SIDA 3
Torsdagen den 10 oktober 1935
SVENSKA PRESSEN
55-ÅRS JUBILEUM
Forts, från sid. 1. \ ----------
|0 iånga och strävsanuna
år
Xdde de i Krokträsk och upj>--fbetade vildmark till en stor, BönstorgiU /gård. Söner ' och fettar växte upp och hjälpte tLl. Och fast frukten av de inånga årens hårda arbete var storslagen i det de hade den största och bästa gården i byn — ja. gamle Johansson är fullt berättigad till den smula stolthet ihan ådagalägger, då han ’ör oss omtalar, vad en inspek-or en gång sagt till honom: Nu ska jag säga Johansson ad ni arbetat upp här; nog 5r 40 bönder och 30 inhysin-gar” — så var det Inte så ljusa , år för de två makarna i början. Och de visste även från sin barndom vad nödtorft och hungersnöd vill säga. Ty de voro
Vancouver. De gamla iha 37 barnbarn och 2 barnbarnsbarn. |
I sitt nya hem här i Canada trivas de två gamla rätt bra. De få ju ofta besök av sina barn. Men det är besvärligt med språket, tycka de. Medan vi voro hos dem härom aftonen kom en ung man med en mjölk flaska och ville köpa mjölk. Mr
J.. som var utanför, på huvudet och sade skulle snart kalva, så ingen mjölk att sälja.
skakade att kon de hade Mannen
JULI SVERIGE!
VAMPYRVILLAN.
Inom kort står julen åter för dörren. Alla som tillbringat en jul i Sverige veta att julfirandet och julstämningen där få en - annan, djupare och varma re prägel än när ute.
Våra tankar gå också i jule tid oftare än eljest till fäderne
hemmet i Norden. Svenskarna i utlandet få då också mer än
annars en känsla av hemläng
! tan, en .angtan att ännu en forstod visserligen inte ett ord gång få fira en äkta svensk O xr tro rl csrvrv» 00 rric	K o	..	- ..
av vad som sagts, men han
förstod att han inte kunde få köpa någon mjölk, och det var ju huvudsaken. Men det har naturligtvis sina avigsidor att ej kunna samtala med vem som helst.
Till det snälla, duktiga och levnadsglada jubilairparet öns kar Svenska Pressen uttrycka
jul i kretsen av nära och kära
Att fira är mångas åter tusen sin julresa
nästa dröm, som med
jul i Sverige De tusen och tidigare gjort Svenska Ame
Det var någonting visst ined det där stället, som instinktivt drog mig dit. Villan påminde starkt om tyrolska stugor där den låg på klippans topp ytterst på ön.
En allee av pinjer ledde till huset från den lilla by, och på andra sidan stupade klippan rätt ned i havet — en brant vägg på över hundra meter. En dast en smal rand, bevuxen med några geranier och rodedendron skilde villan från bråddjupet.
lilla trädgården, och jag blev förtjust.
Ar ni riktigt säker på att ni kommer att trivas här frågade han tvekande, liksom om han hade fått avsmak för hela affären.
— Inget tvivel om den saken, sade jag. Den här villan skall jag ta. annars har jag ingenting här på ön att göra.
Vi gingo långsamt tillbaka genom den höga pinjeallen. Ju längre bort vi kommo, desto mera talträngd blev han.
— Det är klart att ni begri-
När den uråldriga hjulånga- per bäst själv, vad ni vill ha. ren rundade ön och pustade in sade han. och det vore dumt
de
varmaste lyckönskningar.
med på den tiden då folket uppe i nordliga bygder fick baka sitt bröd av trädens bark.
Barnen växte upp och lämna (e hemmet den ene efter den indra — de flesta för Amerika, ^en stora gården blev för myc tet för de gamle och de sålde jen år 1920 och skaffade sig hi mindre plats Furunäs, Di-gerselet. också i Råneå socken Även här blev Johansson en markbrytningens och odlingens man. Till den lilla åkerlappen som fanns lades nya större åkrar. tegar oah ängar, och om några år var Furunäs ett vackert och präktigt henunan.
