TUM 8WMP1HH PRESS Torsdagen den 18 mar* 1V48 Bld&U 4 n ii n r r m k n m m r p is |3 U D D L ll 11 V Ivl Ivl £ H Det hemska var att Det var bekväm till. hon gjorde I dag var det en sådan dag, då hon suttit vid byrån och inte orkat använda manikyrsakerna hon tagit fram. 1 dag var draperiet fördraget fram- för spegeln, så att bara en strimma syntes av de blanka glaset. Men nu verkade hon livligare än förut och oroligare. iHon tog Gunvor under armen och drog henne ner bredvid sig i den låga, breda soffan. Hon bjöd på en cigarrett och tände en själv. Gunvor rökte aldrig hemma hos tant Louise, men nu gjorde hon det av artighet. När hon såg de många hoptryckta cigarrettstumparna överallt på askfaten, vågade hon sig på att fråga: Är det inte skadligt för din röst att du röker så myc- ket, Anne ? — Jo. Men vad gör det? blir aldrig någonting av Det min röst i alla fall. — Men Anne, säg Du vet att det inte Gunvor var upprörd. inte så. är sant. Hon till- lade förebrående: Du skulle vara rädd om dig i stället. Du kommer att fortsätta och — du kommer att gå långt... — Tack, sa Marianne nonchalant. men hon var ganska nöjd. Hon hade ingenting annat velat än att bli motsagd, och Gunvor hade snällt sagt emot henne. Egentligen tyc-te hon om Gunvor. Hon lutade sig tillbaka i soffan, drog upp benen under sig och sög på sin cigarrett i långa drag. Hon tyckte om att Gunv'or varit så hänförd över hennes sång, trots att hon samtidigt var tämligen på det klara med, att Gunvor inte begrep ett smack. Hon tyckte om den där undergivna, lite skygga beundran, som lyste ur hennes ögon och det ömma intresset. Det rörde henne på något sätt. Gunvor var olik andra kvinnor. Andra kvinnor var i harnesk mot henne, det hade Marianne fått erfara o-taliga gånger. De kunde in te fördra henne. Kvinnor kunde visst inte fördra varann ö-verhuvudtaget. De kunde aldrig vara vänner. Män kunde det men inte kvTnnoit Och ändå var det något särskilt med Gunvor. Hon var förtvivlat naiv och larvig och snäll, men man kunde lita på henne-.. Marianne rökte. Hon slöt sina stora, långt ifrån varann sittande ögon, rynkade sin breda panna och försökte känna efter bur det kändes att ha någon man kunde lita på. mis^aktad Och sä dog han av sorg över — ja, det kan göra detsamma. .. Han var ett geni, fastän ingen förstod det. Jo, gubben de Grevy anade det nog och satsade lite pengar därför att han vädrade profit, men det blev ingenting av, det var för sent när det skedde. Pappa var ingenjör, som du kanske vet, och arbetade med en del uppfinningar — storslagna saker, men de blev aldrig fär-digg. om han ändå fått den framgång han förtjänat! Enda trösten är att gubben de Grevy brev lurad på vinsten han tänkt sig. Gubben hade förstås tagit vinsten, om det blivit någon. Fast det är en klen tröst . . . Marianne rynkade pannan och rökte tyst en stund. Sällsynt musikalisk var pappa också, sa hom Det var han som lärde mig spela och sjunga. Ett sånt tålamod han måtte haft, och så snäll han var mot rnig...Hon gjorde en paus 1-gen, så sa hon lågt, nästan viskande: Men sen kom det tider då han Inte kunde vara snäll. .. Hon tystnade. Hennes ögon var stora och glänsande, blicken långt borta, och kände det som om någonting höll på att lossna inom henne, hon blev gubbens alla åsikter till sina, tänkte precis som han. Det har jag förstas inte kommit förrän långt underfund med efteråt. Jag var bara tio år när pappa dog. och gubben styrde och ställde som yärst för oss. Sen måste han ge sig i väg, gudskelov. Men da hade han oss redan fast. Mamma sög gripen av sina egna och erfor en stark lust fram dem i ljuset, att allt för Gunvor. Inte minnen att dra berätta därför att det just var Gunvor, utan för att det skulle göra henne själv gott. Hon tog en ny cigarrett och sa: — Du måste förstå mig rätt Han kunde inte vara lika snäll som annars, när