Torsdagen den 10 oktober 1940- Sid. 4. NYA SVENSKA PRES EN DE RÖDA HUVUDENA Av Adolf Johansson Nya Svenska Pressens Följetong. IDE DAGARNA fann man | den tredje döde. Han höll ännu sin kniv i handen och huvudet var krossat, som om en björn slagit honom till marken. Men när kläderna togos av, såg man ett mörkrött knivstyng i det vita bröstet. Den klingan hörde för visso lodjurs-karlen till och krossåret i huvudet härledde nog från hans bösskolv. När den döde fördes genom byn, riste de gamla kvinnorna sina grå huvud, männen svuro med knutna händer vildskyttens död och bygdens flickor skockade sig som ungdjur i åskskräck. Ty förbannelse hade kommit över forsfallsbyn. Men en orkeslös gubbe—gammal som själva furorna, sades det — kom upp till skogen från sin stuga längre nedåt kusken. En skum natt skar han en docka av lyseved och döpte den med många hemliga funder och stor klokskap att bära vildskyttens namn. Så satte han den upp mot ett träd i skogen och genomborrade den med en signad kula. Det lodet skulle bli lodjurskarlens bane förr eller senare. Ty trollskott nå alltid sitt mål,, men de kunna över forsfallsbyn. Några viskade om det avslitna — För att få ro, upprepade mannen. I-innkäringen nämnde det ordet hon också. Minns du inte talet om den vita älgens betesmarker ! — Å, jo! Jag vill dit bort! När hämtar du oss, säg, när? — Det drar ihop till oväder nu, tro? Tala så att han kunde göra 10-ÄRSBERÄTTELSE FÖR SY-det till toner i fiolen! Den ljusa FÖRENINGEN NORNANS SYS- trolldomen måste bo där också, ty det var ju där far och mor TRAR, VANCOUVER, B. C. huvudet, andra sällsam lust att grepos av.en urskulda den smygande lodjursmannen. Ty det var en hugsvalelse att tyda allt som ett olycksfall genom någon förlupen kula. Men hustrun till den döde stod halvnaken bland kvinnorna och vred sina händer. Vinden gick fram över deras huvud och det dånade och stönade inne i skogarna, som famnade byn med tungt mörker och stiglösa snår. Samma natt smög vildskytten steg för steg fram mot myrstugan. Den långa lodbössan vilade färdig att användas i hans händer och tummen höll hane. Där skymtade mellan stammarna svarade myrstukarlen. sta klara natt skall du han på dess dig. Men vara för-fär- sett den vita älgen, vita älgen, som björklöv... Och det var han som förtrollade skogen, så att den blev fager till glädje. Starkare måste trolldomen vara i hans grann- ■ skap ., den verkligal Den 26 ,930 möttes ,2 raspa e ungt stycken av Logen Nornans systrar । på inbjudan av syster John Johnson i hennes hem, 4371 Perry Nästa gung g& till - Dominion Barber Shop_ 341 Camble Street. VALSNTINE PEfEBSON, UNION SHOP i hans betesmarker. — en tröst att tro så, när 3. ■ snop... Hustrun nickade. Så gick hon j Det var bort till spiseln för att se om pan- de nu lämnade myren. Å, myren! norna. fönsterljuset och en tall- Svårt att överge den ändå! Men de måste ju för den svarta troll- Månskäran stod med hornen j domens skull. Vad han halade mot öster och sommamattsstjär-1 Jen trolldomen och hatade bynorna brunno i simmigt ljus, me-1 folket, som kom och sökte far! dan de sista regndropparna ännu , Om han kunde skjuta nu! Ha, ha, glänste som dagg i skogens barr j ha, om han kunde! Skulle nog och spindelvävar. Över trädtop-1 följt far med bössan, hade bara parna hinsides myren upptornade | jnte mor behövt honom, medan det bortdragande ovädret sina bon var ensam i stugan/ svarta molnberg men mot deras ’ kullriga krön stödde sig himmels- kupan med en aning om blekt silljus i det skumblå. I skymnings-dunklet guckade gök och blåste uggla med korta mellantider, dun vingade nattfjärilar fladdrade tyst | över snåren och myggens ljusa skyar stodo här och där i luften. Då vandrade myrstukarlen kvist hängde på läderremmen in- med bustru ocb son mot norr för nanför ruten till tecken på att atf nå den gtora älven ocb sko. ingen fara hotade. också