SVENSKA POSTEN TORSDAGEN DEN 27 AUGUSTI 1936
BRITI5HW£0LUmBI
SVENSK-AMERIKA
Senaste nytt i brev från Sverige
Finland
B.C.-Notiser
Vigsel förrättades den 8 augusti i Vancouver, då Mr. Arthur Holm-lund förenades i äktenskap med Mi. s Aina Backman. Vittnen voro mr Fred Erickson och miss Esther Will-man. Tjänstgörande pastor var O. K.
Blomelie.
Mrs Albertson, 887 Richards blev på fredagsmorgonen den väckt av en inbrottstjuv, vilken
st., 14 då
han såg sig upptäckt hastigt försvann. Vid en närmare undersökning fann mrs Albertson att hon förlorat sitt fickur.
■ Avliden krigsveteran. På General Hospital avled den 16 augusti Gottfrid Sundberg i en ålder av 44 år. Han var född i Sverige. Under världskriget tjänade han på Canadas sida med Canadian Depot Bataliion. Begravningen ägde rum i Vancouver
i de 22 augusti.
I Mrs Viroque Anderson, maka till mr Carl Anderson, 456 East Hast-
1 ings Street, har avlidit i en ålder ay ' 57 år. Hon var född i Oclaire, Wis.
gen ägde rum i Vancouver den 19 augusti från T. J. Kearney’s begravningsbyrå.
Alfred Dahl, 2235 Dundas Street, olev natten till den 16 augusti, då han var på väg från en danstillställning, anfallen och svårt slagen av banditer, vilka på östsidan operera under det allmänna namnet “East End gang.”
Utbyte av lärarplatser. I enlighet med lärarnas bytesplan, har miss Elsie Fredrickson i Matsqui som föreståndarinna för Poplar School därstädes i dagarna bytt anställning med miss E. Cameron i Balfour, B. C.
Svenska Utsädesföreningen har till hedersledamot kallat dr. L. H.
Newman, canadensisk pert och cerealist, som perligen förtjänt för plantundersökningar.
spannmålsex-gjort sig syn-sina märkliga
och kom till Vancouver 1925.
Hon
sörjes utom av make av fyra döttrar.
Mrs Johanna Larson Luther, har avlidit i Vancouver, 78 år gammal. Närmast sörjande är en son, Donald Luther.
Mrs Margaret Johnson, maka til) mr Gus Johnson i Squamish, B. C., har avlidit på Vancouver General Hospital, 36 år gammal. Begravnin-
Mts Ernie Anderson och dottern May från Kenora, Ont., äro för närvarande på besök i Vancouver som gäster hos mr och mrs J. Sultan. Mrs och miss Anderson ha för avsikt att, ifall de trivas i Vancouver, eventuellt bosätta sig här, i vilket fall även mr Anderson skulle komma hitui.
Finska Sportklubben, Dynamo Club, håller sin första årliga picnic kommande söndag i Svenska Parken. Ett omfattande program upptagande uppvisningar, tävlingar etc. uppföres. Många andra attraktioner erbjudas även.
En duktig dotter har nyligen fötts till mr och mrs Hugo Orre, St. Catherine Street, Vancouver.
Advokat William A. Monjen i Los Angeles är kandidat för domare i superiordomstolen därstädes. M., som föl en del år sedan var bosatt i Spo-kane, är son till den på sin tid välkände svenske pastorn Andrew Peter Montana, som byggde den första kyrkan i St. Paul. Hans moder, född i Sverige, lever ännu och är bosatt i Minneapolis.
En av Rockfords äldsta svenskar är Stephen Peterson, sont nyligen fyllde 94 år och därvid blev föremål för en vacker uppvaktning i sitt hem därstädes. Peterson kom till Förenta Staterna för 65 år sedan och har haft sitt hem i Rockford hela 60 år.
Kerstin Thorborg knuten till Met-ropolitan-operan. Den framstående svenska operasångerskan Kerstin Thorborg, som väckt stor uppmärksamhet i Europa genom sin tolkning, särskilt av olika Wagner-roller vid uppträdanden i Berlin, Prag, London m. m. har i dagarna genom kontrakt knutits till Metropolitan-operan i New York.
