Sid. 4.
THE SWED1SH PRESS
Torsdagen den 24 april 1941.
WASHINGTON TAXI Highland 4100.
Special rates weddings, signtseelng, funerals.
DE RÖDA HUVUDENA
Av Adolf Johansson
BRÅCKBAND
Egen tillverkning. Långt överlägsna Begär broset v r.
A. LUNDBERG CO.
933 W. Pender St,. Vancouver, B. f
rDENTIST D?RDougl«
• SEY- 5577
COR.RICHARD*6 HAJTINC*
Red Star
Alla slags apoteksvaror. Prompt leverans av postbeställningar.
2 Cordc^a Street West. Tel: PAcific 4934.
ALF VARG talade trevande, vemodsmättade ord om Kvinnan, som gick sin eviga sö-kareväg genom vidderna, om en underlig längtan, hon satte på dem hon sökte, för att de skulle gå ut att möta henne.
Mindes inte Brita, hur han den där julaftonen gått fram till fönstret och sett ut! Då hade han känt det, och sedan — det visste hon inte !— hade han varit borta vid ödemuren om natten. Han hade varit tvungen att gå helt enkelt, och nog visste han, att det var Hon som drog honom
förr, och log hon, så var det ett läpparnas frusna, förvissnade leende, medan ögonen stodo fulla av skygghet och vemod. Hon såg vildrosornas kronblad falla mot nypontiden och lingonrisets vita klockor efterträdas av den rodnande frukten. Hon såg andhonan simma med ungarna i ån och hörde en tjäderhöna vissla samman den sprängda ungfågelflocken.
Ack. vad de äro lyckliga! tänkte hon och undvek gärna fru Marias blick, om den av en hän- 1
nämnt ett ord! När så den gamle prästen efter vad som vederfarits j skyddslingen i Forsfallsgården upprepade gånger suttit vid Mårtens bord, hade det fallit en högre glans över huset. Ty — som sagt — han var nu en gång för alla socknens mäktigaste man, och undantagandes klockaren — som även bestred skolundervisningen och vilken han mötte i ' tjänsteärenden — var det knappast någon den där kunde räkna honom som kamrat och gästvän.
När Mårten nu hunnit något så när hämta sig och de tröga tankarna kommit fria ur förlamningen efter det oväntade slaget, framstod för honom en ny fråga. Inte snabbt och tvärt, utan ge-। nom ungefär följande resone-i mang: gjort var gjort och kunde
Fader Mårten började till sist tycka, att han funnit en efter om- • ständigheterna god utväg. Glädjen att så se sig kunna rädda dottern utplånade på en minut så gott sig göra lät sorgen över den olyckliga upptäckten. När han under inflytande av denna samma plötsliga och en smula vemodsfulla glädje hörde fru Marias nervslitande snyftningar, där Lon halvlåg fram över bordet, föreföll det honom, att händelsen ändå inte behövde komma så stort ve åstad.
— Du mor, en får väl ordna på något sätt ändå, sade han.
Men fru Maria grät allt hejd-lösare.
. ’— Så, så, kära-mor! ville han trösta och lade en smula tafatt
■ - t. j
Nästa gäng gä till
Dominion Barber Shop 341 Camble Street.
VALENTINE PETERSON, SHOP
v-
B RO UG HT TO
B.C. FOR DEVELOPMENT WORK!
B.C. ELECTRIC
i ut! Allting hade hon i sitt våld, । måne och stjärnor och alla djur, I i som prasslade och sjöngo i snåren, Han hade suttit i skogen en ! kväll och hört ugglan blåsa. Och I strax hade han längtat dit bort där I hon var, fast han inte kom sig “ för att gå den gången. I alla fall ■ var det nog Kvinnan som givit fågeln en vink att locka, ty inte längtar man annars dit ugglan blåser!
Men det var en hemlighet med — stugan hans, om Brita ville veta den! Hon hade liksom sitt stamhåll där, sökerskan, och en natt hade hon varit honom riktigt nära. Det var så klart och uppenbart som en älgväxel i sumpmark! Bara med den skillnaden, att här såg man inte spåren utan märkte dem ändå. Ja, han hade rent av känt igen något, funnit sig liksom hemma därborta, och då var det väl dit hon lockade honom.