sjukdomen kom — långa perioder av lankoli och depression. Ä, led med honom så liten var, jag led förfärligt. Hon tystnade igen och långt borta i sina minnen me-jag jag var Så Alldeles tyst satt Gunvor i sitt soffhörn. Marianne rökte. Så la hon plötsligt cigarretten ifrån sig och började oför medlat berätta: Pappa var mycket olycklig och mycket sjuk de sista åren nog men Och inte nom. han levde. < Ja, han var olycklig i hela sitt liv, det blev värst mot slutet, mamma i— mamma var som hon skulle emot hollon tystnade och satt och stirrade framför sig. — Tant Ragnhild som är så snäll, vågade Gunvor stillsamt protestera. — Snäll! fnyste Marianne. Hon är snäll därför att det är bekvämt Ingenting annat, är bekvämt. Ingenting annat ska, en underbar människa, och som alla fina människor blev han missförstådd och vaknade hon till och frågade: Du kanske har hört tant Louise säga något nedsättande om honom, — Nej, aldrig, sa Gunvor och rodnade svagt, därför att hon inte talade riktigt sanning. Tant Louise hade överhuvudtaget ingenting annat än nedsättande saker att berätta om andra människor. Vad hon sagt om Ferdinand Sneijder kom Gunvor inte ihåg, men hon mindes otydligt att det varit något galet. — Pappa var en god och ä-del människa, fortsatte Marianne, och just därför är det så mycket bittrare att veta, att det inte var han som fick bestämma över vår gemensamma tillvaro. Det blev gubben i stället. Gubben bröt sig in i vårt liv och fördärvade det. Marianne tog cigarretten ur munnen och såg med sina brän-mwide, intensiva ögon på Gunvor. “ Det var han som drev pappa i graven, sa hon lågt och långsamt. Gunvor kröp ihop i sitt soffhörn. Hon var skrämd av Mariannes exalterade uttryck. — O, nej då. . ., sa hon. Jo. det gjorde han. Hur, det kan göra detsamma. Ser du, Charles-Henri var sådan, att han de Grevy inte tålde människor som satte sig emot hans vilja. Han var en despot som det Inte funnits maken till. Stod det någon i vägen för honom, så bort med honom bara. Och alla han kom i beröring med skulle han bestämma över. Han ordnade för andra in 1 minsta detalj bara för att få p se^V- - - „ 00 , A o0 ‘ O H ** - 1 l* & & c. känna sin egen makt. Oss nade han för som du vet. va. — Ja visst, sa Gunvor ord-Bra, o sä kert, och då skrattade Marianne. Hon reste sig, gick med långa steg fram till den stora spegeln och drog för draperiet ordentligt. Sen tände hon en ny cigarrett och satte sig tungt och vårdslöst så att det knakade i soffans resårer och Gunvor hoppade till i sitt höm. ~Ser du, fortsatte Marianne ne, det underliga med gubben var att han tryckte sin stämpel på alla han kom i beröring med. Han ville göra om dem efter sitt b e 1 ä t e, och han, lyckades ofta. Marianne tyst nade och funderade mellan två halsbloss. Mamma gjorde han han själeri ur — ja, just det du, han sög själen ur folk — han tröttade ut alla omkring sig, han ruskade personligheten ur dem och blåste in sin egen i stället. Men pappa var för stark för honom, han ville inte ta order, och så knäckte han.ho-n om på annat sätt. Han knäckte alla. Erik också... Du har kanske hört talas om Erik — Erik Staalhoff? Gunvor ruskade på huvudet. ’ — Har inte tant Louise berättat om honom? frågade Marianne. Hon brukar väl aldrig kunna tiga om människor som det gått galet för. .. — Jo vänta — var det inte han som tog livet av sig? — Visst. Erik Staalhof, min kusin — och fästman en gång. Vi var förlovade ett slag. Det var också en historia. Han var elva år äldre än jag. men ända sen jag var en liten unge hade det alltid skojats om att vi skulle gifta oss en dag. Jag var bergsäker på den saken hela min uppväxt. Det var min stora glädje i livet under de första hemska Holinge-åren. Han kom hit om somrarna och häl- ciella sätt. Hari var bara femton år dä han kom under gubbens inflytande. Och gubben tog hans själ liksom