. Svensk byggde den första 1755. Den första municipala vattenpumpstationen i ' Amerika byggdes år 1755 i Bethlehem, Pa., av en svensk vid namn Hans Christopher Chri-stiansen, meddelas i den av Folk Festival Council i New York utgivna månatliga tidskriften Folk News.
Avliden vid hög alder. Mrs Stone avled i North Easton,
(Forts, från sidan 1)
Så har det naturligtvis också blivit gny omkring den svenska hälsningen vid olympiadens öppnande. Liksom vid vinterolympiaden i Gar-mish-Partenkirchen hade vår idrotts-rrupp fått instruktioner att hälsa genom att på svenskt maner ta av sig huvudbonaden och rikta blicken mot den de hälsade på, d. v. s. Hitler, och det betraktas nu som ohövlighet och undfallenhet för den antinazistiska opinionen här hemma. Men sedan man nu beslutat förlägga nästa o-lympiad till Japan har diskussionen om hälsningen mojnat av något. När man nu en gång har kommit över till Asien, vet man ju inte var man
Presidenten har numera stadfäst lagen om Uleåborgs läns delning, vilken kommer att ske den 1 januari 1938. Det nya länet kommer att heta
Lapplands län och relse i Ronaniemi.
Suomen Joutsen höst kommer det
får sin huvudsty-
till Amerika. 1 finländska skol-
hamnar. Det kan
hos någon av hälsar genom varandra, och hagligast att
de att då
hända att det blir stammar, där man gnida näsorna mot kanske det är be-
inte behöva “ta seden
dit man kommer” vid hälsningsceremonien.
ANSLAG
Så har
TILL DE SPANSKA ARBETARNA
det också varit på vippen,
Hans Skyddsling
är
SCANDINAVIAN-FINNISH
STEAMSHIP AGENCY
Wm. (Bill) Anderson
111 Hastings Street West
Svenska Postens kontor - Tel. Sey. 3023
Bästa platsen
ATT KÖPA
Sverige - Finland - Norge - Danmark
Vancouver, B. C.
Artig och noggrann betjäning
Väljare i Burrard
Rösta på
J. HOWARD
FORESTER
LIBERAL KANDIDAT
OCH FRÄMJA
BRITISH COLUMBIAS
FRAMÅTSKRIDANDE!
För upplysningar Ring Bay. 3900
Huvudkontor vid hörnet av 8th Avenue
och Granville St
den 26 juli, i en
Den svenska Brainerd. Miss Brainerd, Minn.,
ålder av 92 näktergalen
Ingrid Mass., år.
från
Mildred Johnson i som är en avkom-
ling av den svenska sångerskan Jenny Lind, har ådagalagt en mer än vanlig sångbegåvning. Hon uppträdde nyligen på ett radioprogram över WDGY. Miss Johnson avslog nyligen anbud att medfölja Frank Gordons orkester till New York som solist emedan hon föredrog “klassiska” sånger framför modern “musik”.
Thyra Svedeili till Kom. Den kända New York-svenskan, Thyra Sve-delli, som gjort sig känd som sångerska och tolkare av religiösa, särskilt katolska motiv, avreste nyligen med Rom som mål. Hon kommer där att få företräde för påven och kommer
att konferera med ledande Vatikanen betr, förevisande
män vid
av
hen-
ne inspirerade tavlor, filmer, m. m.
Sällskapsresa från Sverige
till
New Yorks bilutställning. Svenska Amerikalinjen anordnar 31 okt.—29 nov. en sällskapsresa till den stora bi iutställningen i New York med Drottningholm. Vistelsen i land blir 9—19 nov., vilket beräknas medge tid
lör den diefärd ska ha ombord
som önskar att företa en stu-till Detoit också. De som ön-möjligheten att bo och äta under uppehållet i New York.
Svensk kooperation
Amerika.
। Dean Anderson vid Wisconsin-univer-sitetet håller på med att utarbeta en
| Lok om kooperationen särskilt i Sve-| rige. Den utkommer redan i höst I och är försedd med bilder tillhanda-| Lållna av Svensk-amerikanska ny-I hetsbyrån.
