SVENSKA POSTEN TORSDAGEN DEN 14 JANUARI 1937 3 BELLINGHAM En välkänd landsman, mr Selim Lindborg, har blivit utnämnd till Supt. of Whatcom County Machinery. Denna förtroendepost har utdelats av County Commissioners. Mr Lindborg är fullt hemmastadd i mekaniska arbeten, så utnämningen har denna gång gått till rätte mannen. Vasalogen -Uranias nyvalda tjänstemän installerades vid logens möte i lördags kväll. Efteråt bjödo tjänstemännen på kaffe med extra gott dopp. Nästa möte kommer programkommittén att göra det särdeles intressant. Kommittén är följande: Duluth Dalenius, Sigrid Obrink och Mary Selander. at upp”, rakat av mig ögonbrynen och satt dem två tum högre upp och kletat på mig lite rödfärg och hängt min lilla hatt på det högra örat, ja, då ser jag riktigt bra ut. Förresten så finns det allt käringar, som äro tjockare än jag. Lappkåta! Han skul- de: blomsterhandlarens hastigt på-1 komna äktenskap. Nu är Person här igen under nam- J net Lars Blomquist. I högform. Det | är samma melodi som i de tidigare ■ Edvard Persson-filmerna, än munter 1 och sprallig, än trosskyldigt rörande I le skäms, gubbtjuven. Förresten vad ; Och känslofrisk. Men tonen är rena- I z-iv-s ttX i-. 4- zvXh rr vi rv 1 1 zx zx wx 1 n »■> Å 4 M Ö .. , —— vet en västgötaknalle om lappkåtor? Och byxorna kan han böta själv, fu- re nu än förr. Edvard Person är en i komiker av så äkta begåvning att | lingen. Men framför spegeln fattade han inte behöver pelle-jönstrampa i jag ett hjältemodigt beslut — jag gick på diet. I tre veckor åt jag Nordic Bakery’s hardtack och dansk pumpemickel. Jag lyssnade på Ma-dame Sylvia över radion och lade knorr på svansen, och i den stillsam-mig på rygg på front-rumsgoivet och ma humorn, som blommar upp ur klaveret för att vara rolig. Hans rolighet sitter i det rörliga ansiktet, i förmågan att svarva till vardagsenk-la repliker och ge dem en extra trampa bicykel, så det knakade i det “oförstådd genom livet”-melankolin. M ENUMCLAW, WASH, Logen Ankaret av Vasa Orden, har invalt sina ledare för 1937. Ordförande, August Falk; avgående ordf., E. W. Peterson; vice ordf., Anna Hermanson; protokollsekreterare, E-lin Falk; fin. sekr-, Ragnar Berg; kassör, Gerda Lind; ceremonimästare, Hilda Swanson; assisterande,. Ole E-rickson; kaplan, Anna Göranson; inre vakt, Leif Stenvik; yttre vakt, Karl Mörk. För syföreningen svara gamla skrovet. Jag räknade mina kalorier om dagarna och drömde om lappkåtor om nätterna. Och, verkli-1 gen, började inte magen att krympa ihop, och det kändes så tomt och gott i mellangärdet. Sannerligen höll jag inte på att återfå min flicksnärtfi-gur! Så en dag satte jag mig upp i Chevroletten och körde till stan för att få reda på, hur mycket jag lättat! Glad i håg steg jag upp på vå- OLD TIMES AND NEW By Henning Holmstrom Genom lidande till lycka Berättelse av H. COURTHS-MAHLER (Forts, från föreg. n:r) — Jag har ännu en halv timme mig. Skola vi gå ut på terrassen länge ? På så gen och stoppade Brrrr, så började för att till sist Det måste vara en nickel i hålet, visaren att svänga stå alldeles stilla, något fel någon- In the war between the classes (since war there must be, however peaceable one’s personal disposition) there are essentially but two alter-natives to choose between, as means — Gärna. Kanske Lothar är därnere. Han blir förtjust, om du håller honom sällskap en stund. Han var så ledsen över att behöva försaka ditt sällskap i dag, när du far till Rottberg. Han behöver så väl en liten uppmuntran, ty han skall i dag bikta sina synder för Riidiger och det är honom mycket motbjudande. — Jag hoppas att han ängslats för ingenting. Greve Riidiger hjälper- säkert. Det är uteslutet att han ut- fruarna Anna Hermanson Falk. Installeringsledare, Berg. Fru Thora Peterson blev och Elin Ragnar storligen stans, så jag stampade till med den ena foten, och visaren skakade på sig men stod stilla igen. Då reste jag mig på tårna och satte ner hälarna med en väldig duns. Visaren slängde runt en stund, men stannade till sist på samma märke. Jag tittade for bringing about equitable more enduring conditions for majority of the people; namely, lution and revolution—in the and the evo-par- Riidiger har lovat mig att jag så ofta jag vill får fara över till Rottberg. — Jag tar er på orden, svarade han. Jag vill mycket gärna ännu en gång bese slottet Rottberg. Hon skakade avvärjande på huvudet. — Ni har ingenting att förebrå er, jag var ju så främmande för er. von Stein kommer gärna. Hon trivs mycket bra på Lindeck, och för att göra mig en tjänst hade hon säkert gått in på något, som varit henne mycket oangenämare! Ni skola sä- Hon var glad att kunna hans te. bara häst, betryckta sinne Det skall jag sitter något så med göra- P