han tö^ alla andras. Du tycker kanske att def läter överspänt av mig att jag pratar smörja, men det var så. Gubben gjorde om människor. Han var en trollkarl, en hypnotisör, vad du vill — han hade makt över andra, och han gjorde om dem. Erik fördärvade han totalt. De sex är han var anställd i de Gre-vyska företagen var mer än nog för att gubben skulle hinna inplanta i honom all sin gemenhet. Jag är övertygad om att Erik aldrig skulle blivit sådan han blev kommit under tände. Gubben av GUds nåde, moral därefter. om han inte gubbens infly-var affärsman och han hade Och de lärdo- mär Erik fick till livs satt i ordentligt. Gubben gjorde honom skev och fallslQ Han förstod vilket fint verktyg Erik skulle blivit med sin charm och sin förmåga att ta folk. Han fick ju inte tillfälle att utnyttja honom, men han lyckades förgifta honom innan han måste ge sig av. Den där falskheten satt i för tid och evighet. Femton år efter sen han kommit utanför gubbens trollcirklar satt den i lika starkt Det kom fram ganska var meningen ningskomedi. han skulle få snart vad som med vår förlov-Erik trodde, att pengar med mig. OlG Ni kan donera ert flott, skräpfett och ben till er lokala Salvage Committee därest de ha uppsamling i er by eller samhälle, eller — Ni kan medta ert flott, skräpfett och ben till eder i kötthandlare. Han betalar er j fastställt pris för det flott 1 och fett ni levererar. Om ni | önskar kan ni ge dessa me- I del till er lokala frivilliga . Salvage Committee eller an- | nan registrerad krigsvälgö-renhet, eller — Ni kan sätta ut hopsamlat flott, fett och ben att upp-_ , , . u w c — samlas av renhållningsver- a Natleaal Wif StniMt . __ mtioul smvau »mHo» var sådant finn s. sade* på ett par veckor och spelade sin roll perfekt. Jag var salig förstås — en liten jänta på tolv, fjorton år, som regelrätt uppvaktades av honom långa stiliga karln. Folk hade rysligt roligt åt oss — det var alltidi mycket gäster här den tiden — men jag tog alltsammans på blodigt allvar. Och en vacker dag var det allvar också. Han blev kär i mig — jag var arton år då — och vi förlovade oss. Herregud, vad jag var lycklig — eller skulle varit lycklig, om jag vågat det helt. Erik var verkligen något att ha för en flicka. Han såg oerhört bra ut och var alltid glad, kolossalt flott mot mig, flott och generös mot hela världen. Han tog alla med storm. Aldrig sedan har jag träffat en människa med så mycket charm. Han hade den Sneijderska charmen — det var pappas syster som var gift Staalh!pff. Vi förde ju ett stort hus på den tiden, så misstaget var förklarligt. Men när han fått reda på, att vi inte ägde ett dugg, slog han upp utan vidare. Kanske inte utan vidare. .Det kändes nog inte så lätt för honom. Han var kanske kär i mig, men pengarna gick före allt annat. Det var gubbens lärdom och den följde han rro-get. Det dröjde inte ett år innan han gift sig med en mycket förmögen flicka och blivit delägare i sin svärfars af- fär. Och sen — kom en skingTingshistoria, och sköt sig. Så mycket heder de han i alla fall. Pä punkten följde han inte förhan ha-den sin läromästare. Gubben de Greve smet bara undan när det kade ihop för honom, . . Fortsättning Sverige bra- En anläggning, som väntas få stor betydelse för Gotland, är den nya skördetorken i Havdhem, som togs i bruk förtiden höst. Det är den första i sitt slag på Gotland och ungefär den tjugonde i ordningen 1 hela Sverige. Torkens förnämsta uppgift blir att bidraga till kraftfoderförsörjningen på så sätt, att man skördar luzernen i förhållandevis spätt tillstånd och förvandlar den till prima kraft-fodermjöl eller kmftfoderka-kor, om man så skulle önska. Men anläggningen kan även användas till torkning av flera andra växter, t.ex. morötter Den torkade produkten sändes till Karlshamns oljefabriker för utvinning av karotin. vilket användes för vitaminisering av margarin. De gotländska moröt terna äro särskilt lämpliga för detta ändamål. Torken är av-svensk konstruktion och avverkar cirka 2,000 kg. morötter per timme. Red Star Alla slags apoteksvarer. Prompt leverans av -postbeställningar. 