En av de äldsta svenskarna i Oakland, Neb., var Pontus Edward Frisk, som nyligen avled där i staden. Slutet föregicks av en längre tids sjuk-
dom. Den bortgångne fran Åsbo i Östergötland Amerika och trakten av dan 1880.
Pastor A. W. Franklin
var bördig och kom till Oakland re-
80 år gam-
mal. Den bekante missionspastorn A. W. Franklin, medlem av Bethlehems-försanilingen i Minneapolis, fyllde d. 12 aug. 80 år. Hans son är svenska Ev. Missionsförbundets söndagsskol-sekreterare, som nyligen varit ombud vid världssöndagsskolkonferensen i Oslo.
Ny gas. Två kemister, Wm. Mah-le och Harold Ohlgren i Coktao, säga sig ha uppfunnit en ny metod att framtvinga gas ur klöver och andra cellsubstanser. De har förfärdigat en maskin och gjort lyckade experiment,
som utvinner fot gas från borde bli en Rockefeller.
ända till 45,000 kubikett tons material. Det skarp rival för John
En av Molines främsta affärsmän var E. L. Nordgren, som nyligen avled i sitt hem där i staden efter en längre tids sjukdom, av hjärtåkom-ma. Nordgren föddes i Swedesburg, lowa, den 9 nov. 1866, men kom som barn till Illinois.
VASALOGEN NORNAN No. 413
Möter första och tredje tisdagen i varje månad, kl. 8, i Svenska Hallen, 1320 Hastings St E., Vancouver. Fin.-Sekr., Arvid Lind, Svenska Hallen.
FÖRENINGEN SVEA
Sammanträder andra fredagen i varje månad i Svenska Hallen. Enda manliga sjuk-hjälpsförening. Fin.-Sekr. Clarence Johnson, 112 - Uth A ve. W. - Fair. 337 R. Ordf, i sjukkom. Adolf Anderson, 767 Georgia St. E. High. 797.
RUNEBERGSORDEN
Möter andra fredagen i varje månad kl. 8 e. m. i Svenska Hallen. 1320 Hastings St. E. Fin.-Sekr. Oscar Nordman. Fair. 5409 L Ordf, i sjukkom. Otto Sundeil, 2525 Grant Street. High. 4741 L.
Svenska Konsulatet
Axel J. Stahl, Konsul
337 Carrall St. - Tel. Trinity 2329 Öppet helgfria dagar "10—1. Arvsutredningar, fullmakter och andra handlingar utfärdas och legaliseras.
Pass utfärdas utan dröjsmål på en dag.
att vi skulle bli indragna i den spanska inbördesfejden. Landsorganisationen har nämligen anslagit 45,000 kr. och socialdemokratiska partiet 5,000 kr. till hjälp åt de spanska arbetarna, och det mena nu en del högertidningar är ett brott mot neutraliteten. Hittills ha vi dock inte hört av några protester från riffkabylerna och främlingslegionärerna i det spanska upprorslägret. Antagligen ha de annat att tänka på just nu.
Men i Danmark, där en insamling till den spanska folkfronten pågår, har en skeppsredare A. P. Möller blivit lika tvärarg som den tyske slägg-kastaren och på rak arm satsat 5,000 kr. till de upproriska. Vägrar regeringen honom utförseltillstånd för beloppet, så skänker han det till Gränsföreningen och H. P. Hansens minnesfond — alltså till främjandet av danskhetens bevarande i Sönder-jylland, där tyskarna ligga på med sin propaganda. Här får man alltså bevittna den ovanliga synen att en konservativ skeppsredare finansierar ett uppror mot ett lands lagliga regering, under det att socialistiska arbetare skramlar ihop vad de förmå för att upprätthålla den s. k. lagbundna ordningen. Nog är världen lite upp- och nervänd just nu. Men jag har svårt att tänka mig annat än att den danska regeringen lagar så att H. P. Hansens minnesfond får nyttan av A. P. Möllers lilla hetsighet.
OM DE SVARTAS BEDRIFTER
Just när jag sitter och skriver detta kommer meddelandet, att våra brottare i Berlin fått en hel massa medaljer, så nu är kanske den svenska äran räddad, och jag hoppas N. D. A ordnar till, så att Per Albin och Bramstorp få var sin medalj de också. För är det deras fel, när vi förlora, så skall det väl också vara deras förtjänst när vi vinna.