få söka det länge. Det var som ett ohyggligt varsel när tre pojkar en kväll kom-mo löpande framåt bygatan och berättade, att de sett huvudet av en get bortslitet från kroppen och buret upp i en ung rönn. Sargat och blodigt var det vita skinnet och tungan hängde röd ur munnen. — Det är järven som varit framme, sade en gammal skytt i byn. Få voro de som trodde honom. Och han dristade inte gå bort och hämta det avslitna huvudet, för att visa märkena efter vilddjurständer. Ty skymningen hade fallit tätare över skogen. Sent den aftonen gick talet ännu dämpat och hemlighetsfullt i många av stugorna. Men husbonden i forsfallsgården satt uppe längre än de andra och berusade sig- med brännvin. Han fruktade nattens ensamhet. På spishällen flammade en löwedsbrasa och ett talgljus brann framför honom på bordet. — Det blir mörkt i .natt; månen går i moln, sade han till hustrun, som stod och knäppte av sig kjolen. Han kastade en blick ut genom fönstret, som vätte mot forsfallet och de svarta hulten där bakom. Då var det ett klirrande i rutan, några glasbitar föllo skall-rande på golvet o'ch mannen sjönk plötsligt tillsammans. Med ett skrik sprang kvinnan ur kjolen, som blev liggande i en hög vid laven, och skyndade fram. När hon grep honom vid axeln, gled han av stolen. Bordet välte och ljuset slocknade, men i skenet från elden såg hon ett litet runt hål i hans tinning. Blod och gulvit hjärnmassa fläckade golvet som en rödstrimmig gröt. Folk strömmade till och stod i Idunga bakom huset, för att vara skyddade för skott från skogen. Den natten slog skräcken ned Hustrun hängde gråtande kring hans hals så snart han tagit steget över tröskeln. Men sonen började tyst att reda till varm mat och dryck, och när han ställt pannan över elden, gick han ut på förstubron för att varsko, om någon skulle närma sig nedifrån byn. — Jag var däruppe vid älven för två dagar sedan, sade mannen i det han satte sig och lutade huvudet i handen med armbågen mot stolryggen. — Din far är död. Jag har begravt honom. Stugan hänger väl ihop än några år och nog är hon bättre än ingen. Men längre bort måste vi, när du ändå inte kan stanna här- Hustrun låg på knä framför honom, smekte hans händer och gömde sitt huvud vid hans knän. När hon så dolde sitt förgråtna och hopsjunkna ansikte, såg hon med sitt flamröda hår och sina rundade skuldror ännu ut som ett barn emot honom. Hans ögon hade sjunkit djupare i sina hålor, halsen var utpinat mager som hos en gammal man och den gröna vadmalsrocken hängde i trasor. Hon såg upp. — Nej, nej, inte stanna här! Gud förlåte dig de tre! ----- Fyra, svarade mannen un-tonigt. Husbonden i forsfallsstu-gan är död i natt. — Men varför? Det var som garna där bortom- Kvinnan gick fri från packning och ledde främsta av de två getterna. den som buro en del husgeråd klövjat över ett ångestrop över kvinnans par. Hon släppte hans hand sprang upp. — Har jag inte sagt dig läp-och det! Odlingen deras griper omkring sig som ett elakt sår och förbannelse för den med sig. Inte känner jag rätt till den förbannelsen, men finnkäringen såg den, hon. Och nog vet jag, att den ene nybyggaren sköt den andre för svedens skull och den dödes son tog hämnden i arv. — Men du själv...-kvinnan. — Jag själv! Skulle stå emot trolldomen! invände jag inte Var det inte för dess skull vi flyttade hit och är det inte den som gör att vi åter måste bort? — Jag vill bort för att få ro igen. TILL VÅRA PRENUMERANTER! Vi vilja härmed rikta en vördsam framställning till våra prenumeranter att insända fömyelseavgiften för tidningen, om Ni är efter med betalningen. Tidningen kostar ju ondast EN DOLLAR per år. Vi tro att det för de allra flesta är en möjlighet att kunna betala denna lilla summa. För oss betyder det dock ganska mycket, i synnerhet under nuvarande förhållanden, då våra möjligheter att få annonser äro hårt kringskurna. Ni