Men de gamla började känna sig ensamma och då barnen i det främmande landet i väster • brev efter brev bad dem kom ra hitut, togo de slutligen steet och sålde hemmanet år 1927 amt reste hit till Vancouver, 'fed dem koinmo även deras
SVERIGE
Med deltagare från ett 10
tal
nationer inleddes den 7 septem , ber en internationell evangelisk studentkonferens i Stockholm. Rektor Nils Roden var värd för mötet och bildade inöteskom-initte tillsammans med dr D.
Johnson, London,
och pastor
^•tter och svärson Mr och J. Norman och barnen.
Moder jord trogna hade makarna Johansson varit
Mrs
inte här
mera än två veckor, då de köp-
Carl Wislöff. Oslo. Till mötet kommo representanter från Eng land. Frankrike, Tyskland, Estland. Lettland, Norge, Finland, Danmark och Sverige. Särskilt England visade stort intresse för samarbete med Norden, och hade sänt ett 20 tal representanter till mötet.
För slarvig klädsel, fick en trafikchaufför i Stockholm bö-ta 10 kronor den 9 september. Han hade saknat krage och ‘ haft skjortan uppknäppt Doma ren påpekade att en chaufför som skall betjäna allmänheten , måste vara snyggt klädd.
Två björnar kommo härom-
te sig ett litet stycke land i da^n lösa 1 Stockholm och Burnaby. Trots sina nära 70 år skrämde upp folk. Den ena lai tog Johansson i med en fart en liten tvättbjörn, som tillhor-soin knappast någon kunnat va de en enskild ägare och den infångades slutligen av brand kåren. Den andra var en stor slagbjörn från cirkus på Söder. Nalle lät sig infångas utan besvär
ra med på att bryta upp sitt nya hemman, denna gång i Ca-nadas jord. Han arbetade sent och tidigt i stekande hetta och i stöpande regn. Där var skog
och moras och över dussinet 1 Kooperativa Förbundets dist-jättestubbar, 90m skulle ha rikt j Gävleborgs län har hållit skrämt mången yngre. Ofta årsmöte i Gävle. Distriktet om-vamades den gamle att ta sig fattar 40 föreningar med till till vara, annars kom han att sammans 34.057 anslutna famil
arbeta Ihjäl sig. Men de kände ock omsättningen av varor inte till vad slags material J—
gamle svensken Här röjdes och bröts mark.
svunno den ena
var gjord brändes Stubbarna
av. och
. i distriktets affärer uppgick un der förra året till 24.052.56j kr.
। Vinsten utgjordes av 1,167,672 f°r, kronor.
efter den and- I
rikalinjen längta icke mindre efter ett tillfälle att få återupp leva tidigare julfärder. Den som icke själv deltagit i en svensk julexkursion med “svenskarnas egen linje” har naturligtvis' svårt att föreställa sig hur an genäm en sådan färd i verklig heten är, noh de som ha tidi gare erfarenheter att bvgga på fråga sig ofta själva, vilket som är det angenämaste minnet. Är det den påpassliga, artiga betjäningen eller den minutiösa ordning och snygghet som rå der ombord? Är det den härliga svenska matsedeln med inslag av de aldrig glömda svenska julrätterna? Är det de sprittan de aansema kring julgranen, den utomordentliga orkestermr siken, eller den känsla av trygg het och hemtrevnad som möter passageraren ombord? Måhän da den toemvändande svensken inest gläder sig över att bli till talad på sitt eget välklingande modersmål, att få resa på ett svenskt fartyg och få “känna sig som hemma”.
Svenska Amerika Linien har även i år anordnat två stora julexklrsioner till Sverige, med avgång från Halifax å Drott ningholm den 18 november och å Gripsholm den 9 december. Deltagarna komma sålunda fram i god tid att hinna till si na ihem före julhelgen. Som vanligt komma dessa histfär der att stå under kompetent ledning och särskuua arrange nvang ha vidtagits för passage ramas komfort och trevnad un der hemresan. Då det beräknas att anslutninge till dessa julre sor skail bli livuo, bör en var som har för avsikt att hälsa på i hembygden till julen att i tid sätta sig i förbindelse med Svenska AmerikaTinjens närmas te agent eller kontor för hvtt reservation, hjäln vid utfärdan det av nödiga dokument, etc.
damål en ny hydraulisk jätte press av 2300 ton skall installe
i den diminutiva hanmen. utsän dande ett skärande tjut från sirenen. syntes villan bara som en liten prick högst upp — en vit prick, som avtecknide sig mot himlens azurblå och skogens frodiga grönska.
