mindre risk- ..	. x
abla än vad som var fdnetl nottser från den avlagsna prar-_______________________________ien.
Det är sällan något annat än
det vardagliga händer här ute på de stora vidderna, men då
SANDVIK TILLVERKAR
SÄGAR I CANADA
Sedan flera år ha högklassiga sågblad, sågbågar och o-lika sågverktyg av svensk till-
verkning importerats av Sand-
der, du har drömt något, Maj-py*......
Inte kommer det någon gubbe. Canadian
—Joo..., snvftade Maj, och;trea1’ för Canada och Förenta det låg en underlig, förtvivlad( Staterna, varest dessa verktyg
Limited, Mon-
visshet i hennes röst, när hon sa: .Tag vet att han kommer. .. Gubben kommer. ..
—Gunvor lilla, ge mig lite vatten. Alla tittade på tant Louise. Hon hade lagt ifrån sig korten och var alldeles vit i ansiktet.
—Jag blev visst skrämd, sa hon. när hon fått sitt vatten och hämtat sig igen. Att komma farande så där också... Såna påhitt barn har. Hon såg från den ena till den andra, bakom det anklagande uttrycket i hennes bruna, skarpa ö-gon låg en hemlig fruktan. Hon tog upp sina kort igen och fny-
ha åtnjutit en glädjande popu-
laritet.
På grund av kriget blev importen alltmera svår, och allt efter som det fortskridit, så
gott som omöjliggjord.
• För att så långt som ligt lindra svårigheterna Sandvik-bolaget startat
möj-har till-
ste med ett lägsen och kommer..! Tre små
försök att låta över-skämtsam: Gubben Sen skrattade hon.
knackningar
plåtburk och en suck. Fortsättning
Sverige
Nära
på
en
hälften av alla svenskar
(eller 49 procent ha släktin-| gar i Förenta Staterna enligt en utredning verkställd av, Svenska Gallupintitutet. Av des-[ sa 49 procent ha 11 procent släktingar i första ledet (bröder, systrar, söner, döttrar, mö dara, fäder) 27 procent släktin gar i andra ledet och 8 procent; “andra släktingar”. 3 procent säga sig icke veta säkert vilka släktingar de ha USA.
verkning i Canada och U.S.A. av sågblad, stålramar och sågverktyg efter svenskt mönster. Under de sista två åren ha dessa olika slags verktyg varit tillgängliga för distribution, och ehuru dessa verktvg icke kan jämställas med de äkta svenska vad kvalitén beträffar, fylla de dock bristen till dess importen åter kommer igång, och äro för närvarande de bästa skogsverk-tyg som kunna erhållas. Sand-vik-bodaget hyser ännu hopp omatt kunna erhålla tillfälliga sändningar från Sverige, och om de lyckas härutfnnan, skall de många skandinaviska brukarna av dessa verktyg ha företrädesrätt i leveranser från nya lager.

MODERN and OLD TIME
EVERY SATURDAY
HASTINGS AUDITORIUM 828 East Hastings St.
Moderate Rental Rates
Flyktingar till Sverige
Sex estländska flyktingar ha anlänt till Oxelösund i en öppen segelbåt. En polack, som stuckit sig undan i lasten på1 ett svenskt fartyg, kom i land, i Kalmar.
Två polacker ha anlänt till Karlshamn. De hade stuckit sig undan i lasten på ett svenskt fartyg från Gdynia.
11,000 lastbilar ur trafik
Endast 20,000 lastbilar kunna få nya ringar. Regeringen har beslutat att draga 11,000 lastbilar ur trafik, men av dessa kunna kanhända 3,000 övergå från lastbilsringar till privatbils-ringar.
Rekordavvgrkntng i de svenska skogarna 1942-43.
Produktionen a v bränsle— och massaved under året 1942 43 har uppgått sammanlagt till 52,2 miljoner kubikmeter, eller endast 800,000 kubikmeter mindre än planerat. “Tack vare för-
Allting gick på träffligt sam arbete mellan
det händer något så är det vanligtvis av den hemska slag som närslutna notis utvisar .
En hemsk trafikolycka inträffade härstädes den 5 aug. på kvällen då en bil med full fart körde mot ett på linjen stående frakttåg vid en järnvägsövergång . Av bilen blev — pannkaka, och en av de å-kande, 42-årige farmaren, John Oscar Ellingson, avled på morgonen nästa dag av vid sammanstötningen erhållna skador, och två av hans kamrater på på dödsfärden, Edlin -Fritz och Riley Hanson, båda från Shau-navon distriktet, äro nu på lasarettet i mycket kritiskt tillstånd .
Den förolyckade Ellingson, efterlämnar hustru och två barn åldrig moder, fem bröder och sex systrar. Ellingson var norsk till börden och hade sin farm och hem härstädes.
OrsakeTi varför att bilföraren icke kunde se att det stod ett helt järnvägståg tvärs över vägen, klarlägges väl i en pågående polisundersökning.
E. A. Nylund. Shaunavon, fiask.
Det är marknad i Delsbo. Det blir slagsmål fram på eftermiddagen och statspolisen efterskickas. En p” konstaplarna attackerar bakifrån den störste slagskämpen med batong. Efter att en längre stund ha blivit bearbetad, vänder kämpen sig något irriterad och frågar: “Va’ ä’ de’ för en faen som slöss mä körv?
6-inch Marine Dividera
Non-magnetic—aelf-straighlening.
Automatic Course Finder Charts true or magnetic course al a glauce.
FISHING NEEDS
Course Protractors
Indicates both course and reverse course.
Established 50 years.
12/24-inch Parallel Rule» Natural ebony finish.
MANUFACTURERS and DISTRIBUTÖRS
VANCOUVERPRINCE RUPERT
«	W* ”u • volun?eer Anyone Uwm 18 and
i physically fit, so do more than cheer—VOLUNTEER. For full particulars apply to Army Rwnutinj Office, 7» GranviU. St, Vancouver, B. Q