Torsdagen den 22 aucusti 1935 SIDA 4 SVENSKA PRESSEN ------- __ KOP BILJETTEN När Josua öst Skulle Resa till Amerika, av Gest FOR RESAN TILL Sverige Norge Danmark Finland GENOM Styrmannen hade en hel del på tungan cm navigationens vanskligheter på de stora haven. Men han höll inne. Det lönade sig icke att disputera med Josua. Åtminstone icke just då. Kapten Jönson däremot gjor de en hel del invändningar, ville prata förnuft med svågern, med det var som ätt tala för döva öron. Josuas ide var fix. Så kom det orkså fram, vad Josua suttit odh funderat ut under kvällen. Han ville att systersonen, som kunde ‘snacka bra’, skulle gå opp till en sån’n där tidning och berätta om den stundande resan. Kanhända bleve där en 'macka’ av deL Sån t visste man ju aldrig. Både svågern och systersonen gjorde invändningar. Josua Namnet, som Gubben målat pa morgonen var icke heller så illa. Clothilde. Det skulle bara skepparens Käring rått syn på. Var hade nan väl fått det nam vana något vidare till att segla säjer T m. K rl Alarik tog på sig att med värme och övertygelse försvara det gamla fartyget,. Han sad *: Dom ljuger. Kanske är hon icke så mycket att se på. men segla... Jag vet väl, ! vad hon duger till. Ett helt år närpå ibar jag varit ombcrd i 'na. Vet du hur lång tid, det tog ifrån Karlshamn och hit? net ifråa? Det kunde ingen ve- det. Nä, hur skulle jag veta H. EKENGREN, Agency gjorde sig ju till ett spektakel, menade de. — Sliddes, slödder! riktigt Josua 18 Hastings Street West 18 Phone Sey. 955 menade på, att han var gammal nog till att veta, vad f—n han gjorde. Och vad spektaklet anbelangade, så var det Josefina, käringen, som gjorde spektakel av honom och hade ta. Besättningsmannen plockade fram sm pipa ur en av byxans gömmor; stoppade den ocih tån de på och drog med sann njutning ett par djupa bloss. Visserligen hade Gugben en gång för alla sagt honom, att lian icke fick röka under arbetstiden. Men strunt! I dag var det ju liksom en dag för sig själv. Och Gubben som haft flera små ärenden till skåpet, var vid bästa humör och skulle bestämt icke säga ett ont ord till sin besättningsman. — Hallå där! En ungdomlig röst fick Alarik att vända sin blick upp emot kajen. Där stod en yngling iklädd ett blått “dongeri-ställ”. I munnen hängde en cigarett, och ihändema hade han för lighetens skull stoppat byxfickiraa. Karl Alarik besvarade mak-ned i häls- ningen med: Vad ‘glanar’ du Förta ETT SVENSKT OBERAM-MERGAU. Alla Linjer Representeras / ALL GEMYTLIGHET. gjort det under alla dessa år. . Men nu skulle det vara slut a^dr'® sett si°" på allt spektakleri: och ville fo,k ,rr'. — Jo, det har jag, svarade den andre, och därför kan jag icke begripa, vad fasen du har i en båt att göra. Då ynglingen på kajen sålun SVENSKA BÖCKER. TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER. KURIKO och Ol^E OID. JOHN GREEN SOS CARALL »T. Miljonären Harry Thaw sade en gang til! servitören på stam kafeet: — Hur mycket är det mesta ni fått i drickspengar? — 500 francs, svarade servitören. ••— Väl, jag ger er dubbelt, »ade miljonären. som gärna ville briljera. i det han gav servitören 1000 francs frågade han: — Vem var för resten den idioten som gav er 500 francs? — Det var ni själv, som gjor de det, svarade servitören. FRIBILJETTER TILL BFACON Tarja vecka bortgiver Sveneka Pree-•en tveane frlbUjetter till Beacon teater. Dragning- eker varje lördag. Cndaet nppbetalda prenumeramer kom-Äta med 1 drag-nlngren. Biljetterna rälla fr£n och med fre- Wianar* denna Qulrt h*rm«d Mr» John 2690 Urike Street som ombadH arhhmt» Då jag läst igenom nyhetsspalterna i var älskade Svenska Pressen de senaste veckorna så har jag sett att äktenskaps frekvensen bland vårt folk i denna stad tilltagit i alldeles oroväckande