Den gamle Papas visade mig omkring. Han var den enda egendomsagenten på ön Antigo ni, denna pärla bland öarna utanför Stambul Han var dess utom en unik representant för sitt yrke.
När jag kom in till den gamla mannen satt han halvslum-rande vid sin maskätna skriv-pulpet. Hans ögon voro slutna och hakan hängde slappt ned. blottande tvä rader ojämna, kraftiga gula betar.
Jag satte honom i korthet in i vad jag önskade. Jag ville ha en villa med vidsträckt, vacker utsikt, där jag kunde vila
av mig att fördärva affären, när nu miss Gibson äntligen kan få villan såld. Men jag kan ändå inte låta er köpa den utan att ge er en varning. Jag har alltid varit hederlig mot mina kunder. — Herregud, man skall väl kunna se dem i ansiktet även efter affären.
Han gjorde en paus och nickade självbelåtet, men då det väntade berömmet uteblev fortsatte ihan.
— Ser ni. den där villan som ni blev så förtjust i är en sådan där som det spökar i.
Jag skrattade högt.
— Jag är rädd för att ni förstår mig riktigt, sade
en smula missnöjt fråga om vanligja Det är en vampyr i villan.
. Det är spöken
inte han inte här.
som huserar
Då jag gick genom den höga pinjeallén med dess djupa, fantastiska skuggor, greps jag plötsligt av en oförklarlig känsla av osäkerhet. Vinet hade varit hetsande men ändå frös jag och skyndade på stegen. Och jag som annars brukade beröm ma mig att äga nerver av stål!
Ett par blixtar lyste upp vägen för mig. Jag märkte att åskknallarna kommo allt tätare efter blixtarna. Det betydde att ovädret närmade sig.
Halvspringande nådde jag dörren, bannande mig själv för min brådska. Jag satte nyckeln i låset och märkte då att mina händer darrade. Och just då hände, det någonting.
Jag hörde någon eller något krypa nedför halltrappan därinne. jag hörde fotsteg smygan de närma sig dörren. Jag stod en sekund liksom förstenad och kände en oförklarlig visshet att varelsen därinne inte kunde vara av levande kött cch blod.
Jag blev alltmer övertygad om att onda makter drevo sitt spel och jag erfor en plötslig vild iver att vända om, att springa tillbaka genom hela den mörka pinjeallen ned till byn med det ljusa, varma värdshuset. Men jag gjorde det inte, utan jag stod kvar utan att röra mig; sanningen att säga kunde jag inte lyfta en fot.
Jag hörde ett svagt rasslande
av kedjor, och jag kände hur
— Bara för att visa er, hur dörrklinkan langsamt vreds om mycket jag låter skrämma mig och hur dörren sakta sköts upp
ut efter dagars och nätters över av den saken, så skall jag ome- Jag stod där alltjämnt stel av ansträngning i Ixmdons affärs- delbart betala er köpeskillin- skräck, då plötsligt elementets
kvarter.	gen, sade jag och drog fram raseri räddade mig.
Han började med att visa mjn checkbok.
mig ett flertal salubjudna villor som alla betingade sådana priser att inte ens min anglosaxiska flegma bestod provet. När han så kom underfund med att han bara förslösade tiden och att min iver var större
Har ni för öv- i
rigt något att
tillägga?
Det kom en blixt omedelbart följd av en knall, va— ttyrka ............    —t	ekot runt
Nej, det hade inte den gamla mångdubblades av
Papas. Han tummade checken omkring. Samtidigt börjad» reg
och han såg på gamma gång ; net — plötsligt som om en sjo nöjd och missbelåten ut. 1 fallit ned från himlen.