kan se på tidningens adresslapp om Ni är efter eller icke. Apvänd nedanstående blankett och sänd oss avgiften i dag. VÖRDSAMT NYA SVENSKA PRESSEN. NYA SVENSKA PRESSEN, 144 W. Hastings St., Vancouver, B. C. Insänder härmed prenumerationsavgiften för ett år, EN DOLLAR. Namn: Adress: Road. Anledningen till mötet var bildandet av en syförening, vars förnämsta uppgift var att arbeta för Logen Nornan samt understödja föreningens medlemmar i sjukdoms- eller ekonomiska trångmål, så långt möjligt. Det vore kanske av intresse att höra namnen på de första 12 systror- BETJÄNA EDER AV GLENBURN DAIRY 100 % UNION. na. De voro som följer: Mrs. J. Johnson, Sofia Strom, Anna Janson (nu Mrs. Axelson), Beda Jacobson, Emma Bergklint, Birgit 1 urnquist, Alma Westiund, Anna Rutquist, Mary Hill, Ida Johnson, Mannen själv hade väl också । Ellen Boren, Beda Swanson. Till sina tankar på färden och dess orsaker, där han gick och sökte sig väg efter himmelens ljus. ,‘Lodjurskarlen” hade de kallat honom, när han för inte många dagar sedan låg gömd inom gott skotthåll för bössorna, som sökte hans liv. Och lodjuret hade varslat honom vid ån, fräst och spänt klo mot byfolket, som kom för att låta sin odling draga förbannelse över hans hus. Finnkärin-gen var klok hon- Han stod nog i blodsband med lodjuret ändå. ordf, valdes Mrs. Emma Berg- Hade ju väckts till liv i moders- ryggarna. Framför henne skym- skötet av lodjuret ocb aldrig kun. tade mannens mörka skugga mel- nat skjuta lo! En hemlig makt låg emellan. De sista dagarna, när i han gick i sitt blodiga hantverk, lan de täta unggranarna. Månen blänkte till allt emellanåt i mässingsbeslagen på den långa lod- . badeban känt sig styrkt och upp. bössan, vars pipa stack upp over ! muntrad av den släktskapen. Han hans axel. Sist kom sonen lutad , mindes från sin barndom> då ban under tyngden av en helstekt alg-, ännu var en av dem { byn> bur bog. Där skogen tatnade till snår,; han blev varm av underlig tjus. grek färden sakta, och de maste; ning eUer gkräck, när lodjuret ofta stanna for att hjalpa getter-1 sjöng _ ja det låg nog troll_ na fram, nar deras bordor fast-, dom bär en’8tor ocb förskräck-nade i grenar och ris.* trolldom. Strupsången sög ho- Kvmnan tankte pa nnnkann- - -- gens spådom, där hon strävade framåt med getens ledrem i sin hand. Det var så tröstesamt att äntligen vandra mot norr, mot den vita älgens rofulla betesmarker, där åren runno hän utan att lämna spår efter sig. Hon hade nom som fallande vatten. Men han och hustrun o'ch sonen hade intet att frukta, ty de voro av det blodet. Byfolket däremot... I o-väderstider, då skogen var svart mellan blixtarna och molnen jagade som stora svarta fåglar tätt lamna spar etter sig tion tiaae ; trädkronorna> bade ban en underlig förnimmelse, att troll- i känt blodsfrandskapen starkare. domen fran byn nu lag som en . sådan dag )åg baR på lur nära svart rok over myren, en stickan- byn från morgon tiU kväH _ de och otack rok, sadan som så var ban då p. väg tiU älv. kommit vältrande ibland, nar | dalen Hon så ha det kvin. människorna darborta bratat till nan Ocb fyra män var väj ända sved och lagorna nkhgt kommit nå Kanske kunde def bH fJer i farten. Den forestallmngen hade ban bara bustrun ; henne med valdsam kraft, sa att | förvar, Myren var fager den> hon maste vanda sig for att se, I . . . ° . trolldomen svar oen manga, manom svarta moln inte simmade1 ■- - — - - FOUNTAIN PEN HOSPITAL and SHOP Floints and parts for all makes. A. E. Young - 670 Richards St. HASTINGS CLEANERS & DYERS We Call and Deliver. Hlgh. 2962. 