^SVENSKA @ PRESSEN The only Swedish Newspaper in B(._ _ Nr. |7 — ” VANCOUVER, B. C- Torsdagen den 1 maj 1941. °1- 5 Skogen---- BRITISH COLUMBIA är de skyhöga fjällens och de väldiga skogarnas land. SKOGEN! Det är här som provinsens livs-åder flyter, som dess pulsar sjuda och slå. Vi ha allesammans blivit ett med skogen, den har vuxit sig in i vårt liv. Med denna Brit-ish Columbias främsta näringsgren stå vi alla i nära kontakt, ja, på den äro vi mycket beroende. Och vi skandinaver väl mer än någon annan folkgrupo. Vi äro hemifrån i stor utsträckning skogens barn. Vi stodo i intim gemenskap med hemlandets milsvida skogar och av dessa danades vårt sinnelag, vår karaktär och vårt kynne. Och här i denna vidsträckta västkustprovins, där de majestätiska fjällen trona över ändlösa skogar av hundraåriga jätteträd, här äro vi skandinaver åter skogens barn. Det är oftast skandinaver, som med yxa och såg ba • na sig fram till dessa uråldriga skogens jättar och med senor och muskler som av härdat stål fälla dem dånande till marken. Och våra gossar hantera skogens skörd från det den nedmejats, genom transporterna, genom förädlingsprocesserna tills det den placerats i människans och samhällets tjänst, — i industrien, i konstruktion, eller tills den på stadiga kölar, som plöja världshaven, sänts ut till främmande länder. 1 skogscamperna, vid sågverken, vid massafabrikerna och pappers bruken och i byggnadsindustrien följa våra män skogens produkter. Genom sina musklers kraft och styrka, genom sin härdighet, genom den praktiska insikt och arbetsskicklighet, som karakteriserar skandinaven, ha de gjort sig efterfrågade och uppskattade i den tunga och krävande skogsindustrien. Skogsindustrien är beroende av våra gossar — och de äro beroende av skogen. Att bland British Columbias industrier skogsbruket intar första plafs. torde vara allom bekant. Ett par siffror är nog för att belysa dess relativa betydelse. Av varje dollar producerad inom provinsens viktigaste näringsgrenar kommer skogsindustri en högst med 36 cent, jämförc med gruvdriften 2 7 cent, jordbruket 27 cent och fisket 10 cent. Skogens gröna guld uttogs under fjolåret (1940) till ett värde av $102,804,000. På exportområdet intaga skogens produkter samma rangplats, motsvarande i värde över 50 procent av all export. över 40,000 knän äro 'direkt anställda inom skogsindustrien. Nära 600 olika större eller mindre skogsbolag driva avverkning. i L/ec tums tvU sågverk, I Ut) spa.i-fabriker, 53 dörr- och panelfabriker, 4 faner- och 16 andra trävarufabriker. Och allt detta på en befolkning av endast omkring 800,000. Sveriges folkmängd växte under 1940 med 30,000 människor av vilka 3,684 voro immigranter. Sverige har nu 6,370,964 in-I nevånare. SKOGENS FRAMTID R, V. Stuart, Secretary-Manager för B. C. Loggers’ Association, uttalar sig om skogsindustriens framtidsutsikter. INTE förrän de sista tjuga åren i av detta århundrade kommer minskningen av British Columbias skogstillgångar att utgöra lågot verkligt problem, säger Mr. Stuart. Och inte ens då, ty före den tiden kommer tillväxten av ny skog att ha nått så långt att R. V. STUART. Timmerköming med oxar var den metod, som användes av pionjärerna inom skogsindustrien i denna provins. Så sent som pa 90-talet voro ännu oxar drivkraft framför tunga tim merf oror. LOGGAREN. Av ERIK FREIJ. I romantikens sagovärld har rallaren med rätta, en hedersplats som byggare av Sveriges järnvägsnät; om emigranten som blev rik vet dikten att berätta, och även böljans lättmatros går på i sångens fjät! Det skrives vers om fröken Agnes, hon som sveks av Kalle, och Nordlund, han som sköt ihjäl och skar med Mora-kniv, Men ej ett ord om loggaren, den främste av dem alle, den starkaste, den segaste i lek som arbetsriv. Må vara att han tuggar snus; det främjar industrien, och även Fröding skrev som bäst när snusen låg på tand! Och att han tar en sup ibland; man tar en sup i Skien, så varför klandra loggaren om han tar en ibland? Han vet att döden står på lur bak skogens stolta fura; en kort minut, ett liedrag, och gåtan får sitt svar! Så om han lever livet lätt när andra gå och tjura, bevisar blott att han i varje tum är karl! I sommams da’r, då mygg och svett gör livet till en plåga, hans “Timmer!