Jag flyttade in i villan följan- Jag märkte nu att dorren de dag. Jag packade upp min framför mig alltjämt var stängd
än mina resurser, slog han plöts koffert själv, ty jag skulle bo Jag vred om nyckeln och steg ligt helt om och visade mig ensam i huset, jag lade in en in. Jag strök eld på en tänd-ställen där jag inte skulle ha brasa i den öppna spisen, om i sticka, fumlig och rädd for att bo, om han också betalat mig det »kulle behövas till natten regnet skulle ha gjort den odug aldrig så mycket.	och jag gjorde i ordning bädden lig. tände hallampan och g
• • *	Men dagen blev ändå en smula mig omkring.
AIR detta var mycket förarg- lång och på eftermiddagen vand Det fanns ingentir" nvenia-ligt, ty på så vis hade vi snart ' rade jag ned till byn och satte turligt att se, intet tecken gått igenom alla »alubjudna vil mig på ett värdshus, bland an- att någon annan ■>
sticka, fumlig och rädd för att dnillp ha aiort den odug
överna-
lor på Ön utom en —•
den som | nat för att bekanta mig med där. Jag drog en suck av lättnad och rätade upp mig. Nu
låg längst ut på berget. (traktens folk.	---------_—	- -	_
Hans min var obetalbar, när »«en det var åska i luften var jag övertygad om att jag jag frågade honom om den var. och värdshuset var nästan tomt bara varit ^ör en hal u-till salu.	Jag lyckades icke inleda sam- cination. Jag försökte skratta
— Ä. den där! snörvlade han 'tal medi någon utan kände mig högt, men det lät så konstiga alltmer förstämd, och när jag i det tomma ekande hiiset.
Jag klädde av mig. krop ned
föraktfullt.
— Ja visst, just den, sade druckit ur mitt tredje glas vin ;ia* — “/.“T”,- * jag.	betalade jag uppasserskan och i sängen och började kisa.
— Jo. nog är den tillsalu all- i gick.	. „
tid, fortsatte han långsamt — Det var kanske en halv kilo- par blad förrän det är förresten en engelsk dam meter till min villa. Natten var ’ ’’ som äger den. Vill ni ta en titt stormig och himlen mörk, och
jag hade ine vänt mer än ett - — •• en oemotstån-
delig trötthet kom över mig.^ Jag lät boken falla och lag
ra. Och inte heller använde han I Härjedalsgruvorna i Lillhär-
en enda dynamitpatron, som dal komma att bearbetas av Vallens gruvaktiebolag, som in
grannarna rådde honom. Brän-
de gjorde gamle Johansson köpt aktiemajoriteten. Fyndig-både när det var lovligt och hetema inneråller vanadin. kil olovhgt. och något sådant som i och svavelkis. Bolaget äger ‘.permit” hade han inte, en i förutom Storbergs- och Sten aning om. Inte under några vill Isjögruvorna i Jämtland samt kor skuHe han vilja vara en flera gruvor i andra delai ai
/ ALL GEMYTLIGHET.
____ __ _______ .    SWUH1S WU 111UUVH .nvi.v,	~ "	_	, .
på den’	det fanns ingenting annat att där med halvslutna ogon. da ja^
Vi begåvo oss dit och gjorde göra än att gå tidigt till sängs plötsligt liksom ^ande att aet en rond genom villan och den samt ligga och läsa.	1 var någonting borta vrd dorren
< var någonting borta vid dörren
lagbrytare. Men det hände sig , landet
att polisen kom, då han som | Tredje filmolympiaden i Vene bäst höll på att göra av med dier ; Italien har avslutats med
Jo, ärade valmän och valkvin nor. Jag kungjorde förra vec kan att jag bildat parti för att ta hand om regeringen här i Canada. Jag är ledsen att ni nu skall behöva ändra beshit ligen om vem som skall få edra
en väldig brasa oöh skulle låta Greta Garbos “Anna Karenina”, honom förstå att det där gick soni kördes samtidigt i två bio inte un. Och så fick Johansson . grafer fÖT att bereda den intres
‘ । röster, men nu är saken den dig i Italien har avslutats med j att jag indragit mina kandida " .	«. v- ter och bemkallat mina propa
tag på en svensk i närheten för att få reda på vad poliskonsta peln ville. Genom tolken lät (han då polisen veta, att när HAN bränner behöver ingen va ra ängslig för eldfara. Och så fick han fortsätta att bränna som han ville. ,‘Oh, it’s the old Swede; it’s all rihgt”, var sedan polisens uttryck, då han såg röken i grannskapet och i er för att bolaget gett den ve kom för att undersöka. .	‘ nezjanska fihnolympiaden glans
Redan efterföljande var in- i	dess presyge med den
såddes största delen av jordbi- I
serade publiken plats. Filmen blev' en enorm succé, att döma av de långvariga applåderna efter båda föreställningarna och de italienska tidningarnas re censioner. Före föreställningen redogjorde ihållomannen på fy ra olika språk om handlingen.