707 E. Hastings St. klint, till sekr. Mrs. Anna Johnson, till kassör Mrs. Mary Hill. Beslut fattades att inträdesavgiften skulle vara 25c per medlem, samt 1 Oc i månadsavgift. Vid det andra mötet, som hölls hos Mrs. Emma Bergklint, blev beslutat att syföreningens namn skulle vara Nornans Systrar, och skulle möta den 4de fredagen i varje månad kl. 8 e.m. Vid detta andra möte ingick ytterligare 12 systrar ' föreningen. Medlemsan- I tallet ökades, tills det i 1936 var j uppe i 45 medlemmar. Därav har i nu flera utflyttat till andra platser. En del har begärt utträde, av dem har de flesta ej tillhört Logen Nornan. Under dessa 10 år har två systrar avgått genom döden, nämligen Mrs. C. Carlson North Vancouver, och nu nyligen Mrs. Lina Peterson. Vid det första mötet blev på förslag av Ida Johnson bestämi att varje medlem skulle skänka ett handarbete som vi sedan sydde färdiga i våra hem, och bar många av oss fortsatt därmed för varje år. Varför vi nästan varje höst haft en basar med försäljning av handarbeten. Nästan varje sommar har vi haft en pienie i Svenska Parken. De första åren hade vi ganska många whist drives i hemmen, som inbringade små nätta summor. Några lun-cheons har vi de senaste åren haft hos Spencers. Flera stora arbeten ha vi lottat ut och alltid ha våra vänner varit villiga att hjälpa och bistå oss i våra strävanden. Därför har vi kunnat under dessa 1 0 år till Logen Nornan överlämna Gynna Våra Annonsörer! Man Trivs Väl På HOTEL EAST 445 GORE AVE. SEy. 0808. Kan inte sova? Vrider och kastar Ni er i sängen ander natten och försöker ängsligt att få någon väl behövlig sömn? Ni lider måhända av felaktig matsmältning och eliminering. Många tusentals människor under de senaste 5 generationerna ha erfarit de välgörande verkningarna av Dr. Peters Kuriko, den tidsbeprövade to-niska medicinen som stimulerar magens funktioner. De veta hur nyttig den är i många fall av: funktionell förstoppning; nervositet, dålig matsmältning och kväljningar, förlust av sömn och aptit samt vanliga förkylningar, då dessa åkommor bero på felaktig matsmältning och eliminering. Kuriko är sammensatt av 18 olika medicinska rötter, örter och botaniska växter. Den arbetar med naturen att inverka på både magen och tarmarna, dock är den inte skarp eller våldsam. Hjälper magen fungera; reglerar tarmverksamheten; ökar elimineringen med-dels njurarna; understöder och påskyndar matsmältningen. Förlora inte hoppet, ifall andra läkemedel ha misslyckats -skaffa er en flaska av Dr. Peters Kuriko i dag. • Dr. Peters Ole-Oid. Iiinlment — en antiseptisk smärtostillare i bruk över 50 år. Snabb lindring för reumatiska och neuralgiska smärtor, ryggvärk, styva och ömma muskler, sträckningar, stötar och sendrag, kliande eller svidande, fötter. Lugnande. Värmande. Ekonomiskt. Ifall Ni icke kan fä Fahrneys läkemedel i edert grannskap, använd denna kupong: । en summa på 500 dollar, samt över trädtopparna nedåt myren. I .liv Nr1!/?i 360 d°Har tiH behövande Vasa'I Det var en giftig dunst som slog I f°r t llbaka än en vånv । m^Hemmar och några utomståen-människorna med trolldom, så aH ^°mma an f-Fen de bekanta' Vidare har vi be' I de blevo onda och vaktade envar j en ,k . g ‘ r starpt att till varje systers sik er-J endast på sitt eget bästa. Vak- dnT5iPT n ’ bröllopsdag samt 50-årsdag ge 5 landet gav dem knappast nät- >)O’ lodJursblodet hang og . । donar ur kassan och har detta ternas ro, och så åldrades de förr- । Månen hade gått ned ocb de ■ stigit till en summa av 70 dolän tid var eller dukade under ! första gryningsdagrarna färgade ’ >ar- Nu i juni gav vi en summa på genom bråddöd. Men där nord redan himlen, när myrstukarlen 5 dollar till Röda korset samt oå i storskogen satte de Hid-ande stannade. På en erlesa. där e-raset < । 