Sid. 4.
NYA SVENSKA PRESSEN
Torsdagen den 14 nov. 1940.
DE RÖDA HUVUDENA
Au Adolf Johansson
Forts, från sid. 1.
varit hetare och hans sinne mera trånsjukt än andra mäns, när en flicka någon gång kunde locka hans känslor i dagen. Det var som hade två naturer brottats inom honom, såsom det röda håret brottades med tattarögonen och den mörka hyn. Den där kronan av eldgula, ringlande lockar kunde tyckas sliten från något annat huvud av en hemlighetsfull makt och sedan i trotsig nyckfullhet ha blivit tryckt på hans.
Alltnog, han var vacker, sällsamt vacker, vildmarksgossen, och hos flickorna kom drömmen om hans' famntag som en il av ängslande vällust.
Men karlarna hade ett slagord, när de talade om honom: — Slik bortbyting, han är tokig! sade de och ryckte på axlama.
Alf för sin del såg inte med goda ögon på byfolket. Gubben Lars kunde gärna låtit honom
rets bild i hennes drag utan att I finna den, och han tyckte att det, >
som givit hennes skönhet liv, ha- । hägring |
de glidit undan som en från hennes väsen.
När ett månvarv gått han åter ensam.
om
var
den som
I Fält med Vasa Regemente
VÄRMLÄNDSK REKORDFLICKA.
Forts. från sid. 1.
upprivna andra bataljonen, förlorat över en tredjedel av
1 dessa rekordens tidevarv tor-
ningar på hans obekanta börd.
Det fanns ett högt berg nordost om byn och väster om de stora åkervidderna, vilka från vattendraget sträckte sig långt inåt skogen, jämna som en myr eller mad och böljande av säd varje skördetid. Till det berget kom Alf ofta under sina vandringar, när han följde åsen, som löpte utmed norra åstranden.
till
sko
Så lyssnade han ånyo ge.ns röster och drömde om henne, som dröjde med utsträckta armar bakom det skymmande snå-
ret. Och se, nu stod hon där naken och likväl icke naken, klädd
sitt manskap, tillsammans med JR 8:s folk sin ojämna kamp ute i kölden och nästan utan föda, ända till dess kringränningsfaran även här blev för stor och order om reträtt gavs.
Under allt detta försvarade sig
som ett djur i sina unga lemmars fägring. Någon natt ville han mö-ta henne, när hennes ögon.lyste । ^p^JR "V :s*TCs^ i mörkret och skuggan, o jan e ej en tum. Den enda punkt där och förrådande, som en fm lu- । angriparna tillfälligt lyckats bita
I första och tredje bataljonerna i framgångsrikt mot samtidiga an-
gare, vilka icke kunnat fås bort.	----------------- ---
förbi raden av fientliga tanks. I de det förtjäna omnamnas att “Min plats är hos dem”, säger | Brunskog har en rekordtagerska han enkelt; ingen fiende släpps att uppvisa, nämligen fröken bon-in genom ståldörrarna. Och även ja Petersson fran Edane. Denna det‘a skyddsrum sprängs slutli- . unga dam som annu ej uppnatt gen sönder, varvid endast nio i mer än 20 varar, har redan fyra man och blan
*V Tiden som följer blir i huvud- der, tre år senare studentexamen sak en vandringens tid. Fbero, Ju-1« år fo kskol ärarmneexamen och ustila, Leitimojärvi: marscher om , s°m påbrod härtill aven orgamst-och kantorsexamen, samtliga med
d dem Mara bli vid krävande examina bakem sig. Re-alexamen avlades vid 14 ars al-
ligga där han låg under gran-ruskan. Vad hade väl byn att bjuda honom? Utböling, oäkting! ropade barnen efter honom, när han själv var ett barn. Skogsdjä-vul! hade hans ovänner bland männen kallat honom, sedan han blivit en yngling.
Så hade han dragit sig undan människorna, och hans tankar hade glidit in i andra spår än deras.
Han grubblade, där han gick för sig själv, grubblade över nå- | got, som han förteg inför var människa och som ibland på ensliga stigar kunde förmå honom att långa stunder sitta och se på den nu lastgamla stövaren, som längesedan borde varit skjuten, eftersom döden inte förbarmat sig över honom.