För övrigt säges en hel del elaka saker här hemma om de amerikanska negrernas sensationella prestationer i Berlin. En göteborgstidning erinrade i går om, att de amerikanska blåkragarna vid flottbesöket i Göteborg i somras pryglade upp en neger, för att han ville dansa med en svensk flicka på Liseberg. Man tycker nu, att denna ras- och national-stolthet borde göra sig något påmind även på de olympiska rännarba-norna, men där jubla hundraprocent-amerikaner och de tvättäkta nazistiska “arierna”, när en neger klår sina vita medtävlare, och den mäktige “a-riske” ledaren Adolf Hitler trycker beundrande Jesse Owens svarta näve cch lyckönskar honom till hans dåd.
Om det vore en omvändelse skulle det ju • ara enbart glädjande, men nu kan man vara tämligen säker på, att nästa dag predikar Hitler åter sin o-
försonliga kamp mot icke-ariska människor, och amerikanska blåkragar komma att känna sig högst upprörda i sina moraliska känslor, om en neger skulle våga sig upp på en dansbana bland vita flickor. Fast i det senare fallet skulle kanske även jag bli förbaskad, men det hindrar ju mte, att det är lika inkonsekvent för det.
KRÄFTKALASENS TID ÄR INNE
Annars går livet ungefär sin gilla gäng här hemma i Sverige. De politiska ledarna kuska land och rike omkring och förbereder valet, men folk i allmänhet star ännu avvaktande. Just nu är det ju kräftkalasens tid och då har det vuxna Sverige knappast intresse för något annat än asperin och andra huvudvärkstillande medel. Det har för övrigt blivit en riktigt fin bii tsommar efte-en råkall och regnig juli månad, vilket är så mycket mera välkommet, scm vi efter allt att döma komma att slå alla tiders 'uristrekord i år. Det vore ju tråkigt om alla dessa främlingar skulle behöva fara härifrån
med det intrycket att Sverige har annat än regn och rusk att da på.
icke bju-
Miss Lilly Nordgren från Hope har varit på visit i Vancouver, varunder hon bott hos familjen Albert Johnson.
skeppet Suomen Joutsen att för .första gången besöka Nordamerika under sin sedvanliga vinterkryssning. Starten sker i mitten av oktober, och går först till Afrika där ett strandhugg göres i Dakar. Härifrån seglar fartyget över Atlanten till Västindien, där bl. a. San Domingo besökes. Sedan går det norrut upp till New York, därifrån resan går till hemlandet via England.
Nobile på visit. Den italienska generalen och luftskeppskonstruktören Umberto Nobile, bekant från Italia-expeditionen till Nordpolen, besökte nyligen Helsingfors. Han skall enligt meddelande även besöka Sverige och Norge.
Svinhufvud hjärtligt hyllad i Estland. President Svinhufvud landsteg i Reval den 1 augusti för att avlägga ett besök hos statsäldsten Päts. Ett härligt väder rådde och betydande folkskaror hälsade presidenten. Från Reval fortsattes resan med extratåg till Toila, där statsäld-stens sommarslott är beläget. Under dagen gjordes en biltur til Narva. Folkskarorna hyllade Svinhuvud hjärtligt, där han drog fram. Hela landskap voro flaggprydda.
Amerikansk ångare till Åland. Ett under bildning varande rederiaktiebolag Advance med herr Algot Johansson i Mariehamn som huvudintressent har inköpt ångaren Benito, byggd i Amerika 1917. Ångaren, som mäter 2,950 t. d. w., får till kapten Ruben Gustafsson från Mariehamn.
Ålandsutställningen. Vid månadsskiftet försiggick i Mariehamn en omfattande utställning. Utställnings-fältet var beläget på det s. k. Norra Kobetet medan en del utställningsfö-remål voro inhysta i lyceet. Till utställningen hade uppförts en s. k. Å-landsgård, som tilldrog sig allmänt intresse. Gården hade uppförts för att giva en idé om huru ett ordentligt åländskt hus skall byggas och inredas. Mycken vandalism på detta område har gjort sig gällande under de senaste åren. Gården var uppförd i två våningar, röd med crémefärgade knutar. Utanför gården var en liten trädgård anlagd.
