Sidan 4
THE SWEDISH PRESS
Torsdagen den 23 juli 1942
Henri’s Charcoal Grill	;
713 WEST GEORGIA STREET	J
Smörgåsbord Tuesday and F.iday Evenings	<
A. Henri Feddersen, Manager	MArine 8923	7
For Live Progressive News, Read
THE FEDERATIONIST
Boom 704, Holdea Bldg.
Phone MArine 0744 and have it delivered tu your home.
BRaCKBAND
tillverkning. Längt överlägsna Begär örosctvr.
A. LUNDBEKQ CO.
63b W. Pender Ät.. Vancouver, B. c
NORGE
Den norska pressen behär skas nu till 80 procent av quis-lingama, enligt vad dessa påstå. 71 tidnirgar ha upphört utkomma under nya regimen, bland dem Bergens Aftenblad, Norges äldsta tidning, som nu upplevde sin 178 de årgång.
¥ ¥ ¥
Norska lekmän kunna under vissa förhållanden tjänst göra som präster, enligt en av Quis-lingregimens lagar.
¥ ¥ ¥
Norska .Röda korset har stäng,'s och en del av medlemmarna ha arresterats. (Den svenska hjälpverksamheten till Norge påverkas dock inte, då den går genom andra kanaler).
•	• •
I direktione na för Norges Banks avdelningskontor ute i landet ha kända NS-män nu placerats.
•	• •
Det norska jordbruket har nu satts under fullständig statskontroll via ett av Quisling tillsatt “omsättningsråd’'.
¥ ¥ ¥
En ny centralstation på 12 våningar skall byggas i Oslo på östbanestationens plats.
Den norska krigsmedaljen har enligt meddelande från London tilldelats 167 norska sjöman vid handelsflotttan.
PORT HANEY:
Guldbröllop firades den 25 juni av Mr. och Mrs. O. Mattson i Albion.' De gifte sig i Nanaimo den 25 juni 1892 och flyttade till Albion 1903, där de sedan bott. Paret har fyra söner och en dotter. De äro: Edvin, Arnold, William och Emil, hemma, samt Lillian i Red Lodge, Mbntana. Mr. och Mrs. Mattson blevo uppvaktade av många vänner och fina presenter överlämmades.
1	Till bringa Er semester
eller ett par helgdagar i / Lotus Park § vid den sköna
KAWKAWA LAKE ;!
nära Hope.	?
Fiske, Båtturer, Badort. Cabins till uthyrning
Moderata Priser.	<'
För reservationer ring	,
Sultans, FAirmont 0893-Y Vancouver, eller Hope 546 <
GUBBEN
KOMMER
Forts, fr. sid. 1
stjärnor och slaktgissel. Där fanns grönlupna bronssvärd och tunga tvåhandssvärd, vågkling-ade flammander och värjor av ådrigt damaskenerstål, rappierer från Toledo med klingor smidiga som eldslågor, turkiska kroks-sablar, bredtungade darter och main-gauches.
Och brasan sken fridfullt över alla vapen som hängde där och ruvade på minnena av tusen dödar.
Och mitt i alltsammans gick en flicka med dammtrasa och sjöng:
Pliiiiiis,
ge mig blott ett litet beviiis
Sen kunde hon inte orden längre utan gnolade fortsättningen av melodien. Egentligen kunde hon inte den heller.
Flickan var rufsig i håret, hade snedgångna skor, korta kjclat och en solkig jumper, sorr. spändes ut av hennes spetsiga bröst. Hon gnolade frejdigt vid are och dammade med flott non chalans, ty det stod två karlar innanför dörren.
Kalje stod där, Kalle Lundström från Töreboda, mörk och lång och gänglig, traselegant och fräck i synen, på luffen nu, fast han sett bättre dar — jäklar alla flickor han legat med — hes och inställsam i rösten, när han hälsat god dag nyss. Bredvid honom Albert Andersson, tung och bred och stadig, arbetslös sjöman, som gått på Kina och Island och Australien, som frusit och svettats-mycket i sina dar, hasat hundra mil längs svenska landsvägar och lossat kopra i Melbourne en gång.
Albert såg på vapnen, hans ögon var stora och undrande. Kalle tittade på flickan, som gick och dammade. Hon vände ryggen åt dem och låtsades inte märka dem. Kalle la huvudet på sned och kisade, hans näsvingar ryckte litet som på en vädrande hund. Hon såg inte dum ut bakifrån. Rund och knubbig, snygga ben, litet för tjocka kanske, men det tyckte han bara om. Det var bra med flickor som man tordes ta i.
— Fröken . . . Hon vände sig inte om. Hon klatschade med trasan över på ett väldigt tvåhandssvärd.
— Precis en sån där hade jag, när jag exerade, sa Kalle. Det var vid Lapplands knägående husarer.. Vi red på renar där . . .