— Du, Ulven min, vet du något, du, tro?
Hunden viftade på svansen och såg med sina kloka, bruna ögon på husbond. Ja, ja, han visste nog varifrån de kommit, han! Det var för den hemlighetens skull. Alf inte kunde förmå sig att befria stackaren från en eländig tillvaro.
Mångfaldiga gånger medan han satt och såg på hunden, som om han velat läsa sin egen gåta i dess ögon, hade han åter och åter dragit sig till minnes vad han hört berättas och själv visste om sitt liv.
Kvinnan av finnstam, som legat död med honom vid sitt bröst, varifrån hade hon kommit? Vart ämnat sig? Bara han
Det var där han första gången gjort bekantskap med en underlig förnimmelse, att någonting som sög och lockade h' f om låg förborgat i vildmarkerna. Så kom det sig att han började lyssna till alla ljud, som stego ur de oändliga skogarna. Vinden svepte ned över granarnas ludna matta. Han drömde, att någon långt därnere i det gröna skogshavets djup suckade i längtan efter barnet, som försvunnit, bergtaget i by. Slutligen hade han själv gripits av en obestämd längtan till detta, som han inte kände. I de stunderna förnam han med större bitterhet än annars, att han var en utböling, en främling i byn. Han såg ned mot stugorna, oth det var som om just här på berget någon skulle visat honom byn och människornas ondska, redan innan han själv lärde känna dem. Men bakom honom stego lockropen från det okända, förborgade, stego så varma och lugna och gjorde honom vek och stilla till sinnes. Han ville ge det gestalt, men bilden växlade och han fick aldrig riktigt fast på den. Än var det en ung flicka som väntade honom med utsträckta armar bakom ett klipputsprång eller ett skymmande snår, än tog det hamn av en mörk och solbrun kvinna, en moder, som med månskenets mjukhet över sitt ansikte stilla men rolöst vandrade från trakt till trakt, sökande..... Då blev hans underliga längtan starkare än någonsin.
Dansbanans fiol kunde också väcka den, om strängarna sjöngo sakta och vekt En gång därnere på ängen hade han rent av trott sig hålla flickan från drömmen i armarna. Han dansade med en tös från byn. Ljumma fläktar kommo med kvällsdraget och böl
denhet stalt.
EN
smög kring hennes g
STORST ADSMAMSELL.
‘ sig fast var i sömmen mellan de båda bataljonsavsnitten. En mot-attack natten till den 1 1 februari mot de med automatvapen späc-
nätterna, vila i kalla hus som för flygfarans skull ej få eldas om dagarna. Och så äntligen halt för några dagar i förstäderna nordöst om Viborg. Åter befästningsarbeten, i och utanför den brin-
de vackraste betyg och ampla vitsord. Bra marscherat!
Huvudbyggnaden på Forsfalls- kade granatgroparna utvecklade gården var ett stort rödstruket en- sig till en blodig strid, som bl. a. våningshus med vita knutar och fön-' kostade de duktiga reservfänri-sterinfattningar, uppfört på en sockel | kerna Mickwitz och Cajanus livet, av ofantliga granitblock. En frontes- j Den farligaste situationen upp-pisvåning oen en rymligt tilltagen j stod, när en rysk skidbataljon förstubro med tak på rikt utsirade den 13 i morgongryningen från pelare förtogo den enformighet, | det genombrutna Lähde-avsnittet som annars skulle legat över bygg-, tog sig över Munasuo för att falla naden. Alltsammans från frisens första bataljonens ställningar i tunga ornament till den rödskimran- ryggen. Den stötte emellertid på de granitsockeln talade otvetydigt behjärtat folk i bataljonsstabens, om ägarens myndighet och makt granatkastarservisens och förrätt-som välbeställd arvtagare i en bur-. ningsmanskapets korsur, delar av gen storbondesläkt.	_____ 1___________
När man såg Mårten Andersson, de tiH och det b!ev kunde man också väl förstå, att gent skau glömmas av dem som just den mannen måste vara ägaren voro med. Det ena maskingevä-av gård och grund. Trygg oc re , rei; efjer de|. andra erövrades och gick han där, något lutande visser-. ligen under sina sextio år, men ännu reslig som en skogsfura och med det långa nötbruna skägget fallande likt renlav nedåt bröstet. En jätte
| löjtnant Millers kompani skynda-
1 ’ ‘ 1 1 r en strid som
var han, som genom egen och fäders kraft vuxit sig stark och grävt
vändes mot fienden, och när kam
I pen var till ända voro de fler-dubbelt stakare angriparna nedgjorda eller skingrade i panik-: artad flykt. 1 de egna leden kräv-
de striden många offer, bland sina sugrötter djupt i den “sten-! d*™ kompanichefen Jarl örnbundna storskogsmyllan.	dah1' som stupade i spetsen for
Hustrun äter var hans raka mot- «nagranatkastarpojkar.