2 Cordova Street West. Tel: PAcific 4934. BRÅCKBAND Egen tillverkning. lAngt överlägsna andra fabrikat. A. LUNDBERG, LTD. 938 W. Pender St., Vancouver. WASHINGTONS TAXI Phane HAatmgs 4100 •psdal rwtaa weddlngs, sigbta««U>f, funarala. < ALF LINDAHL Barberare 334 Main Street Han och som Men Jag liknade pappa för resten, det var väl mycket därför jag dyrkade honom så. fröjden varade inte länge, sa nyss, att jag aldrig nå- gonsin varit riktigt glad, och jag undrar om jag var det ens då. Det var något osäkert med Erik själv. Han saknade ryggrad på något sätt. Ja, det skar i mig att behöva säga det, men jag kan göra det, därför jag vet, att han inte var skuld till det själv. Det var gubbens fel. Gubben hade moraliskt brutit nacken av honom redan från början. Ser du, Erik hade varit anställd i ett av gubbens företag på den tiden han ännu var i Sverige. Staalhoffarna hade inga pengar — precis som vi Sneijdrar —> och gubben tog sig gunås an Erik på sitt spe- Träbiff serveras nu på restauranterna. De svenska Téstauranterna kunna nu bjuda på ett par nya maträtter, som döpts till Norlandsbiff och Norlandsbiff a la Linström. Anledningen till detta namn, som ju ger enn association av skog, är att råvaran till dessa rätter utgöres av det nya “jästköttet’’, d.v.s. torrjäst beredd av cellulosa. Receptet på de nya biffarna är mycket enkelt: en del jästkött och två delar potatismos plus de övriga ingredienser en fantasifull köksmästare han hitta på att tillsätta. De färdiga biffarna smaka nästan precis som kött och utgöra för uteätaren en angenäm omväxling med fiskkorven, som annars fått utgöra surrogat för allehanda kötträtter. Gasmaskfabriken i Brastad, en av Bohusläns hårdast skattetyngda stenhuggarkom-muner, som för ett är sedan måste nedlägga sin verksamhet sedan landets behov av gasmasker fyllts, har återuppstått som konfektionsfabrik. Arbetsstyrkan har under hösten successivt ökats och utgör nu omkring 125 personer, de flesta kvinnor. Gasmaskfabriken star- Hastings Bakery BUTIKER BELÄGNA Å 716 E. Hastings Street 4068 E. Hastings Street Allt bröd: Vanligt vitt eliw brunt brod; rågbröd, vetefiäwt, wienerbröd, bakelser, tårtor, kokat ■ rik sortering. Födelsedags- och bröllopstkrtor även p* bestaHnirv tades kort före kriget avhjälpa arbetslösheten riket’. ‘ Uppväxande ynglingar få extra klädranson. Ynglingar, som äro 1925—1931 kunna nu för att i ‘sten- födda få ex- kar i uppväxtåldern, som väx-t ur sina kläder fortare än de hinna slita ut dem. Tilläggs-kortet innehåller 15 poäng, vilket är ungefär så mycket som behövs för ett par byxar. Intet tilläggskort delas ut flickor, dä det anses att de privilegierade i fråga om pongfria varor, d.v.s. silke konstsilke. till äro ku-och «♦ *»♦« VS' , Allied move to sweep l U. 8. stores and equipment •om the Mediterranean, i ing landed west of Orau. be- from tra textilkort. Det har nämligen visat sig svårt att få ku-I pongerna att räcka till för poj- Gynna tidningens annonsöret! Build up your Health. HASTINGS Steani Baths 764 Hastings St. E. Always Open. Expert Masseura in Attendanve. Admission 8 a.m. to I I p.m 30, 40 and 50c. Alter 11 p.m. - 60 and 75c. Up-to-date Tiled Private Baths. Phone H Astings 0240 Get Your HEADLIGHTS adjuated al WesVs Garage MAIN ST. vid 17th Ave. »vho has now installed the same testing equipment as at the Pro-vincial Inspection Station. For • real all-round checkup on your car take it to Charlie West. Har Ni betalt om, sa hon lågt. Men det gick NORTH AFRICA: Biggest sea-lopens lätt med henne. Hon orkade I borne expedition in history | Axis prenumerati-onsavgitten?