Så beslöt han bygga stugan på den gamla grunden. Inte var det heller någon annan än Kvinnan som släppte vargarna över patron när beslutet om den nya stugan höll på att gå i kras, där länsman tog vid. Hur skulle han för res-i ten annars fått stugan?
I månskenets trolska halvdager och i den lyhörda natten, där endast någon ugglas djupa lock-; vissling seglade in i tystnaden.
inte ändras; dotterns ära måste delse för länge fästes på henne skyddas- och det fanns egentligen Så grydde omsider den dag^ ! lnte ,mer a,n * ‘ ‘ Satt att. av7P' som Brita aldrig skulle glömma.'™/™
Den dag. då händelserna tycktes	°C.b Br“a'
ramla över varandra, och vilken ?et Var detta fragan gallde’ ~
hon sedan mindes blott som ett kaos av ristande känslor.
Fru Maria kom på henne med frågan alldeles oförberett, och fader Mårten satt där mörk och obeveklig som en gammaltestamentlig vredesgud.
Om hon älskade Alf Varg?! — Om hon älskade honom! Hade det bara varit det! Men det var något annat också, något me-
Och som c,m
han tänkte vidare: Efter vad hänt finge man väl se sig efter andra friare; gården
ra
nu.
Och så bekände hon i hackande och avbrutna meningar och under strömmande tårar både sin kärlek och det där andra, det, som skulle komma.
Hon sjönk ihop på stolen och vred i förtvivlan näsduken mellan händerna, medan orden haglade över henne. förkastande, dräpande. Mén när fru Maria
ville de väl åt, men ungen.... Brita skulie kanske få gå där i många herrans år, törhända bleve hon aldrig gift, och hur skulle det då bli med gården? Nej, hellre då Svedstupojken, när det ändå var så ställt. Ty han var ju i alla fall en hel karl, den där Alf! Så. föllo Svedstumarkerna till. Stora voro de inte, men medförde en utvidgning i alla fall. Vad sedan kära-mors herrskaps-idéer beträffade, så finge man väl ändå finna sig i det oundvikliga. Och det oundvikliga var just inte annat än en ny Mårten och ' en ny Maria som arvtagare till
länge bannat, blev hon stående | med hängande armar och smärtsamt hopknipna läppar. Brita satt där alldeles tillintetgjord och vaggade av och an med ansiktet gömt i händerna. Snyftningarna kommo ryckvis stötande
upp genom bröstet hela hennes kropp, inte se upp, vågade ra en lem för att
HASTINGS TAXI Mam och Hastings Carl Olson innehavare.
MArine
3949
BETJÄNA EDER AV
GLENBURN DAIRY 3695 E. Hastings St. Hlgh. 6110 100 % UNION.
Lät oss alla vara reporters!
Wm. Braidwood
D. C., Ph. C.
Doctor of Chiropractic.
Nerve Specialist.
510 W. Hastings. - MArine 0013
Asal Remedies
1064 W. Pender St. Vancouver.
Are superior to drugs and herbs. They contain ingredients which are in our food and bodies. Internal and external treatments for men and
women.
Asthma, bladder. kidney,
eczema, rheumatism, piles, prostrate K Lands, loss of pep and vigor and ttrinary ills and others. Treatments mail ed to customers out of town.
blev hans ning. Och skyldigt i belord av fet.
fantasi en sällsam san Brita gömde den tro-sitt hjärta som ett bien dunkeltalande pro-
Så svann timme efter timme, medan Brita alltjämt satt som en Paulus vid Gamaliels fötter. Granarnas kronor med sin dagg fin-go ljusa månskensvåder, skuggan tätnade under grenarna och ugg-levedens matta sken tändes än här, än där i dunklet. Det var som om en dröm legat sjunken över nejden, en dröm som dämpade orden och gjorde nattens sagoland till verklighet, medan dagarnas kalla ljus dog bort i glömskans fjärmaste fjärran.
Dagar lades till dagar och veckor till veckor. Äsksommarljum dallrade luften i soldis över gärden och vretar, och nätterna, de svala, daggiga nätterna i juli svep te sin mattblå sidenglans kring sovande skogar.
i de nätterna smög Brita alltjämt till sin kärastes möte. Kanske inte lika jublande glad som förr, men med en trånande lust att luta huvudet mot hans arm och suga in all den vildvuxna, obetvingliga tillförsikten i hans ord. Ty hon ägde en hemlighet nu, en ängslande och likväl sällsamt uppehållande hemlighet. Den var på en gång oro och tröst, den kylde som ett stigande ovädersmoln och värmde som en stor och stilla glädje.