*' rullar dånande emellan branta berg. När Bore färgar marken vit, hans yxas blåa låga, väl biter lika djupt som förr i sekelfurans märg! Han är en man och blir en man så länge skogens jättar, skall fällas av en senig arm fran Norrskensflammans land! Och när en gång en brusten sträng hans arbetsbörda lättar, då dröjer dock hans minne kvar vid Stilla Havets strand. stora nya tillgångar skapats. Provinsen har nu ett bestånd i jungfruliga skogar på 23 billioner fot furu och 46 billioner fot hemlock. visserligen inte allt så beläget att man kan kalla det kommersiellt åtkomligt, och dessutan rätt betydande mängder ceder och annan skog. Men det är furan och i alltjämt tilltagande grad hemlock, som skall bära oss fram ännu ett 40-tal år med en stabil produktion. För närvarande avverkas en och en kvarts billion fot furu, en halv billion fot ceder, något under en halv billion fot hemlock och något mindre än en kvarts billion fot gran. Då en balansering gradvis inträder mel- i lan furu och hemlock, genom fruktbärande försök från skogs- ! industriens sida att låta vår präk- ; tiga British Columbia hemlock komma mera till sin rätt och öka dess avsättning, beräknas avverk-ningssiffran tio år härefter se ut ungefär som följer: 850 millioner fot furu. 850 millioner fot hemlock 450 mill. fot ceder och 300 mill. fot andra trädslag. Och ef- । ter denna beräkning skulle det hittills orörda och tillgängliga be- i ståndet av furu räcka till 1972 I och hemlock till 1980. Men Mr. Stuart räknar också , med utveckligen och säger att kanske kommer en hel del av våra väldiga stånd av jungfrulig skog aldrig att avverkas, enär ungskog kommer att växa och vårdas för att skördas ungefär som jordbrukets skördar. Provinsens skogsvårdsstyrelse, som nu arbetar hårt för främjandet av rationell skogsdrift, preservation och plantering, beräknar att skogen kan skördas med 60 års mellanrum. Slutligen tror den citerade skogsmannen, att nya metoder och processer äro förestående, vilka komma att avsevärt ändra om ej rent av revolutionera trävaruindustrierna i hela världen. Förmodligen kommer råmaterialet att i allt större utsträckning underkastas olika kemisk-teknis-ka processer och från massa om- SKÖNA MAJ Med sommarsol och värme hon kommer än en gång, med famnen full av blommor och hjärtat fullt av sång, på lätta fötter och dansande på tå, med muntra, muntra löjen i ögonen de blå. Hon är sa yr i hättan, som uti hjärtat god. Och hennes pulsar brinna av ungt och eldigt blod. Hon är så fri, så lycklig; bon är så ung och varm. Av levnadslust och längtan sig häver hennes barm. Med muntra, muntra löjen i ögonen de blå, se sommarens prinsessa, hon dansar fram på tå, med lövomkransat änne och blommor i sitt fång. Ack, SKÖNA MAJ, välkommen! Vi hälsa dig med sång. GEST. Fodermedel från Sydamerika. Johnsonlinjens fraktfartyg "Ecuador’ på 7,400 ton d. w. anlände den 1 7 april till Göteborg med fodermedel från Sydamerika. ¥ ¥ ¥ Svensk bat med oljelast krigs-förlist. Motorfartyget "Castor" från Trelleborg på väg från amerikansk hamn till Sverige med danas till en mångfald plastiska materialer. vilka nu ej ens kunna förutses. Och för vilket ändamål smärre träd lämpa sig lika bra och bättre än den nu så betydelsefulla grovskogen. olja rapporteras ha krigsförlist på Atlanten. Av besättningen har 2 I man landsatts i Curacao i Holländska Västindien under det att 1 5 man saknas. "Castor var på 8,944 bruttoregisterton och tillhörde Trelleborgs Ångfartygs Nya Aktiebolag. ¥ ¥ ¥ Nobelprisen mindre. Vart och ett av årets nobelpris utgör 131,-496 kr., vilket är 7,000 kronor lägre än under 1940, Huvudfonden utgjorde vid 1940 års slut 33,337,136 kronor. Räntorna på denna fond uppgingo till 1,908,-02 i kronor. RADIOUTSÄNDNING STUNDANDE SÖNDAG Som tidigare meddelats har Svenska Pressen gjort arrangemang för utsändning av två radioprogram, vars tid nu blivit definitivt fastställd. Det första utsändes kommande söndag, den 4 maj, och det andra efterföljande söndag, den 11 maj, båda kl. 5.30 eJm. och över stationen CKWX, 980 kc., samt kortvågsstationen CKFX, 6.08 mc. Även denna gång är det den bland skandinaverna välkända tandläkaren, Dr. R. Llewellyn Douglas, som är det svenska radioprogrammets beskyddare. Under gångna år har han likaledes bekostat flera serier av Svenska Pressens radioutsändningar, vilka gått under det populära namnet “Echoes from Sweden”. Så kommer alltså “Echoes from Sweden” att åter bäras ut på eterns vågor. Denna vår visserligen endast två gånger, men vi hoppas att dessa två program komma att bli en uppskatted återupplivning och till uppmuntran och glädje för våra lyssnare. SÖNDAG, 5.30 e.m. CKWX. Dr. Douglas Sedan ångloken och tunga järnvägsvagnar samt milstals av järnvägsskenor under ett halvsekel varit medlen för Utfors-landet från skogen av dessa månghundraåriga jätteträd, ha dessa nu i stor utsträckning ersatts med det allra modernaste, väldig* kolosser till traktorer.