0 dollar till luftvärnet. Vidare har vi köpt porslin för } omkring 30 dollar. J på i storskogen satte de glidande stannade. På en glesa, där gräset åren ej så snart sitt märke på ; stod daggigt och friskt, tjudrade människorna. Och människorna I de getterna, befriade dem från blevo ålderstigna som själva trä- deras bördor och tände upp eld den. Dit upp skulle hon för att mot dagbräckningens kyla. åter se den vita älgen och så kan- | Men när solen stod över trädhända bli fager och ung som hon topparna, fortsatte de färden. Geten gång var. Ja, hon hade blivit, terna blevo ömfotade, mannen gammal därnere- Hade de inte flyttat ur byn, skulle trolldomen nog tagit död på henne, och hon hade väl legat i jorden - vid det här laget. — Hon måste se den vita älgen en gång till! — Men det var en orosfylld aning inom ! henne, att hon ej skulle möta honom mera, därför att hon blivit gammal, som grannskapet av den förbannelselagda marken gjort henne. — Därför att hon blivit . gammal... Hon mindes så väl, hur det sjungit till inom henne av hans vita trollmakt. Sådant där plötsligt och förunderligt jubel i bröstet hade hon känt dessförinnan också. Men sedan hon blivit äldre, var det alldeles dött inom henne. I Mannens tunga axlar vaggade i några steg framför henne och hon I manade på geten. Ja, det var dött. Inte hade hon ! ändå något att ångra. Hon hade följt honom som hon älskade o'ch fött hans barn åt honom. Farl hade givit henne sin välsignelse । på färden, om han inte rätt väl | likade. att hon gav sig ned bland j nybyggarna. Men det måste ju ske, då hennes käraste var en av dem. Nå, inte riktigt, förstås-Det var mycket som skilde. Han liknade mera hennes far i tal och lynne. Om han inte liknade själ va skogen på något sätt... Det var väl därför han nu befann sig på vandring uppåt ödemarken. Den tog honom... lockade honom som den lockade henne. — Nej, det var inte därför! Hon visste ju varför de drogo norr ut! Det var trolldomen... Sonen gick och drömde, han också- Skulle de nya markerna tala I lika sällsamt som de gamla, månn- ' måste linda deras klövar i mjukt skinn och kvinnan lägga bärremmar över sina axlar som de andra. Forts, i nästa nr. — Jag måste hjälpa mamma med disken, men jag kommer ut och leker så snart jag tappat några koppar. n Detta är några korta utdrag av ! vår l 0-åriga verksamhet o'ch hoppas vi, att när ett annat årtionde gått till ända vi kan uppvisa ett ännu På trars bättre resultat. syföreningen Nornans Sysvägnar Alma Westiund, Sekr. — Du har slagit sönder en av ruta, Olsson, så nu drar jag något varje vecka på din spring pojkslön. — Tack, chefen, då har man alltså fått en fast plats. JAKT TID Av STEN. Lugnet i milsvida skogar och marker har brutits av blodtörstig jägar och hund. Döden går smygande fram i dess parker den ligger på lur i var glänta och lund. Skogsfolkets adel är jägarens offer, deras kronor är prislösa trofér som spikas på väggen till mångas förund'. Med skälvande ångest o'ch dödskräck i kroppen de hukar sig samman till smidiga språng. För jägarens kulor de skydd tar i hoppen, ty livet kan räddas om dessa är lång. Livet är kärt, kan de bara sig rädda.... på marken vill ingen sig lägga att skäras i stycken till mänskans förfång. Men för jägarens bly kan ej alla sig gömma, det viner till måls i en skälvande kropp. Om kulan är dödlig, de livet kan glömma... Men sårad, de flyr i förtvivlan men hopp. Skogsfolkets vänskap för mänskan är bitter, men jägaren njuter, ej gitter, ty mordlusten sjuder i ådrornas lopp... Speciellt erbjudande — i dag! | □ Sand mig omedelbart 6-2 uns | flaskor av Dr. Peter» Kuriko, . portobetalt, för vilket jag inne- I sluter $1.00. Q Sänd mig 2 reguljära 60^ flaskor | (3% uns vardera) av Dr. Peters । Ole-Oid Liniment, portobetalt, för | vilket jag innesluter $1.00. □ Var god sänd medicinen C. O. D. | DR. PETER FAHRNEY & SONS C0. । 256 Stanley St. Winnipeg, Man., Can. Dept OC352-22A. ■ ■ w- k 9 v 'wV- M >• •få & fy# Annonpera i Nya Svenska Pressen! Hastings Steam Baths 764 Hastings St. E. Build up your Health Always Open. Expert Masseurs in AttendanCe. STEAM & SHOWERS Admission 8 a.m. to 1 1 p.m 30, 40 and 50c. After I 1 p.m. - 60 and Up-to-date Tiled Baths Phone Hlgh. 75c. Private 0240 -DENTIST D?R Douglas COR.RICHARDS 6 HASTINGS 1