Dagen såg henne blekare än
LAGER
CAPILANO BREWlNG CO . LTD.. VANCOUVER. B.C.
WHOLESOME APPETIZING DEUCIOUS
INIB.C.ITS
This advertisement is not published or displayed by the Liquot Control Board or by the Government of British .Columbia
sin stora ludna näve axel. Inta annat jag få de väl gifta sej.
— Gifta sig?
Hon ryckte till och nom genom tårarna.
på hennes kan se, så
såg på ho
gården. — Ty fader Mårten viss-■ te innerst inne med sig, att hans bokliga aktier inte stodo som
— Jaa, gifta sej. En får väl lov att ta saken som den står och tänka lugnt för sej. — Seså, tårar kommer en inte långt med, tilläde han, när hustrun åter hängav sig åt sin sorg.
— Men Mårten då, fattar du inte vad som hänt! Inte kan vi gifta bort flickan så där!
—- Fattar! Hå, jo, dummare är en väl inte. Och vad det andra anbelangar, så tycks det mej vara enda utvägen. Nog är det bättre än att hon ska gå här som en annan.... med ungen sin. Ha vi för resten inte rätt att ge tösen åt vem vi vill ? Och ha vi inte råd att gifta henne på kärlek också, om vi det vill?
Fru Maria knöt sina händer i maktlös harm och smärta. —
bannade henne, Mårten? Kommer inte skammen över oss alla!
— Skammen! upprepade Fors fallsbonden. Här blir ingen skam av, det går jag i god för. Jag har frågat dej till råds, mor, men du har inte svarat. Nå, då gör jag som jag själv vill och det är nog säkrast, det! - Smörj ska de ha,
satungarna, båda två... Och sen får en se till....
Hans tunga axlar förmörkade dörröppningen som ett berg, när han lutad och dröjande gick ut ur kammaren.
Några minuter senare steg han uppför trappan till Britas rum och då hade han stallpiskan med den långa lädersnärten i näven.
Vad nu då, var höll hon hus, jäntan? Fader Mårten blev stående en smula handfallen och ; såg rakt framför sig. Så kastade han piskan, sjönk hed på en stol och begrov ansiktet 1 händerna.
Han kände sig så gammal, så : gammal. Allt vilade på honom, när det verkligen gällde något för hus och hem. Han haJe segrat hittills, mer? nu såg det ut sem om han skulle nödsakas att j kompromissa och slå av på sina
’ Det olyckans barnet... den lätt-
och skakade Hon vågade knappast rö-ej störa den
högst. — Nåja, högre än Vargens förstås! Och vad kära-mor och tösen anginge, kunde de väl ta varandra i hand ungefär. Huvudsumman var ändå pengarna pa kistbottnen — de funnos där i säkert förvar! — och så markerna!
färdiga ungen! fick hon fram och förde åter näsduken till ögonen. Fader Mårten nickade dystert.
— Det är vår tös i alla fall, sade han, och du hade nog kunnat skräda orden en smula nyss. Hon tog det hårt ändå, stackaren. Grät hon inte och snyftade, så det var rent erbarmligt att höra!
— Förebrår du mig att jag
önskemål. Hade det bara något annat! Folk och fä han lärt sig tukta, men Brita, det kära barnet!
Forts, i nästa nr.
Piloten som nödlandat
gällt hade Brita,
ett
träd: — Jag skulle sätta ett nytt ■ rekord.
Markägaren:— Det har ni också gjort. Ni är den första som , klattrat ner ur det där trädet utan att först ha klättrat opp.
¥ ¥ *
— Vår basar för välgörande ■ ändamål inbringade 220 kr. Omkostnaderna uppgingo till 232 ki. De fattiga skulle alltså vara
ikyldiga oss 12 kr. Jag ber här-att denna fordran
s!
med få föreslå, avskrives.
i — Bilen är । gör dålig fart.
väl
bra men den
— Det är inte ! milstolparna som ifrån varandra.
bilen, det är stå för långt
olycksaliga tystnad, som redan några minuter rått i det halvljusa rummet. Och hon kände att domen. den förfärliga domen, skulle slå ned över henne som en åsk-vigg ur detta eviga tigande, som var värre än alla de piskande orden.