grad. Vad månde nu vara orsaken till detta? Och Ihur skall det sluta? Kan orsaken vara den att tiderna blivit bättre, så att de unga män nen nu se möjligheterna sä mycket ljusare för att försörja maka och eventuell avkomma? Eller är det helt enkelt att di inte kunna vänta längre? Det heter ju, att när man väntar på något gott, väntar man aldrig för länge. Men det är då en förbaskad lögn. För väntar man på det goda, tills man inte längre orkar göra sig något gott av det goda, dä har man väl ändå väntat för länge! Så jag är benägen att tro, att orsaken till giftermålsvå-gen inte är de återkomna goda tider, utan som sagt att veder-Ixirande äktenskapsaspiranter ej stå ut med att vänta längre. Och jag håller med dem fullkomligt. För ha de nu en gång beslutat att förena sina öden i DETTA livet, så är det nog icke Ernst ihjälpa sin morbror för en gångs skull, så skulle han nog klara alltsammans själv. Styrmannen gav med sig och lovade att göra sitt bästa, vilket Josua icke nöjde sig med. förrän han fått handen därpå. Innan Josua lämnade Tre Bröler på morgonsidan passade styrmannen på att fråga sin morbroder om. vad skutans nya namn skulle bli. Det visste da givit bevis för ett smort munläder och för övrigt såg ut till att kunna få det bättre av ett nappatag, om det gällde beslöt sig Karl Alarik för vara en ordvaL — Du han icke ännu. Då föreslog styr ka" mannen, att han skulle låta ' kalla henne för ‘Clothilde’; det gick en så bra visa om ea. som hette Clothilde. just då. Styrmannen sa’ det mera på skämt men morbrodern tyckte det var en klyftig ide. Clothilde. uppre-i>ade Josua. det låter så fint “ ‘‘ * Och som ett smort taljebiock. så lånade han blyerts och per för att skriva upp, namnet stavades. VII Det var nästa dag. Karl pap- hur I Ala- rik stod i båten och småvissla-de förnöjt för sig själv, medan han höll på med att skruva fast en bräda mej det nya nam net på i skutans akterspegel i stället för det gamla, som han just tagit ned. Han var vid synnerligen gott humör. Gubben hade på morgonen berättat några intressanta nyheter för honom. ollor meddela »1^ buj.tt.rn. säkrast att mte vanta pa vare rt kontor — ,, a»g. sig Bennett eller nagon annan ____ att införa bättre tider. GOTT TILLFÄLLE! eiac.r* p.nnla»om insändas före tisdag kl 12 och vara märkt ‘Jonathan”. 16 FÖRMÖGNA NIAGARA var det ju ingen som hale reda på någon Amerikaresa. Hon fick väl ge sig till tåls och vän Men så var det med en ‘stea-mer*. — Nä. med en ‘eteamer” är ta tills han kom hem igen. Om jet ingenting. Jag har en kamhan och Josua nu icke stanna- som far till Amerika vari* de däröver. Sådant visste man månad. Han är måsserabh nå ju aldrig på förhand. Ett brev Pn av Amerjka Linjens båtar skulle hon få i varie fall. Värre S{äh. har ja? j E^and vnr det med. att han könt en Frankrike och Snanlen med Tr^ del presenter åt henne Och så Rr^er: men det är iu inte så tatuerineen. Men kanske träf- ]änpt tin Amerika. — Inte riktigt, medgav Karl Alarik villigt. — Men att fara med en så’n där skuta skulle icke |ae villa fade han en annan iänta i Ame rika och då så Hon i viken var väl icke den enda i världen. som hette Elsa. Pofken hade skruvat fast brädan med det nva namnet. Han satte sie nå .en toft i båten och betraktade förnöft sitt arbete. Brädan prvdde sin nlats TRUPPSTYRRKOR Vet du , för? Kari om. att vad t Ik kallar henne Alarik ville icke låtsa han visste detta. ‘Nej.’ sade han. — Strvkfåmet. unnlvste den andre. Icke utan skadeeläd<« Oeh d»t Wnnr hnn min siM också ett. Hon skall helle Icke Sverige har fått sitt Ober-ammergau. Det var åtminstone uppfattningen hos den publiken som var med om Frösöspe len den 3 och 4 augusti då Wilhelm Peterson- Bergers "Arnljot” spelades vid Herkc i närheten av Frösö kyrka. Det