Utställningen var i övrigt mycket omfattande och räknade cirka 1,400 föremål utom tavelsamlingen, som räknade 275 nummer. Ett par hundra husdjur voro också utställda. Utställningen var för övrigt en stor demonstration av allt vad landskapet har att bjuda på. Samtidigt som utställningen försiggick hade flere. sammanslutningar från fastlandet sina sommarmöten i Mariehamn. Att staden under utställningsdagarna uppvisade rekordtrafik behöver knappast sägas.
Olympiska spelens förläggning till Japan stor besvikning för Finland. Såsom telegram meddelat, har Finland inte fått de olympiska spelen 1940, ty med 36 röster mot 27 förlädes spelen av den olympiska kommittén till Tokio. Finlands ombud i Kommittén talade ivrigt för spelens förläggande till Helsingfors, men lyckades icke få detta genomört. Frågan debatterades i flere dagar innan beslutet fattades med hemlig omröstning och då vann Japan. En orsak
(Forts, från föreg. n:r)
Han spratt till. Gifta sig med henne! Var det den säregna stämning hon förde med- sig, som genast förde honom på så allvarliga tankar? Han såg Ringstone ligga där, stort och majestätiskt, han såg sin stolte far gräma ihjäl sig över att vara tvungen att låta godset övergå till en sidogren på grund av sonens olycksaliga giftermål. Han skakade på huvudet. Det kunde icke bli någon lycka, hur han än vred och vrängde. Men vad var det då, som så ögonblickligt fängslat honom? Han övertänkte alla hennes goda sidor utan att finna den verkliga anledningen. Han visste ej att grunden var hennes friska naturlighet. I stället började han plötsligt småle —- det var nämli-
hästarna stegrade sig nämligen r en eller annan anledning. Kusket höll in dem, medan han ropad e någ« till en ung dam, som kommit för nära körbanan och förskräckt ryggade tillbaka. Sir John kastade en blid pu henne. Det var Babs. Litet blei och litet bedrövad såg hon ut cch föl ögonblicket en smula rädd.
På mindre tid än som behövs föl att berätta det hade han sprungit ur åkdonet och var framme hos henne.
— Hur är det? sporde han ängi-ligt, medan han lyfte på hatten. I
Hennes ögon strålade vid det oväntade mötet.
— Tack — bra! Jag snavade od.
till att
de att
ha de
samma
spelen förlädes till Japan tor-varit, att man fruktade för icke skulle kunna anordnas i stora skala i Helsingfors,
som fallet varit de senaste åren. En
annan tungt vägande orsak spelen aldrig tidigare varit till orienten, ehuru de fem på den olympiska flaggan
var, att förlagda ringarna symboli-
serar att alla fem världsdelar jämnställas vad spelen vidkommer. Därtill firar Japan år 1940 sitt 2,600 års-jubileum och ville särskilt därför ha spelen.
I tidskriften Vacation Magazine å-tergives i en helsidesartikel om Sverige bl. a. följande uttalande av den nyligen avlidne dr S. Parkes Cadman:
“The Swedish people present to visitors a fine example of a balanced national life which operates for the greatest good of all concemed. Dur-ing my ten days spent in Stockholm, “Venice of the North”, in the unfor-gettable Summer of 1925, I experi-enced a sense of refreshment and joy which is very rare in one’s busy life. So to-day I offer my reverent regard to the Swedish people who together with the associated nations of Nor-
way and Denmark are leaders in march of civilizatum.”
Vackert sagt, och sant också!
I Spanien rasar inbördeskriget, överallt i Europa höras rykten
the
ocn om
stundande nya krig. Här i landet tilldrager sig f. n. den politiska fejden betydligt större intresse än slagsmå-
let mellan klerikjler och röda i nien.
Den kinesiska filmstjärnan
Spa-
miss
Yagn Pi-Chu är tvingad att förtjäna litet extra för att försörja sig själv och sin moder, som är änka, emedan hon endast erhåller $2.50 per dag, då hon arbetar vid filmen, omtalar en dagtidning. Filmstjärnorna i Hollywood få litet bättre betalt.
gen, som om han hörde henne “Godnatt, sir John. Min goda na svek mig inte!”