Flickan vände sig om och såg 1 på honom utan att skratta. Det 1 var för tidigt att börja skratta än. Hon hade ett runt, fylligt ansikte, mycket liten mun, kort, rak näsa, små pigga ögon. Och munnen och näsan och ögonen satt tätt ihop-gyttrade, men hon var söt ändå. Hyn var klar och vacker, hon såg frisk och glad ut. Hennes hals var rund och jämn och alldeles vit.
— Det var jädrans krigiska möbler i den här kåken, sa Kalle. Snyggt är det men inget vidare bekvämt, va ?	•
— Inte att damma åtminstone.
— Opraktiska dom var förr i världen. Kalle pekade på en av rustningarna. Det var nog svettigt att jobba i en sån där plåtoverall.
Då fnissade flickan till. Det kunde vara på tiden nu.
— Han var väl general, gubben Sneijder, eftersom han samlade på såna här grejor? undrade Kalle.
— Sneijder . . . Nää, vad han var, det vet jag inte . . . Men det är inte hans det här.
— Inte . . . ?
----- Nå, Sneijders bara bor här. Det är en släkting till fnm som
— Ni två — ni skulle nog kunna få arbete här, sa hon. Åtminstone en tid, så vi får se vad ni kan. Hur är det med betyg och löneahspråk?
— Ja, se det .... började Kalle i sin mest sympatiska ton, men Blomgreji avbröt honom.
— Den saken har vi redan resonerat öm, sa han. Det är som det ska alltsammans.
— Men hade inte Gustafssons pojke fått löfte om att komma hit? frågade Bengt.
Det var tal det, men han vill ha mer betalt.
rår om gårn. Han har varit borta ,	— Jaså.
i många, många år.	j Kalle och Albert stod tysta.
— Jaså . . - Säg. har fröken De undrade, hur mycket betalt de varit här länge?	! själva ville ha. Det föreföll att
—Nej då. I — i nio månader precis.
— Så fröken är i nionde månaden då? Kalle grinade åt henne med gula tänder, och Birgit visste inte om hon skulle skratta eller bli ond. Hennes lilla mun drogs ihop av tillgjord förtrytelse. Hon vände sig om och började damma
redan vara avgjort.
— Jag hoppas vi kommer att trivas med varann, sa Bengt med något av nybakad fänrik i rösten.
i Han hade nyss slutat sin exercis : och ansåg en smula officersdryg-het på sin plats i förhållande till
i underordnade. Säg, frågade han, ' är ni med i någon fackförening
igen. Det stod två stora, kinesiska eller så? Ni kanske rentav är vaser på marmorhyllan över kommunister?
spisen. Hon dammade dem länge I — Nej då, försäkrade Kalle, och energiskt.	i Och just då slog det Bengt, att
— Fröken är vacker bakifrån, han sett den mannen förut. Som sa Kalle, fast jag tycker att fram- han stod där i lampskenet, lång sidan var ännu snyggare. Men och mager, med sitt svarta hår
This advt. is not published or displayed by the Liquor Control Board or by the Government of British Columbia.
SVENSKA PRESSEN
144 W Hastings St., Vancouver, B. C.
Undertecknad insänder härmed prenumerationsavgiften för ETT ÄR, $1.50.
Namn .................................................
Adress ...............................................
man kanske aldrig får se den mera . . .
Då vände hon sig om och skrattade med sin lilla lustiga mun. Och huden på hennes korta näsa rynkades ihop, och ögonen kisade. Men kinderna var stora och runda.
När hon snurrade tidbaka igen j med en knyck på sin knubbiga kropp, åkte ena vasen i golvet. । Det blev en ordentlig skråll. I Efteråt kom tystnaden som ett julkortssnöfall över det stora hus- i et. Men bara en liten stund. Det ' hördes hastiga steg, och Blom- | gren for in i hallen. Strax efteråt kom fru Sneijder och hennes son.
Kalle och Albert sträckte upp sig där de stod vid dörren, flic- j kan kröp ihop borta i sitt hörn bredvid spisen. Fru Sneijder hade tänt taklampan, när hon kommit l in. Hon stod mitt under lampan, ljuset föll över hennes blonda | hår.
Kalle och Albert skrapade litet med fotterna. Kalle såg nyfiket ( på fru Sneijder. Han tyckte hon | var vacker. Hon stod mycket rak ■
fram över pannan, sin gråbleka hy, sitt opålitliga, fräcka.'inställ-samma smil, just så mindes har. honom någonstans ifrån. Men var kom han inte på. Regementet kanske?
— Är ni inte från Östersund? frågade han.
—Nej . . . Fast jag har exerat där.
— Nu i vinter, va?
— Ånej. Det är tie år sen.
----- Det var lustigt. Jag tycker precis jag känner igen er. Men det kanske är misstag.
— Det är det alldeles säkert, fastslog Kalle med skärpa, men
FÖRENINGSNOT1SER
Nornans Systrars utflykt till Bowen Is and hålles stundande söndag med båtavgång från Union Steamships ki. 10. Biljetter, är $1.00 tur och retur. Alla vasamediemmar och vänner välkomna. Medtag mat och kaffekopp samt socker. Kaffe tilihan-dahålles av komitten.