; Hela italienska pressen är hän-I Iförd. Man tackar Goldwyn May
ten med ihavre. Nu blev det litet att göra hemma så Johansson började bryta land åt andra för två dollar om dagen. Ingen kunde mäta sig med honom i arbete och alla ville ha honom Bättre dagpenning tjänade han sedan i municipalarbete med grävning för vattenledningarna, samt vad elevatorbvgget i New Westminster, då han tjänade 5 dollar om dagen.
Makarna Johansson ha haft tolv barn, varav sju äro i livet. En dotter, Mrs Bertha An-derssoh är bosatt i Sundsvall,
de övriga. Norman och
samt
Egon
sönerna
döttrarna Jenny Alma Norman. Bert. Edwin.
och Einar, äro bosatta i
na storartade urpremiär.
Den första arbetsförmedlings rapporten i radio lämnades den 12 september, varvid med led ning av till socialstyrelsen in gångna uppgifter meddelades anvisningar om ett stort antal lediga platser av olika slag på vitt skilda håll. I de flesta fall uppgavs även den ort där plat sen var tillfinnandes.
Finspongs metallverks aktie bolag har igångsatt arbeten för uppiförande av en ny stor verkstadshall. Den nya ihallen som kommer att täcka en yta av en tredjedels hektar, skall inrymma en helt moderniserad avdelning för tillverkning av ; mässingsstänger, för vilket än I
gandamän och agitatorer.
Och varför? Ja, i förtrolig I het skall jag tala> om att libera I lema erbjödo mig $50,000 om I jag ville låta bli. Så jag tog pengarna och gick med på vill koren. Så nu tycker jag att vi böra rösta på liberalerna eller konservativerna, eller Stevensi anema — för om det bara blir | något av dem som vinner, då böhöver jag inte vara rädd för mina $50,000. För dem vill jag då inte bli av med
Lösningen av förra veckans rebus är “Högmod går före fall”. Dess bättre har ingen , kunnat lösa den, så nu går jag på bio själv nästa vecka. Här följer rebus no. 40, som jag । hoppas även är för svår för er att lösa. Men OM någon lyckas i och sänder in lösningen märkt j “Jonathan” före tisdag kl 12, ।
får insändaren av den först öppnade rätta lösningen två , biljetter till Capitol teater.
NÄRDA SOMLIGA ÄRO ANDRA HA
FLÖD
Till Svenskarna i B. C
E. G. Sherwood.
Fpr eder, som i så stort mått ha bidragit till Bri-tish Coiumbias huvudindustrier, skogshantering, gruvdrift och fiske, har detta val en speciell betydelse
Många av svenskarna äro sysselsatta i B. C:s skogsindustri. Dess blomstring är av vital vikt f0r dem.
Under de senaste tre åren av konservativ regering har B. C:s träexport pkat som f01jer:
1932
1933
1934
... 662,599,920 It.
859,037,671 It.
446,889,543 ft.
GRUVDRIFTEN OCH FISKET HA LIKALEDES AVSEVÄRT ÖKATS.
Bennetts Politik Har Räddat Våra Huvudindustrier. Utan Dem Skulle Många av Våra Skogsarbetare, Gruvarbetare och Fiskare, Som i Dag ha Arbete, gå Sysslölsa.
ERNEST G. SHERWOOD
Konservativ Kandidat
Vancouver Centre
Märk Eder valsedel den 14 oktober sålunda:
ERNEST G. SHERWOOD
X
‘Stand by BtnneU aod Prolect Your Jab!’