Han tände en ny cigarrett.
säga stjär-
Han
måste hålla sig ur vägen för henne, hon skulle icke komma ofta tilj honom, det visste han. Hålla sig ur
hennes väg för hela livet eller i händelser några månader — tills kunde skratta åt alltsammans.
Han lade handen på bordet
alla han
och
kom åt konvolutet, som föll i golvet. Han tog upp det, bröt det och fann tolv tiopundsedlar.
Och han blev sittande och tumma-de sedlarna, tills han blev helt rörd. Följande dag skickade han en stor kartong med rosor ut till Royal Hospital, 66, Chelsea.
Samtidigt med att sir John höll på att söka komma till rätta med sig själv fast utan resultat, satt föremålet för hans tankar och företog sig ungefär detsamma.
Hon blev sittande i sitt trevliga lilla rum med den gyllene sammetsklänningen fortfarande på och tänkte tillbaka. Hon mindes sitt knog under de tre år, som gått, hennes strävanden för att nå upp till honom, bli hans like. Hon tänkte på alla de gånger hon dukat sitt bord, likasom hon sett mrs Steele duka sitt.
Då hon var allena i det rum, som var anvisat åt henne och ännu en elev, hade hon stulit alla erforderliga rekvisita från matsalen och ordnat dem på samma sätt som hon sett dem ordnade därnere. Och så hade hon slagit sig ned och övat sig i att hantera kniv och gaffel och sked i riktig ordning till de olika faten, ö-vat sig i att, liksom de andra eleverna, tyst o,ch lugnt äta sin fantasimat, och på en gång tog hon för sig av de tomma faten för att lära sig hålla skeden och gaffeln, som lågo på dem, då det var riktig mat på dem.
Till slut hade hon smugit sig med alltsammans igen och ställt på sin plats. Outtröttligt hade hållit på, tills hon visste att
ned allt hon hon
skötte sig fullt korrekt under mål-
tiderna.
Vidare hade hon lyssnat
till uttryck och uttryckssätt, hört förfinade stämmor, sett behärskade leenden. Under allt detta lärde hon sig emellertid att skilja på äkta och oäkta och hade därvid bevarat sin naturlighet. För hennes rättframma väsen stod all slags lögn såsom något helt och hållet oförståeligt, och hon kunde icke låta bli att småle, då hon hörde att andra begagnade sig av det. Och nu i afton hade hon bestått sin examen. Hon visste att sir John icke sett en enda sak, som icke
varit korrekt, att hans dam som alla de omgivande damerna.
varit
Hon
såg för sig det prydligt dukade bor-oet, såg den artiga betjäningen, som passat upp på dem, all den omväxlande maten och vinerna, -soin följt på varje rätt. Och allt hade gått bra.
Hon steg upp och gick fram till spegeln. I hans ögon hade hon sett att hon var vacker, och — och — hon hade sett så mycket i de ögonen. Hennes goda stjärna hade lyst.
Då hände det Babs något underligt, som hon icke kunde minnas ha hänt henne på många år. Först kommo
några enstaka tårar, så gick fram till bordet, lutade sig över
samma
Men trenne ning.
och började storgråta.
gråten var en utlösning
hon det-
för
långa års längtan och spän-
ÅTTONDE KAPITLET
Trenne veckor gingo, och sir John höll det löfte han själv givit sig att icke uppsöka Babs. Men varje dag utgjorde en frestelse att se henne och vara tillsammans med henne, och han undrade ofta, hur. länge han skulle förmå fullfölja sin föresats —■ och om den verkligen ledde till något.
En dag i början av november, då luften var mild och skön, råkade han mrs Denheath i Hyde Park. Hon kom åkande i sin landå och såg sig om ef-
ter någon att språka med. Då fick syn på sir John, vinkade honom ivrigt till sig.
— Kära mig, sade tråkigt.
Sir John
Jimmie, kom och hon livligt, jag
efterkom hennes
åk
hon hon
med
har så
uppma-
ning och- steg upp. Vagnen körde långsamt vidare, och de underhöllo sig med varandra så som de goda kamrater de alltid varit.