Medlemmarna torde medföra socker även till Nornans nästa ordinarie möte tisdagen den 4
augusti, medde.ar kaffekommit-ten.
Gus Flodberg
SKRÄDDARE.
446 Homer Street Tel. MArine 5^17. Garanterat förstklassigt arbete. Moderata priser.
Wm. Braidwood
D. C., Ph. c.
Doctor of Chiropractic.
Nerve Specialist.
510 W. Hastings. - MArine 0013
under lampan, hon var ståtlig och fyllig, hennes ansikte var ovanligt jämnt och slätt, det hade inga rynkor, det var alldeles stilla. Kalle undrade hur gammal hon kunde vara. Fyrti ungefär, gissade han. Hon såg lugn och oberörd ut, och hon lät inte särskilt ond, — när hon talade.
— Plocka upp skärvorna, sa
hon. men försiktigt. Det hända att den går att laga.
— Ja. frun.
— Vet Birgit av att det v
kan
ar
hans mörka ögon flackade oroligt till runt rummet.
ni	... i The regular meeting of the
— Blomgren styr om att vinds-	*
1	• n 1	■ i Swedish Club was held July I Jth
kammaren i flygeln gors i ord- .	% i
r c -j oi . in the pavilion at Seymour Creek.
ning, sa fru Sneijder Och sa
kanske ni vill ha mat? frågade Under the able mana*emcnt °f i cx .-ii • i "i . . r. • j Mr. and Mrs. Jackson, dinner was hon. bag till i koket, sa far ni det. '	/
served at 7:30 to about 60 mem-bers and guests. This happy occa-sion was enhanced by the fact that July I5th is the birthday of one of the greatly esteemed mem-bers, Mr. C. H. Ptereson, who is ever untiring in his efforts to pro-mote the interests of the Club and the Swedish Community. The president, Mr. Jackson, proposed the “Happy Birthday to you You" toast, referring to Mr. Peterson as a pioneer who at the beginning of the century blazed the trail in this country for the rest of us.
Kalle, som var mest belevad, tackade.
— Det är kanske bäst att ni bär upp era saker först.sa Bengt.
—Saker . . . Vi har inga saker. sa Kalle. Hans ton var utmanande.
— Jaså inte det. Hur kan ni då . . . Bengt tystnade. Han sa bara jaså en gång ti 1.

Kalle kände
sig olustig till
mods. Det där att grabben sagt, att han känt igen honom . . . Bara snack förstås, men i alla fall.
en i
i Han med sina höga kängor, och uppkäftig var han.
Blomgren gick före dem i köket, och de klampade efter.
Forts, i nästa nr.
mycket dyrbar vas?
----- Nej, det visste jag då rakt
inte. Men jag rådde inte för det, frun. Det måtte stått ytterst på kanten på något sätt. Jag rörde knappt vid den. Det är bestämt någon annan som flyttat på den. lag kan inte förstå det annars . . . Birgit slungade ut sin obestämda anklagelse i upprörd ton.
Fru Sneijder lät inte upprörd.
— Prata inte nu. sa hon likgiltigt. Gör som jag sagt. Det låg något förkrossande i den där likgiltigheten. Den var värre än gräl och skällsord. En människa som grälade hade man ändå alltid hå’l på. I bästa fall kunde man gräla tillbaka. Det gjorde Birgit gärna, när hon kom på det humöret. men här fick hon aldrig tillfälle till det. Fru Sneijder sa aldrig ett ont ord. Hon var ständigt lika lugn och överlägsen. Under snart ett helt år hade Bir-
git inte ens hört henne höja rösten. Iblnnd kom hon på sig med att intensivt längta efter den stund, d» matmodern äntligen i nåder ville förgå sig.
Fru Sneijder vände sig till Kal-, le och Albert.
dum
ut i tysta
Mr. Peterson, in his gracious manner, made a most touching response, where he told of his yesterdays and his blazing many trails, not only in Canada and the
^o i s>uys .o ihe Captain—'What about dropping in at Vancouver, I’ve got a Swedish girl who lives there . . . So here we are!”
Our entire system . . . power, pas, transit . . . is keyed to British Columbia’s war effort ... 4,000 employees In essential service.
4-42
Yukon but also in Ma'ay and Australia as well as other coun-tries. Later in the evening we were happy dancing to the strains. ■ of lilting old Swedish melodies-
(A Guest).
He tried to cross the railroad track
Before the rushing train,
| They put the pieces in a sack But couldnt find a brain.
Då Ni är i staden besök
EMPRESS BARBER SHOP 510 Homer St., Vancouver, B.C-S-Edvartsen H. Backström _
PAINTING THIS SEASON? Use the Best
C IL PAINT
Always Reliable
Covers Better Satisfies Everybody •
For the Kitchen or Bath Use INTER’OR GLOSS or SEMI-GLOSS One Coat Magic Enamel CILUX FOR FURNITURE Easy to Apply
•
Clean Your Paint and Enamel with TZNO RUB
IVWIZKLEEN
Gregory & Reid
PAINT CO.
11 Hastings W. PA. 9828