Det var då som hon hörde fader Mårtens röst, ett enda ord bara, men tyngre och förkrossande långt mera än alla de andra.
— Sköka!
Hon sjönk ihop som för en spark. Nästa ögonblick kröp hon pa knä över golvet med de knäpp ta händerna sträckta mot honom. Fader Mårten betraktade henne några sekunder. Sa vände han sig bort med ett dovt stönande som en tjur och slog sig med den tunga näven för pannan.
Men fru Maria stod rak och kall. Det skälvde kanske en smula i hennes mungriper. Hon talade inte. Pekade bara sakta mot dörren.
ut
Brita reste sig och som en drucken.
Nu är att säga, det sedan länge tillbaka
vacklade
fru Maria J haft sina
misstankar, om än svävande och , obekräftade, rörande dottern. I För Mårten åter kom alltsammans som en storm från klar himmel, och i dess första anlopp hade han böjt sig och sviktat som en gam- i mal skogsfura för påfrestningen. Kanske träffade slaget likväl ho- • nom mindre hårt än hustrun. Ty ! hur det nu var hade han börjat ! tycka om Alf Varg i Vargstugan och känt sig inte så litet stolt över den makt och myndighet, var- । med han kommit den eländes upphöjelse åstad. Den gudsman- 1 nen till kyrkoherde hade törhän- i da också spelat sin lilla roll i historien. Han var utan gensä-gelse socknens myndigaste man, men ehuru fru Maria räknade prästerlig börd, hade hans visiter i Forsfallsgården varit påfallande glesa allt intill den stund, då han kom och lade sitt goda ord för Svedstupojken. Han hade väl också prövat på att tala om den , hotande döden, som varit så nä- j ra. men på det örat hörde inte Mårten. Så mycket villigare hade han emellertid lyssnat, när kyrko- ‘ herden på sitt stillsamma och lugna sätt antydde, huruvida 'inte ' den stormrike Forsfallsbonden av ett säälsamt öde predestinerats att taga under sina vingars skugga den. som åldrigt ägt huld och hägn. Kanhända var det också just efter det samtalet som Mårten sett sin egen storhet i Sved-slupojkens fromma. Men därom hade kyrkoherden bestämt inte
HUSHÅLLARE! Dessa Äro Edra
KRIGSVAPEN



Spara dem, Giv dem, och hjälp att VINNA DETTA KRIG
Vi kunna ej alla marschera ut i strid — men vi kunna marschera till våra vindar, källare och andra storage-platser i våra hem.
Det finnes krigsvapen på dessa platser — och i Ert hushäJlsavskräde, vilket kan göras till ett värdefullt tillskott till Canadas krigsproduktion och till fonder för krigs-stödsrörelserna.
Många frivilliga lokala organisationer ha redan kompletterat planer på en upp-samlingskampanj i sina distrikt. Flera komma att följa. Snart, hoppas vi, skall hela Canada vara organiserat för en ‘'utrensning av Hitler’’.
Varje dag och varje vecka tills segern är vunnen. måste allt skrotmaterial, som kan tillvaratagas i det distrikt Ni bor, räddas, hopsamlas och förvandlas till krigspro-duktlonsmaterial och pengar.
Ett omsorgsfullt studium och översikt av hela Canada göres för närvarande av detta departement med avseende på vad slags hopsamling skulle åstadkomma det bästa resultat i Ert samhälle. Om dessa inlormationer ei ännu kommit Eder lokala Salvage Committee eller municipala Council till-
ALLT SKRÄP HAR VÄRDE
• Ordna det omsorgsfullt
• Det kommer att uppsamlas
• Det kommer att användas
handa, få dem att meddela sig died The Supervisor, National Salvage Campaign. New Supreme Court Building, Ottawa.
Departementets fullständiga organisation står till förfogande för Edra lokala företag med assistens i att göra deras Salvage Campaign en success.
Då kampanjen börjar i Ert samhälle, bedja vi att Ni ger densamma Edert oförbehållsamma understöd.
I SSU ed by authority of Honourable James G. Gardiner, Minister
BH
DEPARTMENT OF NATIONAL WAR'SERVICES