sats. En finhyllt och spädvuxen li- Annu den 14 februari, nar geten kvinna med milda, blå ögon Inombrottet pa högra sidan full-och ett hår, som ännu tävlade med följts genom Lahde-avsmttets stod mognande råg i gyllene glans, ett | jelinje och ryska tanks trängt in sådant där hår som inte lätt blek- . även i frontavsnittet till vänster, nar, sedan det en gång fått sin ful-1 höll JR 9 :s avsnitt orubbligt stånd la färg. Mårten Andersson hade । mot det växande trycket. På kväl-hämtat henne från staden vid å-1 len denna dag utrymde hela re-mynningen, där hennes far varit. gementet på order uppifrån sina komminister. Stilla och värdiga ha- j ställningar. Det blodiga slaget ös-de hon och hennes två systrar suttit j tel Om Summa, som kostat JR 9
i sin bänk långt fram i kyrkan, me-I så mycket dyrbart blod, var av-
dan fadern besteg predikstolen. När han talat, hade det varit som om
en allsmäktig hand glidit genom templet och böjt alla hjässor inför honom. Mårten hade bevistat gudstjänsten i staden två, tre gånger,
slutat, reträtten till de nya ställningarna började nu på fältmarskalkens order. Ett tiotal tappra officerare hade stupat, hundratals duktiga underofficerare och
- - .menige utplånats ur de stridbaras gjort sitt tysta, väl överlagda val j led Och ändå
är det just denna jade omkring dem. Flickan slöt | bland systrarna och så he t en e 11 stdd som upphOvet till så ögonen och tryckte sin barm mot I fram och “älsat pa en gamie mycket Ovederhäftigt prat. Den hans. Han kände hennes unga j komministern. Kans e	a e SOm var med kan dock bära sitt
bröst, såa en svan blekhet nå den omstandig eten, a a a uvu buvud böst. Den skammen är ei
bröst, såg en svag blekhet på hennes kinder. Med ens voro fi-
den ödmjukt sänktes inför den sil-
huvud högt. Den skammen är ej
Blundade kunde han se korset han snidat till hennes grav bortom kyrkan. Länge hade han gått
For Live, Progressive News, Read
THE FEDERATIONIST
*oom 704, Holden Bldg.
Phone SEY 8448 and have it delivered to your home.
nande staden. Det ryska fältartilleriet börjar nå fram, flygets, bombfällningar och maskingevärs beskjutningama bli allt tätare och ske nu även om natten, men ändå är det hela en vila i förhållande till vad man varit med om.
Under denna de långa och många marschernas tid anlända i olika etapper nog så behövligt । ersättningsmanskap till regemen- ' tet. Kompanierna ha i många fall gått ned till halva styrkan, och de 1 glesnade leden fyllas nu ut med J unga pojkar och lantvärnsrnän ' från såväl Österbotten som Ny- ' land och Åboland, duktigt folk till stor del, men i allmänhet bristfälligt utbildade och givetvis utan stridsvana. Snart skulle också dessa nya män få sättas in på fullt I allvar. Att mången av dem i de । kommande striderna fyllde måt-! tet länder dem till heder.