Men plötsligt, just som de skulle vända, sågo de förskräckta upp —
skrämde hästarna skrämde de mig.
och sedan;
— Är ni alldeles oskadd?
— Alldeles.
— Det är så
— Jim!
Mrs Denheath lian sin vagn.
länge sedan .
ropade och vinkade Han vände sig ont
utan att lämna Babs.
— Har den unga damen blivit skadad, Jim ? Ta henne med — så skjul-sa vi henne hem.
Sir John tog Babs under armen och ledsagade henne fram till vag-: nen.
— Lyckligtvis är hon oskadd, sade han, men tillåt mig presentera' två av mina gamla vänner för varandra. Miss Barbara Kentford, mrs Denheath.
Mrs Denheath räckte fram handen och smålog hjärtligt.
— Vilket sammanträffande! Kom och följ oss, miss Kentford, så att jag kan överbevisa mig om att ni är fullständigt oskadad.
Babs och sir John stego upp, och de åkte vidare. Mrs Denheath vände sig till Babs.
— Ni ser så blek ut — är det sä-
kert att
— Nej genting.
— Och
det inte fattas er något?
— tack — mig fattas in-
ni och Jim äro gamla vän-
ner? Det förefaller en smula konstigt att sätta ordet “gammal” i fön bindelse med er.
— Vi har känt varandra några år, svarade Babs.
— Och nu är det länge sedan ni råkades ?
— Mycket länge, svarade sir John hastigt.
Babs rodnade svagt, vilket icke undgick mrs Denheaths uppmärksam-i het. Hon lade sin hand på den unga flickans.
— Jim följer med .mig hem och; dricker te. Vill ni inte också göra;
mig den glädjen? Så kunna vi ra känna varandra bättre, och ni Jim få språka litet.
Sir John kunde icke hindra tacksamhet han kände fann väg
lä-och,
den till
hans ögon, och han sänkte dem has-1 tigt medan han satt och hörde på det glädjebetonade uttrycket i Babs j stämma, då hon svarade:
— Det är mycket vänligt av er, I mrs Denheath, men jag måste vara I hemma till klockan sju.
— Åja — min bil kan skjutsa er hem.
Det hände emellanåt, när Babs såg något riktigt vackert eller upplevde något alldeles särskilt, att hon liksom såg sig själv från förr. Bräd-
staplarna och miljön. Detta le — då hon vackra, gröna
fader Bones och hela var ett sådant tillfäl-1 satt i mrs Denheaths ( salong och drack te,
ur lövtunna koppar och serverade sig : te ur silverkanna och kakor från sil-1 v erfat. Hon ryste lätt, men kände ingen motvilja vid hågkomsten, tvärt-I om — hon njöt dubbelt av sin nuvarande omgivning, och då hon var en av de människor, som kunde känna tacksamhet, hade hon än mer glädje j av upplevelsen.
Hon såg bort till sir John, som satt I och bjöd mrs Denheath smörgåsfatet, | cch mötte hans blick. Hon rodnade . svagt och försökte se oberörd ut, då | mrs Denheath plötsligt såg upp och l märkte hennes rodnad. Mrs Denheath blickade från henne och till : sir John, så att hon satte bort kop- I pen och steg upp.
—• Ursäkta mig ett ögonblick, är ! ni så söta, men baby ropar på mig.
Därmed lämnade hon salongen, och , de båda blevo sittande med ungefär samma intryck. Hon går för att vi I båda få tala ostört, tänkte de bägge. ' Babs tyckte att det var mycket snällt gjort, medan sir John, som förfära-•des över den glädje han kände över att se Babs sitta där, undrade, hur mycket hans ögon berättat Marga-reth. Men — eftersom hon lämnat dem allena, så . . .
— Nå — hur har ni det nu föl tiden, miss Kentford? frågade han och lutade sig fram mot henne.
— Tack utmärkt, sir John Wilford. Och ni ?
— Inte så bra.
— Vad fattas er då?
Men sir John erinrade sig det löfte han givit sig själv att vara försiktig och svarade icke.
— Det var ju underligt att vi skulle råkas, sade han i stället.
— Det var det,, svarade Babs, medan hon läppjade på sitf te, fru For-tuna är mycket —oklok ibland.
(Forts, å sid 11)