var någon gång i vintras Frösöspelens ide tog fastare form, odh initiativtagare var borgmästare Iwan Wickström i i Östersund. Planen utformades | då inom sällskapet för jämtländsk konstkultur i samarbete med Riksteatern. Någon tvekan om pjäsval behövde ej råda. Snarare var det kanske just den omständigheten att det fanns ett så lämpligt stycke som “Arnljot”, som fått tanken på detta jämtländska spel. Ope ran Arnljot känna de flesta men att den också spelas som talpjäs veta väl ej så många. Den är emellertid i hög grad lämpad därför. Och för övrigt är det inte första gången den gavs i talupplaga. Redan 1908 spelades första akten på Frös-ön av en trupp sammansatt av skådespelare och amatörer. Icke heller i år gavs hela hand- I lingen. Man nöjde sig med de | två första akterna. Till nästa ] år då Öresund firar sitt 150-; årsjubileum, är det meningen att även ta med tredje akten och sedan (hoppas man att dessa Arnljotspel skola bli en tast THERE is far more danger In public monopoly than there is in private monopaly, for when the government goes into business it can always shlft its losses to the taxpayers. If it goes into the power business it can pretend to sell cheap power and then cover up its losses. BRITISH COLUMBIA ELECTRIC RAILWAY COMPANY LIMITED Capitol Teater COMING FRIDAY. Marion Hopkins in “Becky Sharp BEACON THEATRE Always A Good institution. I enlighet med önskemål spelades amatörer och de äro samtliga från författarens rollerna av uppträdande trakten, de Show flesta infödda jämtar. Den gotländska sagojältea Arnljott fiän Gällö har fått en både till håll- ning ihans tiska den han och tion lare 1 och stämma utmärkt tol- i Tm Boberg och i mun fick Arnljotts pate-hyllning till hembygden rätta tonen. Men så hade också här den yppersta mest inspirerande dekora-som väl någon skådespe-haft. den underbara världs berömda utblicken över Sr. r-sjön och Oviksfjällen. Den scenen med de kända åtta ' alltjämt de mäktiga fjäll sig välva” var utan tvivel en av b.öjd punktenia. Antalet medverkande uppgår I till ett par hundra, inberäknat I statister, musik och kör. Handlingen ackompanjerades j nämligen i vissa stycken av musik ur operan och Arnljotts | drömsyn i andra akten beled- ; sagas av sång. INTET FÖRSTKLASSIGT HO TELL I STOCKHOLM. En framstående amerikansk j journalist Rudolph Block har nyligen besökt Stockholm. Något beröm har Ihan emellertid inte för det mottagande en främling får i den svenska huvudstaden samt hotellen där. — Jag förstår, säger han, . att ni vill ha hit turister, men jag tror att ni börjar i fel ända Först bör ni lära er att ta emot främlingar och ordna det bekvämt för dem. men Ihär I Stockholm finns ju inte ett enda förstklassigt hotelL De ärr , andra klassens inrättningar allihopa. de ha inga moderna he- ; kvämligheter och ingen snråk- j kunnig upnassniner. Det finns , några få förstklassiga hotell i ] Europa men ineet i Stockholm men så bvgges det ju heller i 5 DAGAR PÅ OCEANEN DEUTSCHLAND HAMBURG NEW YORK ALBERT BÄLLIN Snabba ]eravaq»f örblad.lt.r Upplytaingar hot v.rj. lol.Ug.nl .11 «r RAMBORG-AMERICAN LIRE NORTH GERMAN LLOYB 525 SEYMOUR STREET VANCOUVER, B. C. inga etablissemang numera, de - ten 86 gånger. äro alla från tiden före kriget. Sedan Mr Block laddat ur sig den värsta salvan om hotell-kulturen i Stockhclm, kunde han tända en cigarett och för intervjuaren berätta litet om sig själv. Sedan sju år skriver han sin dacliga spalt i Hearst-pressen, ständiet är han på resor och har “krossat” Atlan- EMPIRE SHOE REPAIRING 66 E. Hastings St. nära I Halvaulor och cummlklackar »6c Halvaulor för manaskooon 70c Gummlklacka ”...... SSe Panco halvaulor för ” 75c Laderklackar 4Oc thlmnr f ir r ____«5e Gmml eller Hderklac. dam Ve Snabbt och garanterat a