Den 5 mars börjar för JR 9:s räkning den sista fasen av det gångna kriget, det s. k. kuststrids- . skedet väster om Viborgska vi-ken. Detta skede bär för rege-mentet, liksom säkert även för; alla de andra trupper vilka del-togo i dessa strider, trots enskilda lysande framgångar en övervägande ödesbetonad prägel. Vid Keihäsniemi och Vainikka avvärjer ett av våra kompanier häftiga anfall och nedgör massor av fiender, kring Vilaniemi längre åt sydost kämpar huvuddelen av regementet med sammanbiten energi och tar stort krigsbyte. Men den ryska övermakten i folk och framför allt vapen blir alltmera påtaglig, förlusterna ökas dag för dag och tröttheten tynger som en mara, när inga färdiga ställningar mera finnas, utan det gäller att slåss, äta och sova ute i kölden och snön. Och över de starka havsisarna rulla ständigt nya rader tanks fram, följda av kilometerlånga lastbilskolonner med infanteri. — Här behövs
Hastings Steam Baths
764 Hastings St. E.
Build up your Health Always Open. Expert Masseurs in Attendance.
STEAM & SHOWERS
Admission 8 a.m. to 1 I p.m 30, 40 and 50c. After 1 I p.m. - 60 and 75c.
Up-to-date Tiled Private Baths
Phone Hlgh. 0240
Whist Drive och Dans
VARJE LÖRDAG KVÄLL
SVENSKA HALLEN
1320 E. Hastings Street
WHIST KL. 8.15
DANS KL. 9
Helge Andersons Orkester MÄSTARE I SKANDINAVISK DANSMUSIK.
Inträde 25c.
friska reserver, mycket folk och kanoner, för att dämma upp och vräka tillbaka.
Och så kommer freden, plötslig, oväntad, overklig. Kanondundret och gevärsmattret tystnade med ens, lugnet kommer liksom svepande över nejden. Kan det yara möjligt? Man får höra fredsvillkoren: visst är det för djävligt alltsammans. Men det kan väl in te vara annorlunda, man får försöka finna sig. Vi ha i alla fall gjort vårt bästa, efter måttet av ett litet folks resurser, och kampen har inte varit förgäves. För resten orkar man inte tänka just nu, man vet bara: det är slut nu, kriget är slut, du o'ch jag lever, och nu får man sova, sov a.........
en enskilds trupps, att vårt land
—. o •	'	. • i • l *.	en ensKiias trupps, att v;
olens toner som aoaa, aet var v^r	pa nar en ej O eY ' under de senasfe årtiond
,	, .	,	l - j l l	på	Mårtens hustruval, men huvud-
bara	takten	han	horde,	och han	r.........	en
olens toner som döda, det var
nästan bar henne några vilda varv
kring ängen.
ena för
saken var ändå att han behövde en ' su“ sina befästningar, försum kvinna därhemma på Forsfallsgår- mat att anskaffa effektiva vapen
,	Kvinna aanienuna pa	.	..
'T1”8" den, en husära som väl anstod hans * n°d‘S mangd. Man kan fast--	-	• —	| sia, skriver överstelöjtnant J. (J.
Om kärlek hade det, till en bör-1 Hannula i sin nyligen i pressen lian åtminstone, inte mycket talats.! publicerade icdogorelse, att va-;. Alf hade ryckt j Mårten var, i
Hennes
Gynna Våra Annonsörer!
och tänkt på vad namn han skulle slappnade... Då hade han kysst, r"ikedomar j skog och åker.' skara m i traet. Och sa stod där innan han själv visste J--------------	....
äntligen:
Här vilar okänd Alf Olssons Mor, en kvinna av skogsfolket.
I trots hade han skurit den
sis-
ta raden, läsande på andra vårdar över kvinnor från byn dess motsvarighet: hustru till o.s.v. Hans kniv hade ristat djupt i
därom. ।
Hon öppnade ögonen och deras ■ a i	______ _____,
blickar möttes. Alf hade ryckt i	v*ar när han gifte sig, en ra trupper fyllde sin plikt och
till. Hur väl mindes han inte! Det | redan gammal och klok karl, och aft särskilt JR 8 (kommendör var ett djur han höll i sina armar. ; aven Maria kunde törhända lagt major Laaksonen) samt JR 9
• Hennes ögon brunno med fosfor- । fram andra skäl för sitt äktenskap | (kommendör överstelöjtnant Hasken, några lockar av det ned-1 an ren älskog. Komministertjället | gelberg) utmärkte sig i dessa förfallna håret kittlade hans hand med de tre ogifta döttrarna hade bittrade strider . som raggen av en fäll och tän- j j
derna i hennes mun lyste som ett rovdjurs. Blott en ögonblick varade förnimmelsen. Men han ha-
de följt efter flickan,
när hon
korset, ty de skulle se det, människorna med de onda tungorna, ' gick, oth några dagar senare ha-
hur han föraktade deras anspei- de de vandrat tillsammans på
November 1940
Er prenumeration har utkrpit, om ovanstående eller tidigare datum återfinnes på tidningens adresslapp.
FÖRNYA
PRENUMERATIONEN 1 DAG!
NYA SVENSKA PRESSEN, 144 W. Hastings St., Vancouver, B. C.
Insänder härmed prenumerationsavgiften för ett år, EN DOLLAR.
Namn:
Adress:
inte varit rikt och tillfällena till för-1 Om ett sällsport hjältemod ströelse sannerligen inte många. Den vittna även de berättelser, vilka första tiden efter bröllopet hade det senare avgivits av från Ryssland också rent av sett ut som om hon hemkomna fångar, som hållit ut velat skaffa sig prsättning för sin under segt försvar av sina kring-
ungdoms försakelser. Hon reste of- j rända korsur, i enstaka fall ända (a in till staden på några dagar, tills fronten redan närmade sig Det var visiter som måste göras och Viborg. 1 det s. k. “Miljoona-någon gång'även ett oskyldigt säll-1 Unnake” i Lähde-avsnittets främ-
Att Hyra
skapsspektakel.	j sta linje försvarar sig reservfän-
Mårten hade ofta följt henne på rjk Skade med sitt folk, till slut de turerna, och mången gång var endast tre man, envist mot fien-hen honom då en kostelig ledstjär-। den> d]| dess kasematten sprängts na bland sällskapslivets oberäkneli-- luften och Skade jämte två av ga blindskär	hang män dör under ruinerna, [ Lämpligt för ungkarl eller pen-
Hemma på Forsfallsgården åter -	-	-	-	”	* ’ "	'	*	’
var han den trygge och ofelbare
Lantställe, 2^4 acres land, allt avröjt. Mindre byggnad med elektriskt ljus, beläget i Aldergrove.
bataljonsstabens korsur, ett rått-, ,	„.. , > ' i , , hål av betong nere i jorden stanledaren. Dar hade han också sina. .,	. ....	.. . ’ ,
. t ...	• c	nar vid reträtten samtetsunaer-
små nnvata noien, liksom fru Ma-l	..	,	.. an
ria hade sina i staden. Trots hans sergeant Mar.a hos over ett 30-myndiga värdighet föll det honom tal svart sarade och döende kn visst inte in att försaka en hets- j jakt, ora han en morpon fann rävspår i rysnö, eller lägga sax för en bymeka, som kommit hans ville-
bråd för nära. En träta med sta-tare och småbönder föraktade han! inte heller, men bäst fann han sig ändå, när bvfogden och länsman- • nen gästade honom.
Forts, i nästa nr.
MATVARUPAKETEN TILL FINLAND.
। Om Ni ännu ej sänt i^dert mat- ! varupaket till Finland så sänd det i genast ty beställningarna måste vara oss tiPhanda senast måndagen den 18 för att hinna fram till julen. Adressera beställningen till Finnish Relief Fund, 16 E. Hastings St., Vancouver, B. C.
Man Trivs Väl På HOTEL EAST 445 GORE AVE. SEy. 0308.
sionär. Hyra 4 dollar i månaden.
Mrs. V. Hagberg, 536 East 27th Ave., Vancouver B. C.
FUNGERAR EDER
till BELÅTENHET? JULWU/ILF
OM EJ, Ring FAir.
För Expert Betjäning,	i
United Radio Service
2460
E.
ER1CSON
Heather St. (vid Broadway).
rDENTIST
R
rj USWrLLYN
COR. RlCHARDS t HASTINGS 1
B. C. ELECTRIC
OMBORD PÅ ET T BRITTISKT KRIGSFARTYG PÅ NORDSJÖPATRULL.




PaifnlU r o
in B. C